Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor. Studien är också en beskrivning av lärarnas ämnesuppfattningar inom svenskämnet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: -Hur beskriver lärarna sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen?  -Vilka förtjänster respektive utmaningar upplever lärarna att det finns med ett arbetssätt där litteratur används i värdegrundsarbetet?   -Vilka mål beskriver lärarna att de har med sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen? -Hur motiverar lärarna sina didaktiska val av litteratur i syfte att beröra värdegrundsfrågor? Studiens valda metod är kvalitativa metoder genom lärarintervjuer och har därför ett lärarperspektiv. De utvalda lärarna har alla svenska som ett av sina huvudämnen. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier nära Louise M. Rosenblatts tankar om litteraturen som en nödvändighet i en demokrati och för att utveckla demokratiska medborgare. Även Gunilla Molloys syn på svenskämnet som ett demokratiämne samt Aidan Chambers teorier om litteraturläsningens inverkan på individen tas upp. Resultatet visar att lärarna har en konstruktivistisk syn på värdegrundsarbetet inom värdepedagogiken då värdegrundsfrågor arbetas medvetet med i hantering av konflikter och förebyggande värdegrundsarbete. Resultatet visar att lärarna ser litteraturen som en möjlighet att utveckla både elevers demokratiska värderingar och demokratiska förmågor. Litteraturens möjligheter att utveckla den känslomässiga inlevelseförmågan innefattande empati och förnuft genom att göra textkopplingar till sig själva och världen omkring sig framkom som centrala delar av arbetet med litteraturen. Lärarna beskriver rika möjligheter till deliberativa samtal utifrån litteraturen i undervisningen till att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor men det framkom som en utmaning att få med alla elever i samtalen. Lärarna väljer texter utifrån elevernas samt gruppens behov och tidigare erfarenheter och kan därför sägas ha en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning. Det framkom att lärarna inte bara ser svenskämnet som ett färdighetsämne utan också som ett demokratiämne med många möjligheter att bidra till den växande människans utveckling av demokratiska värderingar.

Value and character education possess the inherent building blocks for the preservation of a healthy society. It is the art of life that keeps the environment friendly, free and safe allowing earth's inhabitants to play, to live and to work in peace. Value and character education possess values that remove evil from society and institutions such as schools, colleges, universities, etc. One of the primary aims of value and character education is to allow learners to experience life at its' fullest. The main purpose of this study is the development of an effective character building program for a specific further education and training college. It is obvious from the available literature that society is experiencing a crisis regarding values, character and morality. The decline of human and societal values portrayed in the media has compelled the current government to initiate a value educational program in schools. The values of the government however, are focused on nation building, democracy and human rights with the purpose of overcoming the inequalities and injustices of the apartheid system. However, the inhabitants of South Africa seek more than aspects based on democracy, nation building and human rights. They seek values that promote moral behaviour, values of work ethics and values that are aimed at developing their full potential. Value and character education could probably ensure the provision of a successful life and future for today's youth. The researcher has therefore investigated and analysed the precise meanings of the following terms: values, norms, principles, standards, ethics, character education, values education. Various character educational programs that succeeded in oversees countries were also studied. Focus was also given to educational guidelines including principles, outcomes and promising practices that the lecturer could use in the classroom to stimulate the students and to promote character education. To determine what the present value orientation of the students are, a questionnaire was compiled for further education and training colleges in the North-West Province. To ascertain the opinions and contributions of values education and character education, semi-structured interviews were held with the student council, the head of the support services and an official of the student support services. The overall aim of the study is: To create a character-building program for further education and training colleges after establishing the value orientation of the students. This empirical research has pointed out specific problem areas and has shown that it is not only essential but also urgent to implement a value and character educational program for further education and training colleges. Guidelines for such a program have been set on the basis of this study. / Thesis (Ph.D. (Education))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

This thesis reports on a study on human rights education and values of the girl–child in the Eastleigh community in Nairobi Kenya. The investigation indicated that her right to education is marginalised and that in the many cases cultural and religious beliefs dominate the need to equal access to education. This research identified perceived factors that may influence the infusion of human rights education and values in the teaching–learning practice of selected secondary schools in the Eastleigh community, and propose possible curriculum guidelines that are feasible to foster the education of the girl–child. The researcher explores the perception of teachers and students in four selected schools (code named A, B, C, D) in the community and analyses the extent of gender–equality in the school curriculum. Using a qualitative research approach that employed the phenomenological method of enquiry, face–to–face interviews were conducted with 20 teachers in four secondary schools, five in each school. Questionnaires were served on 200 girl–students of Grades 11 and 12, fifty per school selected using a purposeful sampling method. The curriculum in selected subjects of the secondary schools was analysed. The analyses of all the research instruments led to the discovery of the factors influencing the infusion of human rights education and values in the teaching–learning of the selected schools. Top on the list of these factors are the problems of teacher–student ignorance of human rights education and values. Other factors are gender–fair deficiency in the school curriculum, school–slum environments and combined religio–cultural dilemmas that place constraints on the educational environment of girl–children in the multicultural community. To foster the education of the girl–child, thirteen curriculum guidelines clustered under three broad groups are proposed. Firstly, under the modified curriculum content, subjects that project human rights education and values need to be made compulsory for all students, though at different class levels. Subjects with low or no gender–fair objectives need to be modified in order that human rights education and values could be taught across the school curriculum. Secondly, there is the need for context–relevant curriculum planning that embraces cultural and religious issues and communicating values in the schooling system. Thirdly, a democratic school atmosphere is the product of curriculum efforts that is geared towards training genderresponsive teachers, ensuring gender equality and promoting extracurricular activities favouring multicultural awareness and respect among students. This research contributes to the development of a curriculum engaged in advancing human rights education and values of the girl–child especially in patriarchal urban settings of East–Africa. It draws attention to the often neglected educational empowerment of the girl–child to foster her role and to provide opportunities in a contemporary global environment. / Thesis (PhD (Teaching and Learning))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

This thesis reports on a study on human rights education and values of the girl–child in the Eastleigh community in Nairobi Kenya. The investigation indicated that her right to education is marginalised and that in the many cases cultural and religious beliefs dominate the need to equal access to education. This research identified perceived factors that may influence the infusion of human rights education and values in the teaching–learning practice of selected secondary schools in the Eastleigh community, and propose possible curriculum guidelines that are feasible to foster the education of the girl–child. The researcher explores the perception of teachers and students in four selected schools (code named A, B, C, D) in the community and analyses the extent of gender–equality in the school curriculum. Using a qualitative research approach that employed the phenomenological method of enquiry, face–to–face interviews were conducted with 20 teachers in four secondary schools, five in each school. Questionnaires were served on 200 girl–students of Grades 11 and 12, fifty per school selected using a purposeful sampling method. The curriculum in selected subjects of the secondary schools was analysed. The analyses of all the research instruments led to the discovery of the factors influencing the infusion of human rights education and values in the teaching–learning of the selected schools. Top on the list of these factors are the problems of teacher–student ignorance of human rights education and values. Other factors are gender–fair deficiency in the school curriculum, school–slum environments and combined religio–cultural dilemmas that place constraints on the educational environment of girl–children in the multicultural community. To foster the education of the girl–child, thirteen curriculum guidelines clustered under three broad groups are proposed. Firstly, under the modified curriculum content, subjects that project human rights education and values need to be made compulsory for all students, though at different class levels. Subjects with low or no gender–fair objectives need to be modified in order that human rights education and values could be taught across the school curriculum. Secondly, there is the need for context–relevant curriculum planning that embraces cultural and religious issues and communicating values in the schooling system. Thirdly, a democratic school atmosphere is the product of curriculum efforts that is geared towards training genderresponsive teachers, ensuring gender equality and promoting extracurricular activities favouring multicultural awareness and respect among students. This research contributes to the development of a curriculum engaged in advancing human rights education and values of the girl–child especially in patriarchal urban settings of East–Africa. It draws attention to the often neglected educational empowerment of the girl–child to foster her role and to provide opportunities in a contemporary global environment. / Thesis (PhD (Teaching and Learning))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

This study investigates the extent to which a story written 100 years ago, full of moral, patriotic, heroic and freedom-influences messages, can be used as a teaching instrument to convey the norms and values needed for active participation in society. Two versions of the classic tale of Peter Pan, an illustrated chapter book Peter Pan and Wendy (2013) and a picture book Peter Pan (2014), were analysed with the focus on the character of Peter Pan. The results show that both books can be used very well as teaching aids because Peter Pan is a complex and multifaceted character. The analysis reveals his positive and negative qualities, which can be discussed in the teaching as a way to communicate norms and values. The study shows useful examples of what this work can look like.

Most people tend to associate the concepts of bullying and abuse between children with something that occurs mainly in school. Research shows the prevalence of abuse and bullying among children already in preschool age with the risk of serious consequences later on. According to the National Agency for Education (Skolverket 2018), the preschool has assignments regarding values-related issues and to establish measures to prevent violations. Our study shows preschool teachers' experience of the phenomenon of abusive treatment and bullying among preschool children.  Research shows that children who experience bullying are in need of the support of both guardians and professionals so that the difficulties they experience will not follow them later in school age and perhaps even later in life. On the other hand, both previous research and our own study, indicate that guardians often do not know about the preschool's work to counteract abusive treatment.

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete. I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är: 1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens? Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

No description available.