Lärares undervisning är observerbar medan planeringen är svårare att observera. Som blivande lärare, med en bakgrund som projektledare, önskar jag studera lärares stöd för lektionsplanering och därmed underlätta för mig som lärare och elevernas lärande.Med läroboken i ena handen och kollegorna i den andra så är man rustad att börja sin lärargärning, enligt resultatet av denna semistrukturerade intervjustudie av erfarna matematiklärare inom gymnasieskolan. Vägen från novis till erfaren matematiklärare går via ständigt lärande från reflektioner av undervisningen, från kollegiala ämnesdiskussioner och från auskultationer. De verktygen, snarare än handfasta verktyg och undervisningskomponenter, är idag de mest uppskattade och använda stöden för den återkommande lektionsplaneringen. Läroplanen ger stöd för övergripande planering men lektionsplaneringen kräver stöd för ämnesdidaktik och idéer om variation vilket lärobok och eget framtaget material ger.Analysen visar att läraren sällan är medveten om användning av teoretiska planeringsmodeller medan Vygotskijs teorier stämmer väl in på lärarens eget lärande och variationsteorin är applicerbar på hur undervisningen planeras och genomförs.

Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur undervisning kan utformas för att bidra till ökad förståelse för skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6. Studien är inspirerad av metoden learning study och variationsteorin har varit utgångspunkten genom hela arbetet för att kunna besvara de två forskningsfrågorna: Vilka kritiska aspekter måste elever ges möjlighet att urskilja för att förstå begreppet ekosystemtjänster på ett specifikt sätt och hur kan undervisning utformas för att möjliggöra detta? Studien har genomförts som en lektionsserie och data har samlats in genom ett skriftligt för- och eftertest samt genom gruppdiskussioner. Resultatet har visat att eleverna i gruppen behövde urskilja definitionen av ekosystem och ekosystemtjänster, ekosystemtjänsternas olika funktioner för människan, ekosystemtjänsternas olika värden och människans påverkan på och beroende av ekosystemtjänsterna. Urskiljandet gjordes möjligt genom ett medvetet iscensättande av variationsmönster.

Syftet med denna studie var att generera kunskap om hur elever kan förstå skillnaden mellan naturvetenskapliga och andra sätt att förstå omvärlden. För att kunna undersöka detta genomförde jag en lektionsserie i en årskurs 3. Undervisningen baserades på variationsteorin och på det sociokulturella perspektivet. Under studiens gång identifierade jag fyra kritiska aspekter som eleverna behövde urskilja för att förstå det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Dessa aspekter var följande: naturvetenskap är en vetenskap som beskriver hur världen fungerar; det naturvetenskapliga sättet bygger på tidigare kunskap som erhållits genom repetitiva experiment; det råder en konsensus kring naturvetenskapliga teorier tills de motbevisas och det naturvetenskapliga sättet använder sig av mätbara fakta. Dessa aspekter synliggjordes i undervisningen med hjälp av variationsmönster generalisering och kontrastering. Resultatet visade att elevernas fokus snarare låg på det naturvetenskapliga innehållet än på det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Slutsatsen av detta var att undervisningen om det naturvetenskapliga sättet kan med fördel flyttas till senare årskurser då kunskapsnivån hos eleverna ökar.

Studien avser att undersöka vilka kritiska aspekter, nycklar för lärande, som undervisningen behöver synliggöra för att utveckla elevers förmåga att stegvis kommunicera sina skriftliga lösningar på textuppgifter i matematik. Syftet med studien är att få eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla förmågan att kommunicera sina lösningar på textuppgifter på ett välutvecklat och strukturerat sätt. I studien har variationsteorin använts som ramverk för utformning, tolkning och analys. Forskningsmetoden som använts i studien är learning study. I en cyklisk process har vi undersökt vilka kritiska aspekter som behöver synliggöras för studiens eleverna för att de ska förstå det lärandeobjekt som valts i studien, “att skriva lösningar på textuppgifter med flera steg genom att kommunicera sin lösning med hjälp av matematikens språk”. Cykeln bestod av ett förtest med två elevgrupper, planering av forskningslektion, genomförande av lektion med ena gruppen med efterföljande eftertest, revidering av lektion och slutligen genomförande av lektion med efterföljande eftertest med den andra gruppen. Genom analys av förtest, den första forskningslektionen samt eftertest har de kritiska aspekterna utvecklats och forskningslektionen med den andra gruppen reviderats, för att på ett bättre sätt synliggöra lärandeobjektets kritiska aspekter för eleverna. Studiens resultat visar att de kritiska aspekter som synliggjordes var; att eleven förstår uppgiftens innebörd, att eleven redovisar alla tankesteg i sin lösning, att eleven skriver sin redovisning i rätt ordningsföljd, att eleven byter rad vid en ny uträkning och att eleven kontrollerar att hen svarat på uppgiftens fråga. Dessa synliggjordes med hjälp av jämförelser av olika elevlösningar samt med en stegvis instruktion som arbetades fram efter studiens första cykel. I den avslutande diskussionen sammanfattas forskningslektionernas positiva aktiviteter som verkade leda till urskiljning av de kritiska aspekterna.

In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts. Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided.

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner. Undersökningen gjordes med hjälp av en fenomenografisk metod för att beskriva uppfattningar utifrån ett skriftligt enkätmaterial som användesi en Learning Study. Dessutom användes ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande för att analysera hur de olika lektionerna kom att iscensättas med hjälp av kritiska aspektersom analysinstrument och hur relationen mellan lektionen och elevernas uppfattningar kundebeskrivas utifrån slutsatserna om vilka uppfattningar som eleverna hade efter lektionen och hur innehållet hade gestaltats.Slutsatserna var att det gick att hitta samband mellan hur innehållet hade presenterats och unikauppfattningar somelever uppvisade efter lektionerna. Det visade sig till exempel att för att göra en mer problematiserande uppfattning om representativ demokrati möjlig för eleverna att utveckla, så krävdes att innehållet varierades mer och att de kritiska aspekternai innehållet framställdes mer varierat. En annan slutsats var att undervisningsinnehållet var mer komplext och innehöll fler kritiska aspekter av representativ demokratiän de som lärarna i Learning Study-arbete hade identifierat.

Studenter vid högskolor och universitet ska utveckla informationskompetens. Syftet med den här studien är utifrån såväl campus- som distansstudenters upplevelser undersöka vilka kunskaper som anses viktiga för att kunna söka, finna och kritiskt använda sig av information. Studiens teoretiska ramverk utgörs av fenomenografisk variationsteori, sociokulturell teori och filosofisk hermeneutik. Det empiriska materialet inleds med fem semi-strukturerade intervjuer med studenter. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys av fyra kursers kursplaner och studiehandledningar i ämnena kriminologi och pedagogik, relaterat till informationskompetens genomförts. Studiens resultat visar att studenterna har varierande erfarenheter av informationskompetens, samt att de utvalda kursplanerna och studiehandledningarnas innehåll relaterat till informationskompetens utgår från olika perspektiv. I den kunskap som studenterna utvecklar i samband med författandet av inlämningsuppgifter och uppsatser fokuserar de på att bli godkända på respektive kurs. I studiens resultat problematiseras därmed hur den kunskap studenterna har förvärvat kan användas i deras framtida yrkesliv. Studien är en del av ett utbildningsprojekt som sker i samverkan mellan Universitetsbiblioteket och Lärande- och resurscentrum vid Mittuniversitetet gällande studenters informationskompetens. / Students at colleges and universities are to develop information literacy. The purpose of this study is to examine, based on experiences from both campus- as well as distance students, what kind of knowledge is important in order to search for, find and critically use information. The theoretical framework of the study constitutes of sociocultural theory, phenomenographic variation theory and philosophical hermeneutics. The empirical material starts with five semi-structured interviews with students. Following that, a qualitative analysis of content of four selected courses’ syllabus and study guidelines in relation to information literacy was carried out. The result of the study show that students have various degrees of experience of information literacy and also the contents of the chosen syllabus and study guides in relation to information literacy emanates from different perspectives. The knowledge which students develop in connection with the writing of essays and reports is the focus for students to pass their respective course. Therefore, the result of the study problemizes how the knowledge that the students have acquired can be used in their future professional life. This study is a part of an educational project in co-operation with the University Library and the Learning and Resource Centre at the Mid Sweden University regarding the students’ information literacy. / <p>Godkännandedatum: 2016-05-17</p>

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till att arbeta med att barn ska skapa förståelse av sin delaktighet i naturens kretslopp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare gav svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har olika erfarenheter av och syn på sin naturkunskapsundervisning, både sin egen från skolan och den som de ska utföra. I resultatet ser vi att de intervjuade förskollärarna ser arbetet med naturens kretslopp som viktigt men att det kan vara komplicerat. Arbetssättet för att lära barn om sin delaktighet i naturens kretslopp varierade beroende på förskollärarnas kunskaper och intressen men en aktivitet som alla nämnde var att vistas i skogen, så att barnen får utforska den. Förskollärarna lyfte även upp fler arbetssätt, exempelvis att följa årstider och gräva ner material i jorden. Slutsatsen är att undervisningen om människans delaktighet i naturens kretslopp för barnen i förskolan får tydliga konsekvenser av förskollärarnas förhållningssätt till ämnet. / The purpose of this study is to examine preschool teachers’ approach to work with children so that they can create an understanding of their participation in the natural cycle of nature. Qualitative semi-structured interviews with eight preschool teachers provided the answers to the study's issues. The results showed that the preschool teachers have different experiences of and view on science education. The results showed that the preschool teachers think of the natural cycle of nature as an important part of their mission but think that it can be complicated. The way to teach varied depending on the preschool teachers’ knowledge and interests but one activity that all of them mentioned was being in the forest so that the children can explore it. The preschool teachers discussed other ways of teaching, for example following the seasons and digging material into the soil. Our conclusion is that the education about humans’ participation in the natural cycle of nature is affected by the preschool teachers’ approach to the subject.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv. Barnen lyckas bra i de uppgifter där de får laborera med konkret material. / The purpose of this empirical study is to examine how teachers can provide opportunities for children aged 6 to extend their understanding of the equal sign. This study is inspired by the Learning Study method which is a method that has its origins in variation theory.  By analyzing the children's initial abilities before planning our lessons, it gives us an idea of the children's knowledge. From there the lessons are planned and the aspects that are the most critical for the children are lifted and thereby develop their knowledge. Our conclusion is that it is important to work with variety oriented learning. The children are successful in tasks in which they are allowed to experiment with concrete materials.

Syftet med den här studien är att undersöka undervisning och lärande av lärandeobjektet, bråk med olika nämnare, i årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 9. Då specifikt jämförelsen av bråk med olika nämnare och addition med hjälp av gemensam nämnare. Studien avser att söka vad som är kritiskt för att kunna lära sig detta.   Vi genomförde en learning study som är en typ av aktionsforskning där studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger på vad eleverna ges möjlighet att lära sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler där undervisningen gradvis förbättras mellan cyklerna. Vår första cykel genomfördes i årskurs fyra, den andra cykeln i årskurs sex och den sista och avslutande cykeln i årskurs nio. Lektionen i årskurs fyra var en introduktion till bråk där fokus låg på nämnarens funktion. Lektionerna i årskurs sex och nio fokuserade till stor del på addition av bråk med olika nämnare. Processen i varje cykel började med ett förtest som sedan följdes upp med en planerad lektion utifrån utfallet, lektionen i sin tur videofilmades utifrån det iscensatta lärandeobjektet, och som sista del tog vi reda på det erfarna lärandeobjektet med hjälp av eftertest. Materialet (förtest, lektion och eftertest) från de tre lektionerna analyserades därefter och jämfördes för att få fram kritiska aspekter vid inlärning av bråk med olika nämnare.   Resultatet indikerar att de kritiska aspekterna för elever i årskurs fyra är innebörden av täljare och nämnare samt relationen mellan dem. Denna kritiska aspekt lyckades vi komma åt under lektionen. I de senare cyklerna visar resultatet att den viktigaste kritiska aspekten är relationen mellan täljare och nämnare och insikten att de står i proportionalitet till varandra, dessa aspekter kom vi endast till viss del åt under lektionerna i årskurs sex och årskurs nio. I vissa fall försämrades deras förståelse efter lektionerna. Eleverna i årskurs sex och årskurs nio uppvisade samma svårigheter och vi kan inte påvisa någon förbättring mellan årskurserna; eleverna i årskurs sex och nio låg på samma nivå kunskapsmässigt då det gäller bråk med olika nämnare. / The aim of this study is to investigate the teaching and learning of fractions with different denominators as an object of learning in grade 4, 6 and 9. We concentrate more specifically on the comparison of fractions with different denominators as well as performing additions through transformation to a common denominator. Moreover, the study aims at finding out what is critical in order to learn this.   We carried out a learning study, which is a kind of action research where the study is carried out in the classroom environment and where focus is on what the pupils is given the opportunity to learn. Moreover, a learning study is normally conducted in three cycles where the aim is to improve teaching during and between the different cycles. Our first cycle was conducted in grade four, the second cycle in grade six and the final and concluding one in grade nine. The lesson in grade four served as an introduction to fractions since the pupils were unfamiliar with the concept of fractions, yet the focus was on the function of the denominator, whereas the focus of the lessons in grade six and grade nine was on performing addition of fractions with different denominators. The process in each of the cycles in the learning study began with a pretest. The lesson was then planned according to the assumed critical aspects shown in the pretest before carried out. Each lesson was videotaped, and followed by a posttest about a week after the lesson. The material (pre-tests, lessons, and post-tests) from the three cycles were analyzed and thereafter also compared in order to find and compare critical aspects when it comes to the learning of fractions with different denominators.   The result indicates that the critical aspects for pupils in grade four were the meaning of the denominator and the numerator and their relationship. These aspects were targeted in the lesson and the pupils’ understanding of this was improved after the lesson. Moreover, the result implies that the most important critical aspect in grade six, as well as in grade nine, appears to be to understand the proportional relationship between the denominator and the numerator. This aspect was targeted at the respective lessons, yet the pupils only showed little or even no better understanding after the lessons, and in some cases their understanding even became impaired. It appears as if the pupils in grade six and grade nine have the same difficulties when dealing with fractions with unequal denominators, and moreover they were on the same level when dealing with the fractions.