No description available.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter. Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus. Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer. Observationerna genomfördes på både avdelningar och mottagningar på ett större barnsjukhus. Alla sjuksköterskorna använde sig av distraktioner och hade ett individuellt anpassat bemötande. Alla barn fick någon form av farmakologisk smärtlindring. I 17 av situationerna förberedde sjuksköterskan barnet genom att gå igenom hur proceduren gick till och i 22 situationer fick barnet vara med och bestämma. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor på det barnsjukhus där studien genomfördes arbetar evidensbaserat i sitt tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av en perifer venkateter. Vidare forskning skulle behövas för att undersöka hur sjuksköterskor på andra vårdinstanser som exempelvis barnspeciallistmottagningar arbetar. / Introduction: For children, hospitalization and all the means of examinations and treatments are often perceived as threatening and unpleasant. Venepunctures and peripheral catheterization belong to the procedures considered the most stressful and painful. There are plenty of evidence-based methods to alleviate children's distress and pain during these procedures, but it is unclear to what extent these methods are applied. Purpose: The purpose of this study is to examine the nurse´s approach to venepuncture and peripheral catheterization. The starting point of this study is to examine the nurse´s preparation of the child, how the nurse encourages the child´s autonomy, using of distractions and pharmacological analgesia and also how the child and its parents are cared for during the procedure. Method: Venepunctures and peripheral catheterization were observed and registered in a observational chart made for this study. The observations were performed at wards and clinics at achildren´s hospital. Results: 25 observations were performed on 18 different nurses. The observations were performed at both wards and clinics at a children´s hospital. All of the nurses used distractions and treated the children individually. All of the children received some form of pharmacological pain relief. In 17 of the situations the nurse explained the procedure to the child beforehand.In 22 of the situations the child was given the opportunity to participate and decide how the procedure was to be executed. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses at the Hospitalare working with an evidence-based approach to venepuncture and peripheral catheterization. Further research is required to determine if nurses inother health facilitiesare working evidence-based or not.