Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa. Vidare framkom att arbetet ofta styrs av organisationens ekonomiska begränsningar. Vad gäller framgångsrika komponenter inom missbruksvård ansåg den undersökta gruppen att detta var svårt att avgöra, men lyfte klientens egen motivation, tillgång till bostad samt sysselsättning som avgörande och särskilt viktigt. Studiens slutsats påvisade att organisationens ekonomiska begränsningar påverkar den enskilde socialsekreteraren i dennes yrkesutövande. / The aim of this study was to investigate how a group of social workers look at the potentials and opportunities of Swedish addiction care. This trough interviews with a few social workers about the work with addiction care in the social service organization. The study was conducted as a qualitative approach with semi-structured interview guide where a total of four social workers participated. The results were analyzed by the social constructionist perspective, role theory and human service organization theory. This study revealed that the group studied has a consensus about addiction care and it seemed like this is based on the laws and guidelines they have to follow. It was also found that the work is often dictated by the organization's financial constraints. For successful components of addiction treatment the group studied thought that this was difficult to determine, but they lifted the client's own motivation, a place to live and employment as critical and especially important. The conclusion from this study demonstrates that the organization's financial constraints affect the individual social worker in his or her profession.

Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens längd (enbart och totalt) samt undersöka om det fanns ett samband mellan amningstidens längd och olika bakgrundsvariabler såsom ålder, civilstånd, utbildning, paritet och stöd. Ur ett redan insamlat material från 2000-2001 valdes frågor som berörde ovan nämnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanräkning av resultatet av tiden för enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor. När det gäller den totala amningstidens längd var medeltalet som barnets ammats 29 veckor. Anmärkningsvärt var att de kvinnor som uppgivit att de inte erhållit något stöd från BVC, faktiskt ammade längre än de kvinnor som uppgivit att de erhållit stöd. Anmärkningsvärt var också att endast 43 kvinnor hade fått stöd vid alla instanser samt att 11 kvinnor inte fått stöd vid någon av instanserna. Majoriteten av kvinnorna uppgav att det viktigaste stödet var det stöd de fick från make/sambo.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att generera en grundad teori om huvudproblemet i förflyttningsprocessen mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och allmänna vårdavdelningar, det vill säga den vård som ges; före, under och efter det att patienter förflyttats från intensivvård till allmän vårdavdelning. Avhandlingen består av 4 delstudier (I- IV) som ligger till grund för en slutlig övergripande teori. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, individuella intervjuer, observationer samt en enkät. Data inhämtades från tre sjukhus och fyra IVA-avdelningar samt sex allmänna vårdavdelningar. Olika personalgrupper och närstående har varit i fokus beroende på delstudiens syfte. I de olika delstudierna har Grundad Teori (GT) (I, II, III) och mixed method (IV) använts som metod. De fyra delstudierna har slutligen syntetiseras till en övergripande Grundad Teori.   Avhandlingen visar att samspelet kring IVA-patienters förflyttningar påverkas av sjukhusets organisations- och säkerhetskultur och hur vårdkedjan organiserats. Det som upplevdes vara huvudproblemet för de inblandade var att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan IVA och allmän vårdavdelning. Detta inkluderade att på ett patientsäkert sätt överbrygga de olikheter och det glapp som fanns mellan vården och vårdkulturen på den personaltäta, högteknologiska intensivvårdsavdelningen jämfört med vården och den vårdkultur som återfanns på de allmänna vårdavdelningarna.   Resultatet i den övergripande teorin visade att ett centralt behov hos såväl personal som hos närstående, är att uppleva kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen (kärnkategori). Detta behov kunde tillgodoses genom att det fanns och delgavs rutiner och strategier för vården före, under och efter förflyttning, att upprätta ett kliniköverskridande samarbete, genom kompetens och kunskap, att resurser fanns och genom att ge en personcentrerad vård. Om personal och närstående upplevde egen kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen bidrog detta till att reducera oro och osäkerhet och till att underlätta samverkan och samordning mellan IVA och allmän vårdavdelning. När den egna kontrollen och delaktigheten däremot uteblev, ökade istället de negativa upplevelserna av ett stort glapp mellan IVA och de allmänna vårdavdelningarna och desto mer negativt framstod skillnaderna vara mellan de olika enheterna och istället uppstod ett revirtänkande och misstro mellan personalgrupperna på de inblandade avdelningarna.  Det fanns ett behov av ett gott samarbetsklimat samt en god organisations- och säkerhetskultur för en sammanhållen vårdkedja. Utöver detta påverkades också förflyttningprocessen av om avdelningen byggt upp en god lärandemiljö med fungerande teamwork och rutiner och strategier kring patientomflyttningar. För att kunna ge god vård genom vårdkedjan behövdes också resurser. Personalens intentioner var att ge god, personcentrerad vård genom hela processen men de fick oftast balansera dessa intentioner mot bristande resurser och de förutsättningar som gavs, i form av personalbrist, bristande vårdplatser och avsaknad av planering. Vårdkedjan mellan IVA och allmänna vårdavdelningar kräver en organisation och en kultur som främjar individers egen kontroll och delaktighet. Dessutom krävs det planering och strategier som främjar patientsäkerhet, samordning och kontinuitet samt en tydlig nedtrappningsfas av den högteknologiska vården. Resultatet visar vidare att sjuksköterskor och andra i vårdteamet kring den svårt sjuke patienten har en stor pedagogisk utmaning i att kvalitetssäkra informationsflödet och kunskapsöverföringen om vad som skall hända i processen för närstående och för patienter.

Bakgrund och syfte: Personer som drabbas av en höftfraktur är en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel äldre i befolkningen kommer den att bli ännu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att åka in till sjukhus med ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer är det prehospitala omhändertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jämföra ambulanssjuksköterskans specifika omvårdnadsåtgärder vid vård av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vårdkedja, ”Raka spåret”, och då framförallt se om givandet av smärtlindring förändrats. ”Raka spåret” innebär att ambulanspersonalen utför en del av de åtgärder som tidigare gjorts på akutmottagningen och transporterar patienten direkt till röntgen.   Metod: Metoden var en retrospektiv studie med komparativ design där två grupper med 15 patienter i varje grupp jämfördes mot varandra. Patienterna i båda grupperna hade haft en höftfraktur och förts in med ambulans mellan klockan 0800-2200. Den ena gruppen fördes in innan ”Raka spåret” fanns och den andra gruppen fördes in efter införandet. En anledning till ”Raka spåret” var att öka förståelsen hos ambulanspersonalen för att ett strukturerat omhändertagande, där särskilt smärtlindring och trycksårsprofylax betonades, har stor betydelse för patientens fortsatta vård.   Resultat: Resultatet visade att efter införandet av ”Raka spåret” utfördes fler prehospitala omvårdnadsåtgärder av ambulanssjuksköterskorna. Alla patienter i gruppen år 2010 fick perifer venkateter (PVK) och på 13 patienter togs EKG. Fler patienter fick smärtlindring efter införandet av ”Raka spåret”, innan fick 60 % smärtlindring mot 93 % efter ”Raka spåret. Att införa ”Raka spåret” antydde en förbättring i omhändertagandet av patienter med höftfraktur och det framkom med tydlighet att detta ledde till ett mer homogent omhändertagande.  Det visade också, att när det fanns riktlinjer för att patienten ska smärtlindras, skedde smärtlindring i större utsträckning. Detta var en pilotstudie utan möjlighet till generaliseringar av resultatet, för att kunna göra detta krävs ett större antal patienter. / Background and purpose:People who suffer from a hip fracture are a large category of patients, and as a result of an increasing proportion of older people, it will be even greater. The majority of these patients will go to the hospital by ambulance. To reduce the suffering of the patient and the occurrence of complications the prehospital care is important. The purpose of this study was to compare the specific prehospital nursing interventions for patients with hip fracture before and after the introduction of a new chain of care, "Straight track". Especially to see if the initiation of pain management has changed. "Straight track" means that ambulance nurses carry out some of the measures that earlier was done in the emergency room and transporting the patient directly to radiology.   Method:The method was a retrospective study of comparative design in which two groups with 15 patients in each group were compared against each other. Patients in both groups had a hip fracture and went in by ambulance between 08 am to 10 pm. One group was transported before the "Straight track" began and the second group was transported after the introduction. One purpose of the direct route was to increase understanding, of the ambulance nurses, that a structured treatment, especially with relief of pain and pressure ulcer prophylaxis, has great significance for the patients continued care.   Result: The results showed that after the introduction of the "Straight track" there was more pre-hospital care measures carried out by emergency nurses. All patients in the group from 2010 had peripheral venous catheter and 13 patients undergoing an ECG. More patients got pain relief after the introduction of the "Straight track". Before there were 60% that got pain relief and after there were 93% that got pain relief.Introducing “Straight track” suggested an improvement in the care of patients with hip fracture and it showed with clarity that this led to a more homogeneous treatment. It also showed that when there were guidelines for the patient to get pain relieve then it was given to a greater extent. This was a pilot study without possibility to draw any general conclusions, this requires a larger number of patients.

Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping. The method was a questionnaire with mainly quantitative and partly qualitative approach. The questionnaire consisted of fifteen questions and was distributed to 272 people, response rate was 58 %. The result showed that the professionals were updated with current breastfeeding-strategy and they were using infant-feeding-plans, which were considered positive for the chain of care. Most respondents reckoned that they since 2011 had increased the time allocated, and individual customization of information and support. Breastfeeding-delegate-nurses were familiar, supportive and positive for the chain of care. The document Breastfeeding Plan should not be changed now, but should eventually improve the inclusion of non-Swedish speaking persons, fathers and the mothers who won’t breastfeed. Experience and education were positive factors. The strategy was supported by the healthcare professions. / Tidigare forskning har visat stark evidens för amningens fördelar och att amningsplaner är ett stöd för mödrar. Som teoretisk ram används familjefokuserad omvårdnad, då familjens stöd är centralt för en lyckad amning. Det är viktigt att samhället ger goda förutsättningar samt att vårdpersonal ger stöd och information. Studiens syfte var att utvärdera hur barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor bedömde att den nyaste amningsstrategin med amningsplaner och amningsombud påverkat deras amnings- och uppfödningsstödjande arbete i landstinget i Jönköpings län. Metoden var en enkätstudie med huvudsakligen kvantitativ och delvis kvalitativ ansats. Enkäten omfattade femton frågor och distribuerades till 272 personer, svarsfrekvensen var 58 %. Resultatet visade att vårdprofessionerna var uppdaterade med amningsstrategi och använde amningsplaner, vilka ansågs positiva för vårdkedjan. Amningsombuden var välkända, stödjande och positiva för vårdkedjan. Majoriteten av respondenterna bedömde att de sedan 2011 ökat avsatt tid och individanpassningen av information och -stöd, trots att det även tidigare prioriterats. Önskemål fanns att dokumentet Amningsplan inte ska förändras i nuläget, men så småningom bör förbättra inkluderingen av icke-svensktalande, fäderna och de mödrar som inte ska amma sitt barn. Vårdprofessionernas arbets- och livserfarenhet samt amningsutbildning var positiva faktorer. Amningsstrategin hade ett genomgående stöd från yrkesgrupperna från samtliga sjukvårdsområden oavsett ålder och verksamhetsår.

The Swedish health care sector is facing the challenge of an aging population and a growing need for medical care. Parallel to this, the development of new treatments makes it possible to treat more illnesses. The demand on medical services to care for and treat more patients will thus increase. Many reports indicate that the Swedish healthcare system, compared to other countries, has a low productivity. Slow patient flow through hospitals have been identified as one factor. Slow patient flow also prolongs waiting times and prevents patients from receiving care in time. A state investigation of the problems in the Swedish health care system, conducted by Stiernstedt (2016), emphasizes that improved patient flow through the hospital must be given priority. Olsson (2014) also stresses the need for a systemic view from those involved in the flow, to avoid sub-optimization. Stiernstedt (2016) continues and stresses that both the strategic and operational management of flows, should be identified and developed, as well as the interaction between them. Skaraborg Hospital Skövde (SSS) is a Swedish, medium-sized, hospital that has identified problems with its own acute patient flow and wants to improve their pertained management. In this study, a qualitative description and analysis of how the SSS manages its emergency flow, was conducted. Focus was mainly on examining acute flow related practices and identify limiting or problematic factors regarding these practices. The study is a continuation of the hospital's own mapping of acute flows. Based on the organization's worked out description of acute flow and associated processes, key personnel’s perception of problematic factors was captured. Interviews were conducted with representatives from different organizational levels of the hospital. Data, collected from the interviews, have been analyzed on the basis of, primarily healthcare related, theories of flows and theories of cooperation between professionals and different organizational levels in a hospital. Based on the analysis, several recommendations were given to the hospital regarding flow management. Given the particular circumstances found in a medical context, along with ever-increasing production requirements, the management of patients in an acute flow of is a research area that needs to be further elucidated. The theoretical groundwork of this study can be a basis for further deepening and understanding of management regarding acute patient flows.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course  of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.