Interest in facial recognition has increased rapidly during the past decade. Increased computational power and huge amounts of available data have made facial recognition both possible and useful. Bio-metrical identification is one of the common applications for facial recognition.The population in Sweden is aging. Moreover, many people remain living on their own until old age. This introduces new challenges to society. How do we maintain the autonomy of elderly, and support their well-being despite of the challenges introduced by aging?This thesis presents a study of the potential of facial recognition in elderly care. In the thesis work a need for facial recognition system in elderly care is identified, a system architecture to meet the need is presented, the implementation process of such system’s prototype is described, and the feasibility of the prototype is evaluated.One of the results of the study indicates that there is a need in elderly care to help seniors to verify and identify caregivers who visit them. The study shows that a facial recognition system which presents information about the visiting caregiver to the elderly would support them in their daily life. The user interface of the developed prototype is feasible, but as it is now, the facial recognition part of the program is not accurate enough to be used in a real life context. Ways of improving the facial recognition functionality of such a system should be studied in future research. / Intresset för ansiktsigenkänning har ökat snabbt under det senaste decenniet. Detta har gjort ansiktsigenkänning både möjlig och användbar. Biometri och identifiering är vanliga användningssätt för ansiktsigenkänning.Sverige befolkning åldras. De äldre fortsätter dessutom att i hög grad bo ensamma. Detta introducerar nya utmaningar för samhället. Hur kan vi bibehålla de äldres autonomi and stötta deras välmående, trots ålderns krämpor?Denna uppsats presenterar en studie om potentialen för att använda ansiktsigenkänning inom äldrevården. I arbetet identifieras behovet av ett ansiktsigenkänningssystem inom äldrevården, en systemarkitektur för att tillgodose detta behov presenteras, implementeringsprocessen av en prototyp av ett sådant system beskrivs samt genomförbarheten av ett sådant system utvärderas. Ett av studiens resultat indikerar att det finns ett behov inom äldreomsorgen att hjälpa seniorer att identifiera och verifiera den personal som besöker dem. Studien visar att ett ansiktsigenkänningssystem som visar information om besökande personal till seniorerna skulle kunna hjälpa dem i deras dagliga liv.Användargränssnittet i den utvecklade prototypen är användbar, men i dess nuvarande stadie är ansiktsigenkänningsdelen av programmet inte exakt nog för att kunna användas i verkligheten. Metoder för att förbättra ansiktsigenkänningsfunktionen i ett sådant system är ett uppslag för framtida forskning.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide. The result of this study has been analyzed towards the SAUK-model for confirming nursing. The informants experience to a high extent that they are not being confirmed in their own situation and that this could convey a change of their own health situation. / De flesta av dagens människor i samhället känner till Alzheimers sjukdom och tror sig ha en uppfattning om vad sjukdomen innebär. När en Alzheimersjuk vårdas hemma medför detta att de anhöriga måste omprioritera sin livsstil och anpassa sig till den rådande situationen. Det primära syftet med här studien är att beskriva hur de anhöriga upplever sin livssituation, när den Alzheimersjuke vårdas i hemmet. Det sekundära syftet med den här studien är att beskriva hur de anhöriga uppfattar sin relation med samhället angående eventuell hjälp och stöd. Författarna har använt sig av en analytiskt induktiv metodansats och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Resultatet i studien analyseras mot Barbro Gustafssons modell för bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen. Informanterna upplever att de till stor del att de inte blir bekräftade i sin situation och att detta kan medföra en förändring av deras hälsosituation. Dock framkommer även positiva upplevelser hos vissa av informanter.

Bakgrund: Prevalens och incidens av demensdiagnoser skiljer sig mellan världsregioner men förväntas öka i samband med befolkningens åldrande och tillväxt. I västerländska länder förväntas demensdiagnoser ligga mer stabilt givet längre livslängd, högre socioekonomisk status och utbildning. Personer med demens får succesivt försämrade kognitiva- och funktionella funktioner samt beteendeförändringar vilket i första hand är en utmaning för en sammanboende partner. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter hos informella vårdgivare som lever i en parrelation med en person med demens Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Data analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier: Anta en ny roll som informell vårdgivare och Den nya relationen. Fem subkategorier: Ta över ansvaret i omvårdnaden, sakna externt stöd, utmaningar och beslutsfattande i vardagen, kärlekens förändringar och sorg och oro inför framtiden.   Slutsats: Partners upplevde svårigheter att vara informella vårdgivare och bristen på stöd och information från hälso-och sjukvården försvårar detta ytterligare. Det behövs vidare forskning om positiva aspekter och fördelar med fortsatt sammanboende för partners där den ena har demens. / Background: Prevalence and incidence of dementia differ in the world but are expected to increase with population aging and growth. In Western countries, dementia is expected to be more stable given longer life expectancy, higher socioeconomic status, education. People with dementia gradually experience deteriorating cognitive and functional functions as well as behavioral changes, which is primarily a challenge for a cohabiting partner. Aim: The aim is to illustrate the experiences of informal caregivers who live in a relationship with a person with dementia Methods: General literature review of ten original scientific articles, analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Two categories: Taking on a new role as informal caregiver and The new relationship. Five subcategories: Overtaking the responsibility in nursing, lack of external support, challenges and decision-making in everyday life, the changes of love and sadness and worry about the future. Conclusions: Partners experienced difficulties in being informal caregivers, a lack of support and information from the health care service which made their situation even more difficult. The benefits and positive factors of continued cohabitation with a partner following a dementia diagnosis needs further research.

Dementia is often referred to as the disease of caregivers due to the psychological and physical effects they undergo when a loved one is diagnosed with dementia. Caregivers play a vital role, supporting and assisting their loved ones with dementia in various aspects. Therefore, it is important to highlight and address caregivers and their situation they find themselves in to offer them adequate help and support. The aim of this study is to illuminate, based on current research, the support needs of caregivers of older adults with dementia and the availability and adequacy of the support provided. A qualitative method has been used for this work in the form of a literature review of previous research combined with fiction literature. A thematic text analysis has also been conducted based on the collected material. The results indicate that caregivers are affected to varying degrees by their loved ones with dementia. Prominent themes in the results include difficulties in accepting dementia and managing personality changes. Additionally, the results indicate that caregivers are at risk of negative mental and physical health outcomes in connection with caring for a loved one with dementia. Changes in relationships between the caregivers and the care recipient are common, as well as changes in relationships with other family members or friends. The results highlight existing support interventions for caregivers but also underscore deficiencies in the provided support, such as a lack of individually tailored support, accessibility, and information are highlighted. Moreover, the importance of informal support from friends and family for the caregivers is emphasized. This thesis demonstrates that there are significant deficiencies in the support provided to caregivers and that individual needs are not always met. There is a need for increased research focused solely on caregivers and their situation, to better support both the caregivers and the dementia- affected care recipient.

Bakgrund: Ljumskbråck är den vanligaste operationen inom allmänkirurgin, varje år utförs nästan 20 000 operationer i Sverige. I Östergötland utförs ljumskbråcksoperationer på tre ställen inom ramen för dagkirurgi; vid Aleris Specialistvård i Motala (ASM), Närsjukvården i Finspång (NiF) samt Medicinskt Centrum i Linköping (MCL). Det finns en teori om att privata vårdgivare är mer tidseffektiva än offentliga vårdgivare. De privata anses kunna utföra fler operationer under en given tid, men ingen studie har gjorts på tidseffektiviteten kring operationerna hos respektive vårdgivare. Denna studie har genomförts för att detektera om det finns en skillnad i hur lång tid olika moment tar att utföra och vad denna skillnad i sådana fall beror på, samt om patientunderlaget skiljer sig mellan klinikerna. Metod: Studien omfattade 70 patienter fördelade på tre kliniker; ASM, MCL och NiF. Ljumskbråcksoperationerna delades upp i flertalet moment som mättes med digital klocka. Dessutom samlades uppgifter in om patientens ålder, ASA-klass, BMI samt information om vilka som närvarade i operationssalen. Statistisk analys gjordes enligt Kruskal-Wallis. Programvaran som användes var SPSS version 22. Resultat: Studien fann ingen signifikant skillnad i BMI, ASA-klass eller ålder mellan klinikernas patienter (p > 0,05 för samtliga). Däremot fanns stora skillnader vad gäller hur lång tid ett flertal av momenten under ljumskbråcksoperationen tog. Slutsats: Studien påvisar att det finns stora skillnader i olika moment vid ljumskbråcksoperationer. De privata klinikerna var alltid snabbare än den offentliga kliniken. Då det saknas studier inom området vore det intressant att se om det finns liknande skillnader vid andra ingrepp som utförs av olika aktörer. / Background: Inguinal hernia surgery is one of the most common surgeries within general surgery, with approximately 20 000 surgeries per year in Sweden. There are three places in Östergötland County where inguinal hernias are executed within outpatient surgery; at Aleris Specialistvård in Motala (ASM), Närsjukvården in Finspång (NiF) and at Medicinskt Centrum in Linköping (MCL). There is a theory that private health care providers are more time-efficient than public health care providers. The private health care providers are considered to perform more operations over a given time though no studies has been done on time efficiency. This study was performed to detect if there is a difference in time in the various steps during the surgery between the clinics, what causes these differences and if the patients differ. Methods: The study includes 70 patients distributed on three outpatient surgery clinics; ASM, MCL and NiF. The inguinal hernia operations were divided into shorter steps measured with a digital watch.  Furthermore, data were noted about the patients’ age, ASA-score, BMI and who were present in the operating room. Statistical analyses were performed with the Kruskal-Wallis one-way analysis of variance. The software used was SPSS version 22. Results: The study found no significant difference in BMI, ASA-score and age between the health care providers (p > 0,05). However, regarding the time efficiency, there were significant differences between the clinics. Conclusions: The study concludes that there are big differences in time, within the various steps in the inguinal hernia surgeries, between the clinics. The private health care providers were always faster than the public health care provider. Since no earlier studies have been made in this area, it would be interesting to see if there are similar differences in other types of surgeries.

Goda möten och trygga relationer mellan patienter och vårdpersonal är kärnan i all sjukvård.Syftet var att undersöka hur personer med långvarig sjukdom upplever möten med vårdpersonal på hälsocentral. Uppsatsen är genomfördmed kvalitativ design. I denna studie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.I analysen identifierades fyra kategoriersom är rubriker i resultatet, att inte bli betrodd, att sakna stöd och information om vård och egenvård, att önska få vara delaktig i sin egen vård,att känna tacksamhet över att få vård på rätt nivå. Resultatet visar att patienternahade svårt att bli betrodd av läkareoch att kännedom om dem som patienter var viktigt.I kontakt med hälsocentralen fick de själv efterfråga om hjälpinsatserochstöd saknades för enklare hälsofrågor. God relation och kommunikation med läkare var betydelsefullt i vårdmötet. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård och ville möta professionell expertis.Erfarenhetsutbytemed andra med samma sjukdom beskrevs betydelsefullt.De negativa fynden visaratt patienter inte blir betrodd av sjukvårdenoch att tillgänglighetenär bristfälligt. Det som skapar trygghet respektive otrygghet finns ett starkt samband mellan hur patienter med långvarig sjukdom upplever besöket och blir bemött av vårdpersonalen på hälsocentralen. Fler studier behövs inom området hur möten med vårdgivare påverkar patienter med långvarig sjukdom

The aim of the study was to describe what it's like to live with Multiple Sclerosis (MS) and experiences of social support and being received and met by health personnel. The method was a qualitative interview study of descriptive design and was analyzed using qualitative content analysis. Three women and two men (26-75 years) with MS from two municipalitiesin central Sweden participated in the study. The main results showed that the participants felt the disease limited everyday life. The majority described feelings of injustice being affectedby the illness, but they now have a new perspective on life. Participants described lack of information and communication from health personnel. All felt there is a long wait to get appointments in specialist care and says it depends on too few staff. Participants felt that being received and met by health personnel have been good, some describes that lack of time and staff may influence the response from health personnel negatively. The conclusion was that the participants daily life was limited by the disease in various extent and could lead to strong feelings. Several felt they learned to live with the disease because of a positive attitude and persistence. Participants felt it was important to get information, rehabilitation, and that health personnel listened. However, the participants experienced long wait to get access to specialist care, and that the main support they got from there was through telephone contact.

Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom. Resultatet visade att vårdgivare upplevde det svårt att ha en normalt fungerande vardag till följd av deras roll som vårdgivare. Vårdgivares upplevda börda ökade även i takt med den närståendes sjukdomsförlopp. En bra relation och mycket ömsesidighet mellan parterna minskade den upplevda bördan hos vårdgivarna samt ökade deras upplevda livskvalitet. Vårdgivare upplevde att stödgrupper minskar deras mentala börda genom att de fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till andra och att det hjälpte dem att förstå och själva handskas med sin situation. Vårdgivare upplevde att de inte fick tillräcklig information och stöd från hälso- och sjukvården. Vårdgivare ansåg att den fysiska funktionsnedsättningen var mer påtaglig vid direkt vård och gav mer fysisk påfrestning hos vårdgivaren än vad de psykiska symtomen gjorde. De psykiska symtomen hade större inverkan på vårdgivarens mentala hälsa och deras upplevda börda. Då antalet vårdgivare som vårdar en närstående i hemmet ökar är det av stor vikt att forskning genomförs och uppmärksammas. / Many people related to a sick person take on the role of caregiver, which would otherwise have been adopted by healthcare professionals. Cut downs in the public sector are progressing, and there is not enough focus on how this affects the persons who cares for a sick loved one at home. The purpose of this study was to describe the experience of being a caregiver and what factors affects the experience of a caregiver who cares for a loved one at home with Parkinson’s disease. The results revealed four categories: Time and relationship, Support and information, Disease duration and Symptoms. The results showed that caregivers find it difficult to have a normally functioning everyday life due to their role as caregivers. The caregivers perceived burden increases as the loved ones disease processes. A good relationship and a lot of mutuality between the parties reduce the perceived burden among caregivers, and increase their perceived quality of life. Caregivers feel that support groups reduce their mental workload by enabling them to share their experiences with others and that it helps them to understand and cope with their situation. Caregivers feel they do not receive adequate information and support from health care. The caregivers feel that the loved ones physical disability is more pronounced at the direct care and involves more physical stress than the mental symptoms makes. The psychological symptoms have a greater impact on caregivers’ mental health and their perceived burden. As the number of caregivers who care for a loved one at home increases it is of great importance to maintain research and attention to made research.

No description available.