Global ETD Search

41	Tingens lydnad och människans väntan : Nödvändighet, nåd, handling och tänkande i Simone Weils filosofi / The obedience of things and the waiting of man : Necessity, grace, action and thinking in Simone Weils philosophy Christola, Victor January 2017 (has links) This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones. Weil Simone Weil nödvändighet nåd handling tänkande amor fati uppmärksamhet kärlek rättvisa etik moral epistemologi vetenskapsteori vetenskap empiri deduktion analogi matematik ödet tyngden tyngdlagen insikt styrka Homeros Galilei Newton Spinoza Winch Leibniz Nietzsche Cockburn Kate Larson Rhees Herakleitos Parmenides Lacan Boethius Jesus Platon Walter Benjamin Philosophy Filosofi
42	Organisationskultur ur två perspektiv : En jämförande studie av två etnografier ifrån socialantropologi och organisationsteori / Organizational Culture from two perspectives : A comparative study of two ethnografies from Social Anthropology and Organization Studies Styrenius, Jakob January 2009 (has links) <p>This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture.</p> / <p> </p><p>Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.</p> Anthropology Social Anthropology ethnography organizational studies organizational culture culture organization philosophy of science work workplace corporation garsten kunda tech apple fieldwork method participant observation formal informal emic etic concept martin Antropologi Socialantropologi etnografi organisationsteori organisationskultur organisation kultur vetenskapsteori jämförelse arbetsplats arbete företag Garsten Kunda Tech Apple fältarbete organisationsantropologi metod deltagande observation formellt informellt emic etic kulturbegrepp martin Social anthropology Socialantropologi
43	Har dagens vetenskap och religion förutsättningar att berika varandra? : en studie utgående från en dialog hos John Templetonstiftelsen Madfors, Ingela January 2009 (has links) <p>Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid.</p> / <p>This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.</p> science religion theology dialogue polemics apologetics atheism John Templeton Templeton foundation vetenskap religion teologi dialog möte polemik apologetik ateism John Templeton Templetonstiftelsen Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Philosophy of religion Religionsfilosofi Theory of science Vetenskapsteori History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
44	The code of Concord : Emerson's search for universal laws Hallengren, Anders January 1994 (has links) The purpose of this work is to detect a pattern: the concordance of Ethics and Aesthetics, Poetics and Politics in the most influential American thinker of the nineteenth century. It is an attempt to trace a basic concept of the Emersonian transcendentalist doctrine, its development, its philosophical meaning and practical implications. Emerson’s thought is analyzed genetically in search of the generating paradigm, or the set of axioms from which his aesthetic ideas as well as his political reasoning are derived. Such a basic structure, or point of convergence, is sought in the emergence of Emerson’s idea of universal laws that repeat themselves on all levels of reality. A general introduction is given in Part One, where the crisis in Emerson’s life is seen as representing and foreshadowing the deeper existential crisis of modern man. In Part 2 we follow the increasingly skeptical theologian’s turn to science, where he tries to secure a safe secular foundation for ethical good and right and to solve the problem of evil. Part 3 shows how Emerson’s conception of the laws of nature and ethics is applied in his political philosophy. In Part 4, Emerson’s ideas of the arts are seen as corresponding to his views of nature, morality, and individuality. Finally, in Part 5, the ancient and classical nature of Concord philosophy is brought into focus. The book concludes with a short summary. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) natural law ethics aesthetics esthetics politics USA ethics and physics laws of nature laws of society laws of art American literature American philosophy American history legal philosophy constitutional law human rights rule of law Literature Litteraturvetenskap Theoretical philosophy Teoretisk filosofi Practical philosophy Praktisk filosofi Public law Offentlig rätt Other law Övrig rätt Theory of science Vetenskapsteori History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria Political science Statsvetenskap
45	Organisationskultur ur två perspektiv : En jämförande studie av två etnografier ifrån socialantropologi och organisationsteori / Organizational Culture from two perspectives : A comparative study of two ethnografies from Social Anthropology and Organization Studies Styrenius, Jakob January 2009 (has links) This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture. / Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur. Anthropology Social Anthropology ethnography organizational studies organizational culture culture organization philosophy of science work workplace corporation garsten kunda tech apple fieldwork method participant observation formal informal emic etic concept martin Antropologi Socialantropologi etnografi organisationsteori organisationskultur organisation kultur vetenskapsteori jämförelse arbetsplats arbete företag Garsten Kunda Tech Apple fältarbete organisationsantropologi metod deltagande observation formellt informellt emic etic kulturbegrepp martin Social anthropology Socialantropologi
46	Har dagens vetenskap och religion förutsättningar att berika varandra? : en studie utgående från en dialog hos John Templetonstiftelsen Madfors, Ingela January 2009 (has links) Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid. / This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future. science religion theology dialogue polemics apologetics atheism John Templeton Templeton foundation vetenskap religion teologi dialog möte polemik apologetik ateism John Templeton Templetonstiftelsen Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Philosophy of religion Religionsfilosofi Theory of science Vetenskapsteori History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
47	Specialidrottslärares erfarenhet av rehabilitering för skadade elever : En kvalitativ studie riktad mot riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar Nowik, Daniel, Tellström, Amanda January 2017 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur specialidrottslärare på RIG och NIU ger stöttning samt förmedlar strategier till elever kring mentala situationer under en rehabilitering. Frågeställningarna studien ska besvara är följande: Hur anpassas undervisningen för skadade elever på RIG och NIU i form av stöttning? Vilka metoder förekommer på gymnasier för att bidra till elevernas motivation till rehabilitering? Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av intervjuer utifrån en intervjuguide. Sex specialidrottslärare med olika idrotter intervjuades, fyra från NIU och två från RIG utspritt på tre olika skolor i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultat Samtliga specialidrottslärare menade att motivation behövdes för att orka med att genomföra en rehabilitering och att de hade ett ansvar att finnas där som ett socialt stöd för de skadade eleverna. En motivation för eleverna blev att ta sig igenom delmål utifrån ett rehabiliteringsprogram. Specialidrottslärarna ville få eleverna att känna delaktighet under skadeperioden och de stöttades till att uppnå sina delmål. Specialidrottslärarna ansåg att stöttning var en självklar del av undervisningen, framför allt under en skadeperiod då positiv stöttning bör komma från alla håll och kanter. Det är lättare att ge stöttning till elever som är tillsammans med övriga i gruppen, då gruppdynamiken ger positiv inverkan mentalt på den skadade eleven. En del av specialidrottslärarna använder sig av en strategi med målsättningar, där de sätter upp delmål för att få en progression med rehabiliteringen. Slutsats Undervisningen anpassas så att skadade elever i största mån ska utöva sin rehabilitering i anslutning till gruppen för att den skadade eleven ska känna sig inkluderad. Detta också för att specialidrottsläraren ska kunna ge stöttning och feedback under lektionstimmarna i skolan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p> Sports injury Pshyco social Complianse Adherence Sport rehab Mental rehabilitasion Social support Sport psychology Physical response to injury Athlete and social support Podlog Podlog and social support Motivation Coach-strategies Role model Self talk Goal setting Athletics Elite sports Injury burden Youth idrottspsykologi mental träning överträning vetenskapsteori psykologi skador rehabilitering specialidrottslärare tränare tränarlänkdiverse Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap

Page generated in 0.0762 seconds