Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen. Utbudet av verktyg är så omfattande att det är näst intill omöjligtatt ha kännedom om alla.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket verktyg en Oracle-utvecklare bör använda sigav. Att jämföra olika SQL och PL/SQL verktyg, samt lämna en rekommendation om vilket/vilkaverktyg som är bäst att använda ur olika perspektiv. Vid jämförelsen laddade jag hem och testadede olika verktygen utifrån vissa kriterier. Jag kontaktade även fyra företag för att få svar på frågan utifrån företagens perspektiv. Tre av företagen svarade på mina enkäter, medan ett av företagen svarade muntligt på mina frågor via telefonen.Då jag genomförde denna studie kom jag fram till slutsatsen att alla verktyg i stort sett har samma grundfunktioner. Valet av verktyg styrs av hur många extra funktioner utvecklaren är villig betala för. Det är dock utvecklaren själv som måste avgöra vilket verktyg som passar just honom. Det verktyg som är ledande är Toad och detta verktyg passar bäst för experter. För enklare funktioner har det framkommit av enkäterna att SQL*Plus används.

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process. Då det ger en dold process när elever använder digitala verktyg. Produkten som elever gör i bildarbeten uppfattas av lärarna vara djup när traditionella verktyg används och ytlig då elever använder digitala verktyg. Dessa resultat innebär att det ställer högre krav på bildlärarens yrkesroll inför kursplanens ökade fokus på användning av digitala verktyg och ett kommunikativt fokus i bildämnet. / et webtidning under rubriken elevkommunikation http://issuu.com/mariahazelius/docs/kommunikation_11_aug_e_/1

The aim of this studie is to describe, analyse and understand the benefits and disadvantages with using digital tools in education. In my qualitative method three primary school teachers were interviewed about how digital tools should be used in educational purposes, also what benefits/disadvantages they could see with the investment of digital tools in their school. I also did observations in two classrooms and interviewed a school politican to get a wider perspective. The collected information identifies that some benefits of using digital tools is the contribution to a more equivalent education, more opportunites for cooperations and that fewer pupils have to struggle with their fine motor skills when producing a text. Some of the disadvantages with using the tools is that they breaks sometimes, it´s easy to get dependent and if something happens (like power outage) it´s unusual that schools have a good an action plan. Some teachers also find their capacity of using some tools as deficent.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten. På det större företaget var den största faktorn avståndet till beslutsfattning och företagets ledning, något som speglades negativt inom flera kategorier. På det mindre företaget var faktorerna främst kopplade till företagets expandering, vilket inneburit att utveckling av processer ej hunnits med. Sammanfattningsvis finns tydliga skillnader mellan företag i olika utvecklingsfaser gällande vilka faktorer som påverkar kreativiteten och arbetet. Arbetet med faktorerna genomsyras av en ständig balansgång mellan nödvändig struktur och hämmande kontroll.

Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Som metod har både intervjuer och observationer använts. Undersökningen utgår från två perspektiv: det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet.  Resultaten visar att användningen till stor del sker genom samspel mellan barn och pedagoger, vilket pedagogerna anser är en viktig del, liksom samspelet barnen emellan. Det används olika appar som barnen hjälper varandra med. Surfplattan används i temaarbeten och i samlingar på förskolan. Den används också till dokumentation och tas med till olika aktiviteter utanför förskolan. Pedagogerna uppfattar surfplattan som ett värdefullt stöd i sitt arbete.

Sweco Society AB använder idag två verktyg för uppskattning av framtida trafikflöden för nyexploaterade områden, så kallat trafikalstring. Dessa verktyg är relativt osäkra och Sweco önskar därför att en undersökning av dessa verktyg utförs. De två verktyg Sweco använder vid beräkning av trafikalstring är Trafikverkets trafikalstringsverktyg samt nyckeltal från rapporten Trafikalstringstal och trafikprognoser vid bebyggelseplanering. För att utvärdera verktygen och undersöka deras reliabilitet har jämförelser mellan trafikmätningar i fyra utvalda bostadsområden och utdata från trafikalstringsverktygen genomförts. De fyra utvalda bostadsområdena är liknande i utformning men skiljer sig på två parametrar vilka är inkomst och avstånd till stadskärna. De undersökta områdena är placerade i Norrköping och innehåller 53-122 bostäder var.

Syftet med vår studie var att få ökad kunskap om hur elever upplever arbetet med digitala verktyg i sin läs- och skrivinlärning. Vårt intresse var att undersöka utifrån ett barnperspektiv och förmedla barns perspektiv. Tidigare forskning kring hur elever upplever och ser på digitala verktyg finns det lite om. Däremot finns mycket inom området om hur läraren ser på arbete och inlärning med digitala medier. Vi vill med vår studie bidra till att ge forskningen en ökad förståelse för barnens röster inom området. Digitala verktyg är en del av vår vardag och bör inkluderas även i skolan på ett för eleverna gynnsamt sätt. För att söka svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av metoder som observationer och intervjuer. Resultatet vi fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området med både likheter och skillnader. Några likheter vi kunde se i klassrummet och i tidigare forskning var hur elever gavs likvärdiga förutsättningar i sitt skrivande, de motoriska färdigheterna saknade betydelse i användandet av digitala verktyg. Eleverna upplevde talsyntesen som en stor hjälp i deras läs- och skrivinlärning då de både såg och hörde bokstäverna som de skrev, den tidigare forskningen framhåller talsyntesen som en god lärandehjälp och stöd vid inlärningen. Vi kunde se en skillnad i hur eleverna hellre arbetar enskilt än i par, forskningen anser dock att arbete i par gynnar eleverna på många sätt, men utifrån eleverna själva var det mer tidskrävande att göra uppgiften i par. Vi kunde inte under observationerna eller intervjuerna se att eleverna var mer motiverade, då de arbetade med digitala verktyg. De digitala verktygen blev för eleverna kompletterande redskap i deras läsande och skrivande. Vi hoppas vår studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring hur elever upplever och lär.

Denna rapport består av en skriftlig och en gestaltande del. I den skriftliga delen undersöker jag vad arkitekten använder för verktyg nu och gjorde tidigare. I den gestaltande delen skapar jag alternativa verktyg att använda i skapandet av arkitektur. / Konst, teknologi

I dagens samhälle är det allt mer betydelsefullt med läs- och skrivförmåga för att kunna delta på ett fullvärdigt sätt. Personer med läs- och skrivsvårigheter kan behöva hitta olika sätt att övervinna sina svårigheter. Ett sätt kan vara att använda alternativa verktyg.   Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter och pedagoger upplever användandet av alternativa verktyg. De verktyg som förekommer i studien är dator och Ipad med appar och program. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio elever i skolår fyra till åtta, och fem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som haft tillgång till alternativa verktyg.   Resultatet av studien blev att verktygen användes i första hand till att få hjälp med att ta till sig kunskap genom att kunna lyssna till texter och som skrivhjälpmedel. De användes även för att få hjälp med struktur och att kunna redovisa på olika sätt. De möjligheter som identifierades var att eleverna kände sig mer självständiga, fick mer självförtroende, kunde ta till sig kunskap lättare och sedan hitta sätt att redovisa den. De kände också mer lust och glädje i skolarbetet. Det som kunde bli hinder var när tekniken inte fungerade och att pedagogerna på skolan saknade utbildning och kunskap.

Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.