Bakgrund: Ett problem som ofta uppstår i mötet mellan vårdpersonal och invandrare som inte kan det inhemska språket i olika delar av världen är språkbarriärer. Syfte: Litteraturöversikten har som syfte att beskriva språkbarriärer mellan invand- rare och vårdpersonal med dess följder och hantering. Metod: Kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom läsning av ve- tenskapliga artiklar som handlade om språkbarriärer i olika delar av världen. Efter kvalitetsgranskning användes 14 artiklar i resultatet. Fribergs femstegsmodell använ- des som modell när data analyserades. Resultat: Språkbarriärer som uppstår påverkar vårdens kvalité negativt och leder till försvårad kommunikation, vilket i sin tur leder till bristande information. Det skapar missförstånd och vårdpersonalen upplever oro, stress och frustration. Den bristande kommunikationen leder även till att det blir svårare för vårdpersonalen att skapa en relation med den vårdsökande. Vårdpersonalen använder sig av tolkar, den vårdsökan- des närstående, flerspråkig vårdpersonal och icke verbal kommunikation för att kunna hantera språkbarriärer. Slutsats: För att vårdpersonal ska kunna ge den vårdsökande en säker och god vård måste språkbarriärer hanteras. Vårdpersonalen ska så långt det går undvika att den stress, oro och frustration som skapas, tar över situationen. Istället bör vårdpersonalen använda sig av olika strategier och göra sitt bästa för att hantera problemet. / Background: A problem that often occuring in the interaction between health care workers and immigrants not speaking the native language are language barriers. Aim: This literature review aims to describe language barriers between immigrants and health care workers with the consequences and management, health professional’s perspective. Method: Qualitative method was used and data collection was done by reading scien- tific articles about language barriers in different parts of the world. After doing a qual- ity review, the authors could use 14 articles in the result. For analysis of data, the au- thors used Fribergs five step model. Results: Language barrier affects health care quality negatively. Language barriers lead to difficulties with communication, creating a lack of information for both parties. This could cause misunderstandings and also lead to anxiety, stress and frustration for health care workers. Lack of communication prevents creating good relationships. Health care workers use interpreter, relatives and health care workers who know two or more languages to overcome the language barrier. Conclusion: For a safe and good care, language barriers must be dealt with. Health care workers should avoid stress, anxiety and frustration. Different strategies should be used to handle the situation.

Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område. Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott. Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori. / Background: HIV-infection among humans received attention throughout the world 35 years ago from the dramatic increase in deaths. The deadly virus has spread globally with intensity in the African continent. The virus has been somewhat falsely characterized as the “homosexual disease” even though this group represents a minority of all people living with HIV. Global programs are taking action to decrease the amount of deaths and the knowledge and attitude towards the virus has improved in Sweden through the last decades. Despite this, there are still dramatic misunderstandings in knowledge about HIV and attitudes towards HIV-infected people. Care should be given with respect no matter diagnosis, and adequate communication is of vital importance to be able to perform individualized care in a proper functioning healthcare setting. Aim: How HIV-infected patients experience interaction with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted to analyze and compile data of existing knowledge from eleven scientific articles within a specific area of study. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is positive experiences of interactions within healthcare that includes following sub themes: relationship-building values, the support given by caregivers, a positive professional-patient relation and closeness – a sign of acceptance. The second main theme is negative experiences of interactions within healthcare which includes following sub themes: differential treatment because of HIV, precautions exceeded by caregivers, inappropriate encounters, emotions and actions exceeded by caregivers and confidentiality breaches. These themes describe how patients experienced encounters within healthcare settings negatively. Discussion: The result findings are discussed from nurses and nursing students perspectives on knowledge about HIV. The importance of both knowledge about HIV and communication is highlighted, and how healthcare professionals should acquire these understandings. This has been discussed using Joyce Travelbee´s nursing theory.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt. Närstående har en viktig roll i den palliativa vården och blir de som har ansvaret för den sjuke personen i hemmet. Att vara närstående till en palliativ sjuk person beskrivs som intensivt, stressigt och mycket ansträngande, vilket ger minskad frihet och en begränsad livsstil. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva de närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmiljö.Metoden som användes var en litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Tio artiklar granskades och resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier.Resultatet visar att närstående upplever en förändrad livssituation och livsvärld med ett nytt ansvar för den nya situationen. De behöver mer stöd, information och kunskap. De närstående uttrycker brist på egen tid och informellt stöd. Närstående uttrycker känslor av oro, ångest och utmattning. Detta leder också till rädslor inför sjukdomen och framtiden. Trots detta upplever många närstående även positiva aspekter av att vara informella vårdgivare.Sjuksköterskan bör möta varje närstående som unik och att alla har individuella behov.Vi anser att det krävs mer utbildning för sjuksköterskor i att hantera de krislägen som närstående upplever då en nära familjemedlem ligger inför döden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning Bakgrund: År 1961 upptäckte läkaren Boris Levinson att djur kunde hjälpa människor att knyta an till andra. Upptäckten kom att inspirera terapeuter till att använda djur inom de terapeutiska programmen. Tanken med att involvera djur sträcker sig dock tillbaka till 1800-talet och förespråkades av Florence Nightingale. Dock saknas en stor del forskning på området djurterapi som belyser patienter och vårdgivares upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie vars resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Majoriteten var kvalitativa artiklar (11 stycken), medan två övriga var av kvantitativ- eller mixad ansats. Huvudresultat: Djurterapi visade sig kunna ge upplevelser av minskad depression hos patienter och ett förbättrat välmående för både vårdgivare och patienter. Den sociala interaktionen mellan vårdgivare och patienter tycktes underlättas genom djurs närvaro. Vårdgivare upplevde både ökad och minskad stress samt bekymrade sig över att djuret kunde störa patienternas omvårdnad. Slutsats: Patienter och vårdgivare hade positiva upplevelser av djurterapi. Gemensamt var ett förbättrat välmående samt förbättrad social interaktion. Resultatet skulle kunna innebära att metoden kan användas inom flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Utmaningar och negativa upplevelser har synliggjort att ett välfungerande samarbete på verksamheter inom hälso- och sjukvården behövs. Förväntningen blir då att utmaningarna kan åtgärdas och att metoden kan användas i en större uträckning. / Abstract Background: In 1961, the doctor Boris Levinson discovered that animals could help people connect with others. The discovery came to inspire therapists to use animals within the therapeutic programs. However, the idea of ​​involving animals extends back to the 19th century and was advocated by Florence Nightingale. However, a great deal of research is lacking in the field of animal therapy, which highlights patients' and caregivers' experiences. Aim: The aim of this study was to describe patients and caregivers experiences of animal-assisted therapy in the context of healthcare settings. Methods: A descriptive literature study whose results were based on 13 scientific articles. The majority were qualitative articles (11), while two others were of quantitative or mixed approach. Main results: Animal-assisted therapy was found to provide experiences of reduced depression in patients and an improved well-being for both parties. The social interaction between caregivers and patients seemed to be facilitated by animal presence. Caregivers experienced both increased and reduced stress and worried that the animal could interfere with the patients care. Conclusion: Patients and caregivers had positive experiences of animal therapy. The common good was improved well-being and improved social interaction. The result could mean that the method can be used in several different areas of health care. Challenges and negative experiences have highlighted the need for a well-functioning collaboration on healthcare services. The expectation then becomes that the challenges can be remedied, and that the method can be used in a larger issue.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt. Kunskap om den närståendes upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att på bästa sätt bemöta och stödja dem. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vara med och vårda en person palliativt i hemmet.Studien är en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gav 11 artiklar som sammanställdes i 5 huvudteman och detta bildade resultatet i studien.Resultatet visade att närstående har ett stort behov av information och stöd. De närstående upplevde att de i många fall saknade tillräcklig med information för att klara vårdandet. Närstående kände att de fick ett förändrat liv med ändrade rutiner samt en rädsla för vad som komma skall. Vissa närstående kände ändå att vårdandet var givande och att de skulle göra det igen om de åter hamnade i samma situation.Vi anser att ett bra sätt att förbättra den närståendes tillgång till information kan vara genom stödgrupper. Det ger den närstående möjligheten att prata ut, träffa andra i liknande situation samt att ställa frågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: En neutral och direkt kommunikation är en av de mest avgörande faktorerna för en persons upplevelse av bemötande i samhället. Samhället idag bygger på en heteronorm vilket bidrar till ett exkluderande av personer som inte ingår i denna norm, exempelvis HBTQ-personer. Forskning har visat på att detta fenomen även förekommer inom sjukvården. Syftet:  Analysera homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners (HBTQ-personers) upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom vården samt att analysera om en sexuell minoritetsgrupp som HBTQ påverkas av stigma och diskriminering inom vården. Metod: Sammanställning av kvantitativ- och kvalitativ forskning för att sammanfatta kunskapsläget såsom det ser ut idag. Huvudresultaten: Ett heterosexuellt antagande hade en inverkan på vården och patienternas upplevelser av bemötande på olika sätt. Vidare påverkades HBTQ-personer som en utsatt minoritetsgrupp av direkt och indirekt stigma och diskriminering i varierande utsträckning. Slutsats: Genom en neutral framtoning från vårdgivare kan en stabil patient-vårdgivare relation växa fram. Detta möjliggör en större öppenhet och acceptans inom vården. Slutsatsen visar även att ett holistiskt helhetstänk där varje människa ses med unika behov och egenskaper möjliggör en trygg vård för HBTQ-personer. Som sjuksköterska är det i kliniken viktigt att visa på ovanstående kunskap och förståelse för olika sexuella läggningar och könsvariationer. / Background: A neutral and direct communication is one of the key factors of a person´s experience of attitudes within the society. Society today is based on a heteronorm which contributes to an exclusion of people whom are not a part of this norm, such as LGBTQ-people. Previous research has shown that this phenomenon also exists within the health care. The aim: To analyze LGBTQ-people’s experiences of attitude from caregivers within the health care and analyze if Lesbian, gay, bisexual, transsexual and queer (LGBTQ-people), as a minority group, were affected by stigmatization and discrimination within the health care. Method: for the review was to through quantitative and qualitative data summarize the knowledge of today. Results: The study showed that a heterosexual assumption had an impact of the health care and  LGBTQ-people’s experiences of attitudes from caregivers in different ways. Furthermore the LGBTQ-people were more or less affected by direct- or indirect stigmatization and discrimination. Conclusion:A neutral appearance from caregivers could create a stable patient-caregiver relation. This will enable a greater openness and acceptance within the health care. A holistic attitude, where every human being is seen with unique needs and characteristics, will lead to safer care for LGBTQ-people. As a nurse it is important to show knowledge and understandings of different sexual orientations and gender variations to make the health care a safe place for everyone.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes och hur hon kan stödja dessa tonåringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras på 15 artiklar sökta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella sökningar. Huvudresultat: Tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes är högt HbA1c-värde, låg frekvens av blodsockerkontroller och lägre livskvalité. Sjuksköterskan kan använda sig av standardiserade mätinstrument för att identifiera tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS. Tonåringar med typ 1 diabetes önskar stödåtgärder i form av skräddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppföljning via SMS. Sjuksköterskan kan använda sig av gruppintervention, internetbaserade egenvårdsprogram samt be tonåringarna skriva själva om sin diabetes, vilket har visat sig ha positiva effekter på tonåringens välbefinnande. Vårdgivare uppger flera hinder i hanteringen av depression hos diabetespatienter, bland annat otillräcklig utbildning och tidsbrist. Slutsats: Det är viktigt med utbildning för sjuksköterskor inom området tonåringar, typ 1 diabetes och depression. Mer forskning är nödvändigt för att möta kombinationen typ 1 diabetes och depression hos tonåringar. / Aim: To describe according to the literature how the nurse can identify signs of depression in adolescents with type 1 diabetes and how the nurse can support them. Method: A literature study with descriptive design based on 15 scientific articles searched in the databases CINAHL, PubMed and by ancestry approach. Main results: Signs of depression in adolescents with type 1 diabetes are high HbA1c, low frequency of blood glucose monitoring and lower quality of life. The nurse can use standardized questionnaires to identify signs of depression in adolescents with type 1 diabetes, for example CDI, CES-D, YSR, WHO-5 and VAS. Adolescents with type 1 diabetes wish supportive measures such as tailored, structured education programs, fun activities and follow-up by text messaging. The nurse can use group interventions, internet-based self-care programs and ask adolescents to write about their diabetes, because this has positive effects on the adolescent’s well-being. Health care providers report several obstacles in the management of depression in patients with diabetes, among other things inadequate training and lack of time. Conclusion: It is important with training for nurses in the field of adolescents, type 1 diabetes and depression. More research is needed to meet the combination of type 1 diabetes and depression in adolescents.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.

Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström. Resultat: Studiens resultat presenteras med tre huvudkategorier: Upplevelsen av att vara anhörigvårdare; Anhörigas behov av information och stöd; Faktorer hos anhöriga som påverkar flödet av information. De flesta anhöriga ansåg att de inte fick tillräcklig och adekvat information under tiden deras familjemedlem vårdades på sjukhus. Detta kunde medföra osäkerhet och rädsla hos många anhöriga. Slutsats: Det är av stor betydelse att vårdpersonalen ger de strokedrabbades anhöriga individuellt anpassad information och stöd eftersom de förväntas bli deras informella vårdare efter utskrivning. / Background: When a person suffers a stroke, he/she become dependent on help and the relatives feel that they are involuntarily given responsibility to care for their family member. It is usually a new unknown world that is opening up for the relatives and their need for information is great. Purpose: The purpose of the literature study was to describe the need for information and support that the relatives of those affected by stroke have. Method: A literature review in which 17 scientific articles were reviewed and a content analysis was done according to Forsberg and Wengström. Results: The findings in this study are presented with three main categories: The experience of being carers; Relatives' need for information and support; Factors that affect the flow of information. Most families believe that they had not received adequate and appropriate information during the time their family member was admitted to hospital. This could result in uncertainty and fear within many relatives. Conclusion: It is very important that health professionals give the relatives of stroke victims individualized information and support because they're expected to become their informal carers after discharge.