Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek. För att uppnå en framgångsrik effekt av CSR anses själva motiven bakom vara viktiga och forskning belyser att det utan tydlig värdegrund och tydliga syften, finns risk för att företagets CSR-initiativ inte uppnår det mål som är satt. Vår studie syftar till att beskriva och analysera CSR utifrån företag som är verksamma inom två olika branscher, byggnadsbranschen och rekryteringsbranschen. Vi kommer att jämföra deras motiv enligt indelningen: värdegrund, intressenter, varumärke och positionering. Detta för att få en djupare förståelse för hur företagen inom de olika branscherna uppfattar CSR och undersöka de motiv som finns hos företagen. Studien har en deduktiv ansats där faktorer bakom en branschs motiv som har definierats i tidigare forskning spelar en stor roll och ligger till grund för den empiriska studien. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som gjorts på tre etablerade företag inom byggnadsbranschen och fyra etablerade företag inom rekryteringsbranschen samt sekundärdata vi studerat. Den slutsats vi drar är att CSR-begreppet är alltför komplext och kan därmed inte generaliseras utifrån vilken bransch ett specifikt företag är verksamt inom. Vi finner att det är företagsspecifika faktorer såsom medarbetarnas involverande, företagets- styrning och kultur som påverkar ansvarstagandet snarare än branschspecifika. CSR-arbete kan ses som ett hjälpmedel för ett företag att förmedla sin identitet till sina intressenter. I och med detta är det viktigt för ett företag att basera sitt CSR-arbete på sin värdegrund. Genom att göra detta kan företag stärka relationen till sina intressenter och därmed sannolikt stärka varumärket och förbättra sin position på marknaden. Vi finner även att CSR-arbete skiljer sig åt beträffande företags storlek, där större företag tenderar att ha bättre kunskap och större möjlighet att lägga resurser på sitt CSR-arbete och har därmed större möjligheter att tillgodose fler intressenters behov. Detta kan i sin tur bero på att större företag har fler intressenter att anpassa sig till och således fler krav att uppfylla. CSR-arbetet måste samtidigt utföras utan att företaget tappar sin företagsidentitet.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material. För att analysera vilka olika roller som framställs har vi använt oss Erving Goffmans begrepp privat och offentlig, samt retoriska analysbegreppen ethos, logos, pathos för att synliggöra politikernas trovärdighet. Studiens huvudsakliga resultat visar att politikerna framställer fem olika roller i sina tweets. De roller som synliggörs är den personlige politikern, partipolitikern, den trovärdige politikern, den informerande politikern och den känslosamma politikern.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.

Purpose and aim The purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry’s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? Method For this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories. Based on an empirical problem that we observed in an early stage of the study, we conducted six interviews with people within the music industry. During the work process, we alternated between theories and our collected empirical data which resulted in the study adopting an abductive nature. Conlusions Our study revealed that the single largest change for the basic conditions of artist brands since the 2000s digitalization is the accessability of exposure. Due to the reason that it now has become easier to expose your brand as an artist, the number of brands, particularly in the lower and middle segments, has increased which has caused the competative environment to get tougher. However, our study demonstrates that the conditions for the largest, well-established artist brands has not been significantly affected. In our conclusion, we also point out the importance and relevance of the professional music industry’s competence and clout. Keywords Brand, artist, artist brand, competition, differentiation, digitalization

Purpose: The purpose of this study is to analyze the application of sensory marketing in malls. Problem discussion: The competition between malls is increasing, where visitors are increasing demands on the shopping malls layout. Shopping malls surface and its atmosphere becomes essential in the design of a mall so it will be attractive enough. Sensory marketing can be an appropriate method to stand out from the crowd and attract visitors. Sensory marketing is a process of engaging visitor’s senses to create a strong relationship between the brand and visitors. When the five senses are stimulated it creates a relationship with the brand on more levels, which in turn contribute towards that the customer is willing to spend more money on the brand. Theory: The theory includes a presentation of sensory marketing, the human five senses: hearing, sight, touch, smell and taste, brands and a model of the holistic pentagon. Method: The study is both quantitative and qualitative. A triangulation will be applied consisting of interviews, survey and observations. The data were analyzed using selected theories. Results and conclusion: The result of the paper shows that sensory marketing, stimulation of the human five senses contribute to an increased positive attitude towards the brand. Application of sensory marketing is therefore a good way to differentiate itself from competitors.

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet. Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer. Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap – för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred.

<p>The purpose of this thesis is to investigate and analyse factors that may have an influence and can affect a brand’s development and change over time. By doing this we want to clarify which factors it is important for a company to understand and gain control over.</p><p>To find the answer to our thesis we have carried out six semi-structured interviews which all were of qualitative character. The reason why we chose to work with the qualitative methodology was mainly that we wanted to achieve a deeper knowledge about our choice of subject. The empiric data that we have gathered have been compared and combined with our theories and resulted in our analysis which made us gain a deeper understanding of our subject. Our analysis generated a number of conclusions which we used to answer our thesis. We have reached the conclusion that some of the factors that can influence a brand’s development over time are, according to us, more valuable than others and should therefore be more prioritised. These factors are the brand identity, innovations, relationship marketing and market communication.</p>

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.

No description available.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut. Jag tar även upp kritik som finns riktat mot stadsmarknadsföring som fenomen. Stockholm har sedan 2005 marknadsfört sig med varumärket The Capital of Scandinavia. Marknadsföringen drivs av företaget Stockholm Business Region som ägs av Stockholms stad. Stockholm har utvecklat en rad dokument som ska ligga till grund för stadens framtida planering. Genom att jämföra Stockholms marknadsföring genom varumärket The Capital of Scandinavia med Stockholms Översiktsplan, Vision 2030 samt RUFS 2010 försöker jag ta reda på ifall Stockholm har en klar bild över både vad staden är idag och vad den vill vara i framtiden. Denna uppsats försöker även ta reda på om det finns möjligheter att stärka Stockholms varumärke genom att jämföra marknadsföringen av Stockholm med de litteraturstudier som jag har gjort i ämnet. Den främsta slutsatsen som dras i den avslutande analysen är att Stockholm bör vända sin marknadsföring som The Capital of Scandinavia även mot stadens invånare och andra interna marknader.