Inledning: Finansiella risker har blivit mer påtagliga i dagens samhälle och finansiell risk management har under senare år blivit ett mycket omtalat och studerat ämne. Det finns olika finansiella derivat som används för att säkra finansiella risker, det går att identifiera olika åsikter bland forskare om vilken påverkan dessa derivat har på risker inom företag. Valutaderivat är en av dessa säkringsinstrument som enligt teorin används för att reducera valutarisker. Problem: Huruvida valutaderivat reducerar den totala risken inom företag. Syfte: Undersöka om det finns ett riskreducerande samband mellan omfattningen på valutaderivat och företagens totala risk.  Teoretisk referensram: Teorier som används i uppsatsen beskriver valutarisker och vad de grundar sig i. Vidare tar den teoretiska referensramen upp hur valutarisker kan hanteras med hjälp av valutaderivat. Slutligen beskrivs vilket mått på risk undersökning använder, det vill säga standardavvikelsen i aktiekursen. Teoriavsnittet inkluderar även en djupare insyn i forskares delade åsikter om vilken effekt valutaderivat har på risk.  Metod: Studien använder sig främst av en kvantitativ metod där 45 internationellt verksamma företag har undersökts. Ett korrelationssamband samt polynomsamband testades mellan variablerna; företagens standardavvikelse i aktiekursen och omfattningen på valutaderivat i förhållande till nettoomsättningen. Även kvalitativa inslag i form av intervjuer inkluderades och bidrog till en metodtriangulering.  Slutsatser: Varken ett linjärt samband eller ett olinjärt samband gick att identifiera med hjälp av de statistiska uträkningarna. Den kvalitativa datan pekar på att valutaderivat kan minska företagens totala risk men för att kunna se en påverkan i aktiekursen behöver man rensa bort ett antal störande faktorer.

<p>I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra. Vi använde oss både utav den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Vi intervjuade ett stort och ett litet företag och sen en expert inom området. Vi mailade 10 stora och 10 små företag enkäter som de skulle svara på.</p><p>Små företag valutasäkrar sig mindre i jämförelse med de större företagen. Den främsta anledningen till att små företag valutasäkrar sig mindre är att de saknar kunskap och medvetenhet om valutarisker och hanteringen av dessa. Terminer är det vanligaste förekommande valutaderivatet. Anledningen till att terminskontrakt är det mest förekommande bland svenska företag tror vi är att terminskontrakten kan utformas efter företagens önskemål med avseende på belopp, valuta och löptid.</p><p>Vårt resultat visar att det huvudsakliga målet med valutasäkring är att minska variationen i kassaflödet. När det gäller någon ökad trend av valutasäkringsbehov bland de svenska företagen de senaste 10 år kan enligt denna studie ej fastställas.</p>

I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra. Vi använde oss både utav den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Vi intervjuade ett stort och ett litet företag och sen en expert inom området. Vi mailade 10 stora och 10 små företag enkäter som de skulle svara på. Små företag valutasäkrar sig mindre i jämförelse med de större företagen. Den främsta anledningen till att små företag valutasäkrar sig mindre är att de saknar kunskap och medvetenhet om valutarisker och hanteringen av dessa. Terminer är det vanligaste förekommande valutaderivatet. Anledningen till att terminskontrakt är det mest förekommande bland svenska företag tror vi är att terminskontrakten kan utformas efter företagens önskemål med avseende på belopp, valuta och löptid. Vårt resultat visar att det huvudsakliga målet med valutasäkring är att minska variationen i kassaflödet. När det gäller någon ökad trend av valutasäkringsbehov bland de svenska företagen de senaste 10 år kan enligt denna studie ej fastställas.

I takt med den alltmer ökade globaliseringen och svenska företag som intar internationella marknader har även riskerna för valutaexponeringar ökat. Företag som har in- och utgående transaktioner i utländsk valuta utsätts för transaktionsexponeringar då växelkurserna kan fluktuera i ogynnsam riktning mellan tidpunkten avtalet ingås tills att det ska regleras. Detta har lett till ett ökat behov av att använda sig av olika typer av valutaderivat för att skydda sig mot dessa fluktuationer. Däremot kan användningen av derivat leda till en valutakursvinst- eller förlust, då den låsta kursen kan vara högre eller lägre än den faktiska kursen.    Denna studie undersöker huruvida det lönar sig för svenska internationella företag att använda sig av valutaderivat i form av valutaterminer, det vill säga att terminssäkringen genererar en valutakursvinst. Vidare undersöker studien om det finns stadier i det makroekonomiska klimatet där behovet av att valutasäkra är större, för att på så vis kunna ge vägledning till de företag med begränsade kunskaper kring ämnet. De makrofaktorer som har inkluderats i studien är Sveriges BNP, inflation och konjunkturcykel. Då riskexponeringen mot olika typer av valutor skiljer sig åt har även transaktionsspecifika egenskaper inkluderats i studien för att på så vis undersöka huruvida olika typer av transaktioner har ett större behov av att säkras än andra. Vår intention med studien är således att bidra med kunskap till svenska internationella företag kring när och hur en valutasäkring anses nödvändig för att undvika förluster i framtida kassaflöden på grund av valutakursförluster. Då tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar effektiviteten hos derivaten kan anses som bristfällig anser vi att studiens resultat öppnar upp för ytterligare forskning kring ämnet.    Valutaterminerna testades i samband med historisk data på växelkurser och makrofaktorer under åren 2002-2022. Sammanlagt testades 729 transaktioner vilket inkluderade terminer på valutorna euro, brittiska pund och US dollar, med löptiderna tre, sex och 12 månader. Studiens empiriska resultat indikerar att det generellt sett lönar sig för svenska företag att använda sig av valutaterminer på utgående transaktioner i utländsk valuta och att sannolikheten för att terminerna visar sig lönsamma har ett visst samband med i vilket stadie konjunkturen befinner sig i. Vidare fann studiens resultat att behovet av valutasäkringar mot valutorna euro och brittiska pund är större än mot US dollar.    Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens makromiljö påverkar effektiviteten hos valutaderivaten. Eftersom makromiljön är något som påverkar företagens förutsättningar på kort och lång sikt är det av vikt att ha insikt kring vilka faktorer som påverkar vad, så att företagen kan agera utefter det. Tidigare forskning har primärt fokuserat på företagsspecifika faktorer kring användandet av valutaderivat, varpå vi anser att vår studie öppnar upp för en ny infallsvinkel till forskningsområdet.

With an increasingly globalized world of multinational firms dominating the global market, firms have discovered the impact of transaction exposure on their business. To handle the risk, firms can hedge their transaction exposure with currency derivatives. This paper aims to determine and explain what variables, beyond the size of the transaction exposure, affect firms’ usage of currency derivatives for hedging purposes. Previous research shows a divided estimation of what underlying causes. The variables studied to explain the usage of currency derivatives are industry affiliation, size of firm, geographical dispersal and profitability. With a sample size of 70 major Swedish internationally active non-financial firms, a multiple regression analysis was constructed to potentially demonstrate causality. To create a method triangulation, an interview with a currency derivatives expert was conducted as a complement to the quantitative strategy. The result of this paper indicates that industry affiliation possibly affects firm’s usage of currency derivatives for hedging purposes, however none of the studied variables show a sufficient statistical significance to prove a causality. / Med en allt mer globaliserad värld med multinationella företag som dominerar den globala marknaden har företagen upptäckt transaktionsexponeringens påverkan på dess verksamhet. För att hantera risken kan företag säkra sin transaktionsexponering med hjälp av valutaderivat. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara vilka variabler, utöver transaktionsexponeringens storlek, som påverkar svenska rörelsedrivande företags användande av valutaderivat i säkringssyfte. Inom tidigare forskningen råder delade meningar om vilka bakomliggande orsaker som påverkar företags användande av valutaderivat. De variabler som undersöktes för att förklara användandet av valutaderivat är företagens branschtillhörighet, dess storlek, verksamhetens geografiska spridning samt dess lönsamhet. Med ett urval på 70 stora svenska internationellt verksamma rörelsedrivna företag gjordes en multipel regressionsanalys för att påvisa samband mellan användandet av valutaderivat i transaktionssäkringssyfte och påverkande variabler. För att skapa en metodtriangulering genomfördes även en intervju med en valutaderivatexpert som ett komplement till den kvantitativa strategin. Resultatet av studien indikerar på att branschtillhörighet möjligen kan påverka företagens användande av valutaderivat men ingen av de studerade variablerna uppvisade en tillräcklig signifikans för att statistiskt säkerställa sambanden.