Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet. Resultatetstämde överrens med den kravspecifikation som togs fram i samråd med projektbeställaren. / This thesis work was made in autumn 2011 and was commissioned by Accesia AB, whowanted to develop a prototype of an electronic tool for measuring periodontal pockets depth.The tool is supposed to be used in veterinary dental examinations for dogs and cats. This is aprocedure that is currently done with a graded stick and gives rise to the risk of false readings.The user should be able to use the measuring equipment to measure pocket depthelectronically. The system then presents readings and sends them to a host computer.The report describes how we have proceeded from idea to prototype. The end result should notbe regarded as a finished product, but rather as a proof of concept. The result complies with theproject specification that was developed in consultation with the project client.

Veterinärer och annan djurhälsovårdspersonal omfattas av djurskyddslagen (2018:1192), och ska i enlighet med dess 8 kap. 18 § göra en anmälan till kontrollmyndigheten vid misstanke om att djur inte hålls eller sköts efter djurskyddslagen. Det saknas konkreta data på i vilken utsträckning detta görs av veterinärer, och om veterinärer väljer att inte anmäla bristande djurskydd.  En onlineenkät spreds till Sveriges veterinärer via sociala medier, Sveriges Veterinärförbund, Veterinärmagazinet samt landets stora djursjukhus, med 10 frågor om deras erfarenheter om anmälningar av djurskyddsfall. Det kom in 366 svar. Resultaten visar att nästan 76 % av de som svarade hade någon gång anmält en djurägare till Länsstyrelsen, och den vanligaste anledningen till anmälan var vanvård eller bristande veterinärvård (71 %). Det visade sig också att hela 70 % av respondenterna hade någon gång låtit bli att anmäla ett djurskyddsfall, men i efterhand känt att de borde ha gjort det.   De vanligaste anledningarna till att en veterinär inte har anmält djurhållaren är risken att de inte kommer att återvända till veterinär, avsaknaden av rutiner och stöd på arbetsplatsen, rädslan för personliga hot samt hot mot yrket och arbetsplatsen samt osäkerhet på vad som klassas som djurskyddsfall. Studien visade också att mer utbildning önskas av 60 % av respondenterna, samt att det finns brister i anmälningsprocessen och förtroendet för länsstyrelsen.  Studien visar att mer forskning i ämnet behövs, inklusive att undersöka närmare hur länsstyrelsen och veterinärer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att uppnå ett bättre djurskydd i Sverige. / Veterinarians and other animal health personnel, such as veterinary nurses, are in accordance with 8 kap. 18 § Animal Welfare Act (2018:1192) obligated to report any animal cruelty to the County Administrative Board. There are gaps in knowledge and data concerning to what extent animal cruelty cases are reported among Swedish veterinarians, or when and why they would choose to not report. This study was performed with an online survey that was sent out to veterinarians in Sweden via social media platforms, the Swedish Veterinary Association, the Swedish veterinary journal Veterinärmagazinet and through emails to the country’s large animal hospitals The survey received 366 responses.  The results show that almost 76 % of the participants had reported animal cruelty or animal neglect cases at least one. The most common reason was neglect (71 %). It also revealed that 70 % of the respondents had opted to not report a case, even though they later considered they should have.  The most common reasons for not reporting animal cruelty cases were risk of the owner not returning to veterinary care, the lack of routines or support for reporting animal cruelty cases in the workplace, the fear of personal threat or threat to the profession as well as being unsure of what counted as an animal cruelty case. The study also showed that there is a need and wish for more education in the field as well as identified difficulties in the reporting process and the trust in  the County Administrative board. Further research is recommended including how veterinarians and the County Administrative Board can work better together to aim for better animal welfare.

Åkergården är ett projekt som ämnar att stärka och fastställa identiteten av ett bostadsområde under utveckling genom att spegla dess omgivning. I tid med detta projektförslag håller det på att byggas bostäder för cirka 700 personer i Källberga, som är omgiven av skogar, åkermark, och ett mindre häststall. Visionen är att skapa “en stadsdel på landet”, varav Åkergården blir en utökning av detta område och erbjuder funktioner i linje med ett stadsliv på landet. Projektprogrammet inkluderar en medelstor veterinärklinik, djurbutik, ett mindre häststall som samarbetar med det som nu redan finns, hovslagare, kontorsutrymmen, och en djurvänlig cafe-lounge. Projektområdet är placerat på en för tillfället oanvänd åkermark, vilket tillåter användning som tar tillvara på den, som att utöka betesmark för hästar eller till och med andra djur. Åkergårdens form och estetik efterliknar häststallet som finns i närheten idag för att skapa en visuell dialog mellan dem. Användningen av betong möjliggör samarbete med en lokal producent för att skapa en starkare lokal sammanhållning, samtidigt som det har passande egenskaper för den typ av mark projektet ligger på. Åkergården siktar mot att göra “en stadsdel på landet” trovärdigt. / The Farm Shelter is a project attempting to strengthen and solidify the identity of an up and coming residential area by reflecting its surroundings. In time with the project proposal, housing for approximately 700 residents is being developed in Källberga, located close to forests, farmland, and a minor horse stables. The vision is to create “a city district in the countryside”, and thus The Farm Shelter serves as an extension of Källberga, contributing with services fit for the countryside city life. The project program fits an average scale veterinary clinic, pet shop, smaller horse stables synergizing with the pre-existing local one, a farrier, office spaces, and an animal-friendly lounge-cafe. The project site is located on currently unused farmland, enabling uses that take advantage of the soil, like providing additional pasture for horses or even other animals. The form of aesthetic of The Farm Shelter takes great inspiration from the local horse stables to enable visual association. The use of concrete supports the affiliation of a local producer nearby, further strengthening local bonds, as well as serves functional purposes considering the site conditions. The Farm Shelter aims to make “a city district in the countryside” believable.

Den här avhandlingen handlar om kvinnors företagande i en profession stadd i förändring. Flera professioner i Sverige, men också internationellt, präglas av en ökad andel kvinnor men även av de strukturella omvandlingar som under 1900-talet lett från ett industri- till ett tjänstesamhälle. Ett ökat småföretagande är en annan förändring som uppkommit under senare år. I föreliggande studie beskrivs och analyseras kvinnors företagande inom en profession utifrån vad som sker i skärningspunkten mellan företagande, profession och genus. Ett tydligt exempel i Sverige på en profession stadd i förändring är veterinärprofessionen som de senaste 50 åren genomgått en rad förändringar. Den teoretiska referensramen består av en kombination av teorier om småföretagande, profession och genus. Det empiriska materialet består av intervjuer med samtliga veterinärer som är företagare och kvinnor i Östergötland. I avhandlingen myntas begreppet professionsföretagare med avsikt att synliggöra samspelet mellan företagande och profession. Studiens resultat visar att professionen i många fall prioriteras framför företagandet. Professionsföretagarna gör genus på skilda sätt i olika dimensioner och på olika nivåer. Det är stabilitet i hur genus görs på generell nivå medan genus på specifik nivå görs på ett sätt som i vissa dimensioner utmanar genussystemet. Även om stabilitet är dominerande visar studien exempel på att professionsföretagande skapar förutsättningar för vissa glipor i genussystemets mönster. / This thesis is about women’s business ownership within a profession in a state of flux. Several professions in Sweden but also internationally are characterized by an increased proportion of women and structural transformations during the 1900s. An increase in businesses is another change that occurred in recent years. The study describes and analyzes women’s business ownership within a profession and a particular focus is placed on the intersection between business ownership, profession and gender. An example of a profession in a state of change in Sweden is the veterinary profession, which for the past 50 years have undergone a series of changes. A theoretical combination of small business ownership, profession and gender is used. The empirical material consists of interviews with all women who are business owners and veterinarians in Östergötland County. As a result of the study I coin the term profeneurs with the intention of making visible the interplay between business ownership and profession. The results of the study show that the profession is in many cases given priority over business ownership. Furthermore, the study shows that the profeneurs do gender at different levels and in different dimensions in relation to the profession. There is stability in how gender is done at a general level, while there are opportunities for change in how gender is done at a specific level. Even if stability dominates, business format provides opportunities to create some gaps in the pattern of the gender system.

För att dagens organisationer ska kunna överleva på den snabbt föränderliga marknaden ställs allt större krav på flexibilitet och anpassningsbarhet. Faktum är dock att 70% av alla organisationsförändringar som genomförs misslyckas och en anledning bakom detta är att ledningen inte tar hänsyn till hur de anställda blir påverkade av förändringen. Vi ämnar därför i denna studie att studera medarbetares upplevelser av en organisationsförändring. En form av organisationsförändring är att genomföra ett nytt löneavtal. Tidigare studier som avhandlar medarbetares upplevelser av en löneavtals-förändring visar dock på skilda resultat utan några djupare förklaringar. Vi ämnar därför i denna studie att skapa en djupare förståelse för anställdas upplevelser av ett nytt löneavtal. För att besvara syftet med studien valde vi att göra en kvalitativ studie av Distriktsveterinärernas nya löneavtal som trädde i kraft den 1:e december 2018. Det nya löneavtalet innebar en övergång från en kollektiv lönesättning till en individuell lönesättning. Vi valde att genomföra elva stycken semi-strukturerade intervjuer med anställda veterinärer i hela Sverige. Vi genomförde även två stycken deltagande observationer på Distriktsveterinärernas klinik i Växjö. Genom vårt empiriska material skapade vi oss en förståelse för att veterinärerna upplever det nya löneavtalet olika. Det nya löneavtalet har skapat ambivalenta känslor och känslorna är beroende av många aspekter. De veterinärer som är missnöjda med det nya löneavtalet upplever en orättvisa som resulterar i en förminskad motivation. Missnöjet skapar också på dessa kliniker en försämrad arbetsgrupp då de upplever att antal konflikter ökat. De veterinärer som upplever positiva känslor anknutna till det nya löneavtalet beskriver en förbättrad upplevelse av arbetsmiljön då stressen minskat. De förklarar också att de upplever en förhöjd lustkänsla anknutet till sitt arbete eftersom att de nu kan fokusera på sina intresseområden. / In order for today’s organizations to survive in the rapidly changing market, there are increasing demands for flexibility and adaptability. The fact is that 70% of all organizational changes fail and one reason is that employees who are affected by the change are not taken into consideration. We therefore aim to study employees understanding of an organizational change. One form of organisational change is to implement a new wage setting in the organisation. We think that previous studies that discuss employees´understanding of a new wage setting shows different results without a deeper explanation. We therefore aim to study employees´understanding of a new wage setting to get a deeper understanding for their emotions. We therefore have chose to make a qualitative study of the Distritsveterinärerna’s new wage agreement that came into force on 1 December 2018. The new wage agreement meant a transition from a collective wage setting to an individual salary setting. We conducted eleven semi-structured interviews with veterinarians who work at Distritsveterinärerna, where they had to tell about their experiences before and after the new wage agreement came into force. We also made two participant observations at the Distriktsveterinärerna’s clinic in Växjö. Through our interviews and observation, we created an understanding of the veterinarians' experiences of organizational change. The study shows that veterinarians at different clinics around Sweden experience the change with the new organizational wage agreement differently. The veterinarians who are dissatisfied with the new pay agreement experience an injustice that results in a reduced motivation. Dissatisfaction also creates a deteriorated working group at these clinics since they feel that the number of conflicts has increased. They also feel like their identity linked to work is less compared to before. The veterinarians who experience positive feelings related to the wage agreement change describe an improved experience of the working environment when the stress has decreased. They also explain that they experience an increased sense of pleasure associated with their work because they can now focus on their areas of interest.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär – djur – djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse. Orsaken till att valet föll på att göra en undersökning om emotionellt arbete inom veterinäryrket, var att det inte fanns särskilt många nordiska artiklar att tillgå i ämnet. Resultatet visar att svenska veterinärer saknar handledning och utbildning i det emotionella arbete, som krävs i den sociala interaktionen med djurägarna. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med veterinärer från djursjukhus och privatkliniker. Författarna har dragit slutsatsen att svenska veterinärers arbetsvillkor är komplicerade då varje konsultation innebär ett emotionellt arbete, likväl som ett medicinskt. Dessutom måste de kompromissa både med svensk djurskyddslag och med sin egen etiska uppfattning. / In the modern society family pets are more and more considered as members of the family with valid feelings. This has resulted in higher demands on the veterinary occupation. The vet is expected to look upon their animal patients from the owners’ point of view. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the work situation for Swedish veterinarians and the problems they encounter in the triad relation, veterinarian – animal – owner. The authors have used a qualitative method and hermeneutic approach to achieve this knowledge. The reason for choosing the subject of emotional labour within the veterinary trade was that there weren’t too many Nordic articles about it. The result shows that Swedish veterinarians don’t get any guidance or education in the emotional labour that is required in the social interaction with pet owners. Seven semi structured deep interviews have been conducted with veterinarians from animal hospitals and private practitioners. The authors have come to the conclusion that the working conditions for Swedish veterinarians are complicated as each consultation involves emotional labour as well as a medical labour. Apart from that they have to compromise with Swedish animal law and their own ethical conviction.

Den arbetsrelaterade ohälsan i landet har blivit ett växande problem generellt. Bland veterinärer upplevs arbetsbelastningen vara hög, det är många som funderar på att byta yrke och självmordsfrekvensen är högre än för andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att bidra till ökad kunskap om både intern och extern kundtillfredsställelse inom djursjukvården genom att undersöka hur tillfredsställda djurägare är med veterinärbesöken och hur tillfredsställda veterinärerna är med sin arbetsmiljö, samt att identifiera möjliga förbättringsåtgärder för dessa områden. Den teoretiska referensramen utgick från offensiv kvalitetsutveckling, via kundtillfredsställelse och arbetsmiljö generellt, för att därefter mer specifikt beskriva arbetsmiljö och kvalitet inom djursjukvården, samt kommunikation mellan veterinär och djurägare. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien var hermeneutik med en abduktiv ansats. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en fallstudie vid en distriktsveterinärmottagning med insamling av både kvalitativa och kvantitativa data. Djurägartillfredsställelsen undersöktes med en enkät, som översattes från engelska, och telefonintervjuer. Veterinärernas tillfredsställelse med arbetsmiljön undersöktes med fokusgruppintervjuer och en enkät som författaren skapade utifrån den teoretiska referensramen. Veterinärer vid ytterligare en mottagning fyllde också i enkäten och fungerade som kontrollgrupp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visade att djurägarna i väldigt hög grad var tillfredsställda med veterinärbesöken, med undantag för diskussion om, och förståelse för, besökets kostnader. Veterinärerna var i hög grad tillfredsställda med sina arbeten och sitt yrke, samtidigt som de var missnöjda med arbetsbelastningen och några orkade inte arbeta heltid. Utöver arbetsbelastningen var veterinärerna minst nöjda med den mängd feedback de fick på arbetet. Mest tillfredsställda var veterinärerna med det sociala stödet och tillfredsställelsen med arbetet överlag i form av de utmaningar de möter och känslan av att de utför ett meningsfullt arbete. Utifrån studiens resultat kunde flera möjliga åtgärder identifieras för att förbättra både den interna och externa kundnöjdheten. / The work-related ill-health in the country has become a growing problem in general. For veterinarians, the work-load is perceived as strenuous, many vets consider changing their profession, and the suicide incidence is higher than it is for other professions. The purpose of the study was to make a contribution to the knowledge about both internal and external customer satisfaction within veterinary medical care by investigating pet owners’ satisfaction with veterinary appointments and veterinarians’ satisfaction with their working environment, and also to identify possible measures for improvement in these areas. The theoretical framework started out with its base in total quality management, and went on through customer satisfaction and working environment in general, to a more specific description of the working environment and quality in veterinary medical care, as well as communication between veterinarian and pet owner. The scientific strategy for this study was hermeneutics with an abductive approach. In order to answer the research questions, a case study was conducted at a clinic of official veterinarians, a Distriktsveterinärmottagning, with gathering of both qualitative and quantitative data. Pet owner satisfaction was assessed by means of a questionnaire translated from English and phone interviews. Veterinarian working environment satisfaction was assessed by means of focus group interviews and a questionnaire created by the author out of the theoretical framework of the study. Veterinarians working at an additional clinic were asked to complete the questionnaire and functioned as a control group. The collected data were analysed quantitatively and qualitatively. The results showed a high degree of pet owner satisfaction with the appointments, except regarding discussion about, and understanding of, the cost for the appointment. Veterinarians showed a high degree of satisfaction with their work and their profession, meanwhile showing dissatisfaction with their work load and some did not manage to work full-time. In addition to their work load, the veterinarians were least satisfied with the feedback regarding their work. Veterinarians showed the highest levels of satisfaction concerning social support and overall satisfaction with their work in the form of challenges faced and the feeling of carrying out meaningful work. Based on the results of the study, a number of possible measures for improving both the internal and external customer satisfaction were identified / <p>2018-06-27</p>