<p>The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company’s lifestyle.</p><p>This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client’s attitude towards PROUD.</p><p>The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need. I.e. feedback is most important so that in the future PROUD can expand on both market- and business level to succeed. To build a long-term involvement and create loyalty between the company and consumers some form of exchange of knowledge and response must be a part of a successful business. To create a company based on a lifestyle philosophy you have to understand the market and the requirements the clients have.</p><p>“PROUDmothers” are defined, according to the authors, as PROUD’s most attractive customer group. The new consumers signify the lifestyle that PROUD’s trademark and business concept represent.</p><p>The strategies that the authors have found are focused on marketing, development of customer segment and finding new consumer groups. Also caring for the relations and developing them towards the business network and creating a connection with the end customer are very important. Starting a concept store and an Internet store where the PROUDmothers can find all products that they need and consume will satisfy their needs and resolve the larger issues PROUD have today, i.e. not getting direct feedback from clients.</p>

<p>I alla sorters affärer är det viktigt att skapa ett mervärde till kunden och detta kan uppnås på flera olika sätt. Lean är en filosofi vars mål är att förbättra företagets prestationer genom flera olika verktyg. Vår uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just – In- Time och Total – Quality – Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbättrat kvalitetsarbete.Varumärket är ett annat sätt att skapa mervärde till kunden. Ett starkt varumärke ska helst ses som en långsiktig strategi och utdelningen kan komma först efter några år. Utvecklingen av ett starkt varumärke sker internt och den interna varumärkesutvecklingens syfte är att bygga upp, vårda och utveckla ett starkt varumärke.Båda dessa begrepp, lean och intern varumärkesutveckling, talar om att skapa mervärde till kunden. Vi anser att forskning kan vara berättigad om hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen då vi inte har hittat någon tidigare sådan gjord forskning. Det är enligt oss ett gap som behöver fyllas, speciellt när vi forskar kring ämnet lean på servicemarknaden, där det finns mindre gjord forskning än på produktionsmarknaden.Problemformuleringen blir därför: Hur kan lean påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag?Metoden vi använt oss av i denna uppsats är av kvalitativt slag och vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra chefer på mediebyrån Carat i Auckland, Nya Zeeland. Varför vi valde att göra en fallstudie var på grund av att vårt forskningsområde inte var så utforskat, och vi tyckte det var bättre att testa vår modell på ett företag först för att se hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen. Vi ställde frågor om lean och intern varumärkesutveckling var för sig och analyserade sedan svaren vi fick in.Slutsatsen av vår uppsats är att lean kan påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag på åtta olika sätt. Dessa kan ni läsa mer om under slutsatser i denna uppsats, samt se vår modell som beskriver kopplingarna mellan fenomenen.</p>

I alla sorters affärer är det viktigt att skapa ett mervärde till kunden och detta kan uppnås på flera olika sätt. Lean är en filosofi vars mål är att förbättra företagets prestationer genom flera olika verktyg. Vår uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just – In- Time och Total – Quality – Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbättrat kvalitetsarbete.Varumärket är ett annat sätt att skapa mervärde till kunden. Ett starkt varumärke ska helst ses som en långsiktig strategi och utdelningen kan komma först efter några år. Utvecklingen av ett starkt varumärke sker internt och den interna varumärkesutvecklingens syfte är att bygga upp, vårda och utveckla ett starkt varumärke.Båda dessa begrepp, lean och intern varumärkesutveckling, talar om att skapa mervärde till kunden. Vi anser att forskning kan vara berättigad om hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen då vi inte har hittat någon tidigare sådan gjord forskning. Det är enligt oss ett gap som behöver fyllas, speciellt när vi forskar kring ämnet lean på servicemarknaden, där det finns mindre gjord forskning än på produktionsmarknaden.Problemformuleringen blir därför: Hur kan lean påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag?Metoden vi använt oss av i denna uppsats är av kvalitativt slag och vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra chefer på mediebyrån Carat i Auckland, Nya Zeeland. Varför vi valde att göra en fallstudie var på grund av att vårt forskningsområde inte var så utforskat, och vi tyckte det var bättre att testa vår modell på ett företag först för att se hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen. Vi ställde frågor om lean och intern varumärkesutveckling var för sig och analyserade sedan svaren vi fick in.Slutsatsen av vår uppsats är att lean kan påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag på åtta olika sätt. Dessa kan ni läsa mer om under slutsatser i denna uppsats, samt se vår modell som beskriver kopplingarna mellan fenomenen.

The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company’s lifestyle. This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client’s attitude towards PROUD. The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need. I.e. feedback is most important so that in the future PROUD can expand on both market- and business level to succeed. To build a long-term involvement and create loyalty between the company and consumers some form of exchange of knowledge and response must be a part of a successful business. To create a company based on a lifestyle philosophy you have to understand the market and the requirements the clients have. “PROUDmothers” are defined, according to the authors, as PROUD’s most attractive customer group. The new consumers signify the lifestyle that PROUD’s trademark and business concept represent. The strategies that the authors have found are focused on marketing, development of customer segment and finding new consumer groups. Also caring for the relations and developing them towards the business network and creating a connection with the end customer are very important. Starting a concept store and an Internet store where the PROUDmothers can find all products that they need and consume will satisfy their needs and resolve the larger issues PROUD have today, i.e. not getting direct feedback from clients.

I mikroföretag samt små- och medelstora företag (SMF) är varumärkesutveckling en avgörande faktor när det kommer till om företaget kommer att lyckas etablera sig på marknaden eller inte. Till skillnad från större organisationer måste SMF, på grund av deras begränsade resurser, tackla arbetet med varumärkesutveckling med ett betydligt större fokus och effektivitet. Inom den svenska modebranschen sysselsätter 95 % av företagen färre än 10 personer, vilket innebär att 95 % av företagen i den svenska modebranschen tillhör kategorin mikro inom SMF. De företag som sysselsätter fler än 250 personer, utgör endast 0,1 % av modeföretagen i Sverige. Trots detta råder det en brist på forskning och litteratur rörande varumärkesutveckling inom SMF. Tidigare forskning och litteratur fokuseras till stora delar på stora- multinationella företag och deras varumärkesutvecklande aktiviteter är oftast varken lämpliga, eller logiska, att tillämpa inom SMF. Denna brist på uppmärksamhet ligger till grund för studiens syfte. Syftet är att granska hur nystartade klädvarumärken, med begränsade resurser, arbetar med varumärkesutveckling för att etablera sitt varumärke. Med hjälp av fyra företag från Borås kommun, grundade mellan år 2013 och 2016, som alla är verksamma inom kläd-/modebranschen har det empiriska underlaget för studien skapats. Tidigare forskning rörande varumärkesutveckling inom SMF har lagt grunden för den teoretiska referensramen. Studien har under intervjuerna, samt analysen av empirin, använt sig av en egenformad teoretisk modell. Den insamlade empirin har sedan kopplats tillbaka till teorin och tidigare forskningsresultat. Studien visar att entreprenörers personliga bakgrunder kan påverka hur entreprenörer i nystartade klädvarumärken arbetar med varumärkesutveckling. Där framförallt entreprenörernas personliga intressen leder till att entreprenörerna arbetar mer med de varumärkesutvecklande aktiviteter som de är intresserade av. Studien visar även att entreprenörer i nystartade klädvarumärken ser varumärkesutveckling som en viktig del i varumärkets förutsättning att nå en etablering på marknaden, där kommunikation med externa intressenter är den stora delen. Studien visar till sist att nystartade klädvarumärken till största del arbetar med varumärkesutvecklande aktiviter som kräver en liten budget eller som är gratis, som ett resultat av att nystartade klädvarumärken har begränsat med resurser.

<p>Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring. Den teoretiska referensramen inleds med att definiera samt ge en förklarande bild av viral marknadsföring. Detta följs av ett avsnitt rörande varumärke och hur företag kan arbeta med detta på ett utvecklande sätt. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande relationen mellan dessa ämnen. Litteraturen ligger som grund för den modell som presenteras i slutet av den teoretiska referensramen. I detta kapitel återges de som framkommit från de fyra intervjuerna. Strukturen i detta kapitel utgår från modellen som presenterades i det tidigare kapitlet. I slutsatsen presenteras en modifierad version av den tidigare modellen. Vi har genom litteratur och respondenternas svar kommit fram till att för att lyckas implementera viral marknadsföring är de viktigaste faktorerna målgruppen, budskapet som kommuniceras, spridning av budskapet och utvärdering av resultatet. De som bör genomsyra de olika faktorerna är               varumärket samt dess värden. Dessa kan då kommuniceras så att kundens uppfattning om varumärket överensstämmer med de företaget anser att de står för och vill förmedla.</p>

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring. Den teoretiska referensramen inleds med att definiera samt ge en förklarande bild av viral marknadsföring. Detta följs av ett avsnitt rörande varumärke och hur företag kan arbeta med detta på ett utvecklande sätt. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande relationen mellan dessa ämnen. Litteraturen ligger som grund för den modell som presenteras i slutet av den teoretiska referensramen. I detta kapitel återges de som framkommit från de fyra intervjuerna. Strukturen i detta kapitel utgår från modellen som presenterades i det tidigare kapitlet. I slutsatsen presenteras en modifierad version av den tidigare modellen. Vi har genom litteratur och respondenternas svar kommit fram till att för att lyckas implementera viral marknadsföring är de viktigaste faktorerna målgruppen, budskapet som kommuniceras, spridning av budskapet och utvärdering av resultatet. De som bör genomsyra de olika faktorerna är               varumärket samt dess värden. Dessa kan då kommuniceras så att kundens uppfattning om varumärket överensstämmer med de företaget anser att de står för och vill förmedla.

För att etablera ett varumärke bland människor behövs marknadsföring. Men hur man ska marknadsföra är en komplicerad process, då det är många delar som behövs struktureras upp för att skapa en sammanfattande kommunikation. Målet med en marknadsföring är givetvis att nå ut till så stor mängd av konsumenter som är möjligt, men en bredare målgrupp gör det mer komplicerat då det innebär fler skilda sinnen och tankesätt bland människorna. Volvo och Samsung är två bra exempel på välkända varumärken som har lyckats att marknadsföra sig och etablerat sig bland människor runt om i världen. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Volvo och Samsung lyckats med att marknadsföra sig bland många olika människor och deras kulturer. Det som har trätt fram är skillnader bland användandet av semiotiska resurser. Men den stora likheten har varit en sammanhängande kommunikation i reklamfilmerna, som har bjudit in till en relaterbar gemenskap.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrådar används vid förmedling av ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillämpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de särskilda förhållanden som uppstår vid förmedling av tjänster via franchisetagare i egenskap av varumärkesambassadörer. Hur går det till när en upplevelse, lika flyktig och förgänglig som isen på Torne älv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad händer med ett tjänstevarumärke när det förmedlas av en franchisetagare på andra sidan jordklotet? Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anställda förekommer alla i någon utsträckning. Dock är den otydliga kopplingen till ICEHOTEL – en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar – avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience). I det studerade fallet sammanfattas det interna varumärkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrådar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumärket. Det framgår av studien att kopplingen till Jukkasjärvi och upplevelsen av ishotellet är avgörande för att franchisetagarens representanter ska ”leva varumärket”.  Detta medför också att den frekventa kontakten mellan franchisetagarens kontaktpersoner och franchisegivaren skapar bättre förutsättningar för buy-in av varumärkeskonceptet hos kontaktpersonerna jämfört med den juridiska franchisetagaren. Studien visar också att franchisegivarens organisationskultur präglas av en stark entreprenörsanda vilken bidragit till att varumärkeskonceptet inte bedrivits som en traditionell franchise. Härigenom får franchisetagarnas egna organisationer ett stort genomslag i exempelvis rekryteringsfrågor vilket i sin tur får effekter på den förmedlade varumärkesbilden. För att den särskiljande varumärkesbilden som förmedlas genom franchisetagarna ska motsvara den som franchisegivaren avser, behövs en förståelse för varumärket i samtliga led i organisationen samt gemensamma värdeord till stöd för exempelvis rekrytering på lokalt plan. Det framgår av studien att franchisetagarnas representanter tar ett större ägandeskap över varumärkets värderingar i de fall materiella och immateriella ledtrådar kombineras och förmedlas på ett involverande sätt. Att förmedla ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext innebär en balansgång mellan franchisegivarens och den lokala franchisetagarens organisationskulturer – och preferenserna hos respektive marknad kontra varumärkets kärnvärden. Det studerade fallet illustrerar ett dilemma som uppstår när ett förgängligt erbjudande förmedlas genom franchise; hur mycket konstnärlig och entreprenöriell frihet ryms egentligen i ett kopierbart koncept? Studien ger också ett bidrag till diskussionen kring skillnader mellan tjänster och upplevelser genom att använda begreppet experience brand för att beskriva det studerade varumärket.

Studien behandlar hur företag i den digitala kontexten kan stärka sin varumärkesidentitet med hjälp av fenomenet co-creation of value, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med användandet. Syftet är att undersöka hur B2C-företag som använder digital marknadsföring kan stärka sin varumärkesidentitet, med hjälp av co-creation of value och storytelling för värdeskapande. Studien ämnar även till att bidra till en ökad förståelse för hur fenomenet co- creation of value kan användas i arbetet och processen i en förändrad digital kontext. Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer från sju respondenter från fem olika företag, samt genom en workshop som hölls med fyra respondenter. Teorin underbyggs av forskning inom varumärkesutveckling, co-creation of value, storytelling och medieutveckling.Det har identifierats ett samband mellan de tre olika fenomenen co-creation of value, storytelling för värdeskapande och varumärkesidentitet. I studiens slutsats framgår det hur det sociala samspelet i ett medietekniskt perspektiv kan jämföras vid relationen mellan de tre olika fenomenen. Det går att konstatera att det skett ett maktskifte mellan företag och konsument då företagen inte längre äger kommunikationen. Studiens resultat påvisar att den samskapande relationen mellan företag och konsument är beroende av relevans. Vidare belyses även utvecklingen av co-creation of value i den digitala kontexten med nya tekniker, som sociala medier, som i dagens samhälle naturligt finns i vardagen. / This study discusses how companies in the digital context can strengthen their brand identity using the phenomenon co-creation of value, as well as the challenges and opportunities that exist with the use. The purpose of this study is to investigate how B2C companies that use digital marketing can strengthen their brand identity, using co-creation of value and storytelling for value creation. The study also aims to contribute to an increased understanding of how the phenomenon co-creation of value can be used in the work and the process in a changed digital context. The study is a qualitative study with an inductive approach where the empirical material was collected through interviews from seven respondents from five different companies, and through a workshop held with four respondents. The theory is supported by research within brand development, co-creation of value, storytelling and media development.The study has also identified a relation between the three different phenomena co-creation of value, storytelling for value creation and brand identity. The conclusion shows that social interaction in a media-technical perspective can be compared to the relationship between the three different phenomena. It can be noted that there has been a change of power between companies and consumers since the companies no longer own their communication. The result shows that the relationship between companies and consumers is dependent on relevance. Furthermore, the development of co-creation of value in the digital context with new technologies, such as social channels, which in today's society is naturally present in everyday life, is also illustrated.