Viral marketing is a marketing tool that is becoming more common in the marketing industry. As people spend more time on the internet via their smartphones, tablets and computers marketers try to find new ways to reach out and connect with consumers. Succeeding with a viral spread is not easy; it's several factors that are important. Viral marketing encourages consumers to recommend and talk about product-related information with each other. So, what should a viral campaign or message contain in order to create this interest among us consumers? There are few empirical studies done in this subject which makes this kind of uncharted territory. By reading previous studies done in the subject we managed to find a few factors that reappeared frequently. In our theory chapter, we describe what previous studies say about these viral marketing factors; Message, Messenger, Social Media and Environment. Based on the theory we then created questions which we used when we interviewed 10 respondents who work with viral marketing on a daily basis. All answers were then stacked up in a table in which we extracted interesting patterns. These patterns are discussed and analyzed in our analysis chapter where our data is compared with previously done theory and our own reflections. Our contribution by this thesis is to bring empirical data within viral marketing, which has been missing up to now. We have done this through interviews and a model that we have developed. Keywords: Viral marketing, Social media, Social media marketing, Viral message

Society has become more and more digitalized. Thru time, consumers have built up a resistance for classic marketing strategies such as advertisement in magazines. The resistance for advertisement hasn’t yet become as strong in the digital world. One of many reasons for that is because the digital world is constantly evolving and changing. This change has forced companies to come up with new solutions in order to differentiate them from the competitors. One strategy that has become popular is viral marketing. Viral marketing comes from digital WOM which means that people talk about the company to friends and family. From a consumers’ perspective, viral marketing is still quite new and that is why the authors have chosen to study consumer behaviour regarding sharing advertising videos. In this study, the authors have chosen to collect the primary data with two different methods, a focus group and a survey research. The purpose for the two different methods is to get an overview of the current behaviour but also to get a deeper knowledge of the individuals’ thoughts and the group dynamics that exist. Results of the study shows that consumer behaviour regarding sharing advertising videos depends on; if the video has a capturing story, if the consumer gets affected or if the individual or someone can get benefits from the video. Who is sharing the video, if the video is talked-about or if the individual has been recommended to watch the video are factors that affect if the consumer wants to watch it and where it allows themselves to be exposed to it.

Friendvertising är en metod marknadsförare använder sig av för att få konsumenter att själva sprida reklam via sociala nätverk. För att konsumenter ska sprida ett företags budskap krävs att de motiveras till det. Den här studien har undersökt vad som motiverar Facebookanvändare att dela reklam på Facebook, med syfte att skapa förståelse för dessa motiv. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer, med respondenter från gruppen unga studerande. Resultatet visar att Facebookanvändare motiveras att dela för att kunna påverka sin omgivning, kommunicera med vänner och vara altruistiska, samt för att stärka sin identitet. Resultatet visar också att Facebookanvändare anser att reklam bör ha ett nyhets- och underhållningsvärde, och därmed ett egenvärde. Därför kan reklam idag betraktas som en produkt i sig, där innehållet spelar större roll än varumärke och marknadsförd vara.

Studien syftar till att undersöka och kartlägga vilka attityder de demografiska grupperna (Kvinnor 20-30, Män 20-30, Kvinnor 35-55 och Män 35-55) har gentemot rörliga virala kampanjer inom svenska livsmedelsbranschen. Vidare syftar studien till att se vilka slags rörliga virala kampanjer som sprids och varför inom de valda demografiska grupperna. Avslutningsvis undersöker studien vilken påverkan passiva och aktiva rörliga virala kampanjer har på attityden och spridningen hos de demografiska grupperna.För att besvara studiens frågeställningar har tre metoder valts ut för att utvinna relevant material. Först utfördes en litteraturgranskning för att kartlägga tidigare forskning, vidare utfördes huvudmetoden bestående av fyra fokusgrupper som var indelade utifrån deras demografi (6 stycken kvinnor 20-30 år, 6 stycken män 20-30 år, 6 stycken kvinnor 35-55 år och 6 stycken män 35-55 år). Avslutningsvis utfördes en analys av den insamlade datan som baseras på att skapa övergripande och meningsbärande kategorier utifrån antaganden som nämnts i datainsamlingen. De slutgiltiga meningsbärande kategorierna blev Attityder, Spridning samt Passiva/Aktiva budskap.Med utgångspunkt i studiens resultat- och diskussionsdel framgår det att relaterbar humor är den starkaste faktorn till att något sprid för alla studiens demografiska grupper. Väldigt lite spridning sker över Facebook när det gäller svenska livsmedelsbranschens kampanjer och för att öka denna måste den tidigare nämnda faktorn tas i beaktning mer än vad den gör idag anser alla demografiska grupper. Studiens demografiska grupper föredrar både passiva och aktiva kampanjer så länge de presenteras på ett humoristiskt sätt. Yngre män gillar dock även kontroversiell reklam, denna åsikt delade dock ingen annan demografisk grupp. / The study aims to investigate and identify the attitudes of the demographic groups (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55) towards viral campaigns in the Swedish food industry. Furthermore, the study aims to see what kinds of viral campaigns are being spread and why within the selected demographic groups. Finally, the study examines the influence of passive and active viral campaigns on attitudes and spread within the demographic groups.To answer the study's questions, three methods have been selected to extract relevant material. Firstly, a literature review was conducted to survey past research. Secondly, the main method consisted of four focus groups that were divided based on their demographics (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55). Finally, an analysis of the collected data was performed, which is based on creating overall and meaningful categories based on assumptions mentioned in the data collection. The final categories were Attitudes, Spread and Passive / Active messages.Based on the results and the discussion part of the study, it appears that relatable humor is the strongest factor when it comes to spreading a campaign in any of the study's demographic groups. Very little is being spread across Facebook regarding the Swedish food industry's campaigns and to increase this, the factor that is earlier mentioned must be taken into account more than it does today, according to all demographic groups in the study. The study's demographic groups prefer both passive and active campaigns as long as they are presented in a humorous way. Younger men however, also prefer controversial advertising, this opinion was however not shared with the rest of the demographic groups.

<p>Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring. Den teoretiska referensramen inleds med att definiera samt ge en förklarande bild av viral marknadsföring. Detta följs av ett avsnitt rörande varumärke och hur företag kan arbeta med detta på ett utvecklande sätt. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande relationen mellan dessa ämnen. Litteraturen ligger som grund för den modell som presenteras i slutet av den teoretiska referensramen. I detta kapitel återges de som framkommit från de fyra intervjuerna. Strukturen i detta kapitel utgår från modellen som presenterades i det tidigare kapitlet. I slutsatsen presenteras en modifierad version av den tidigare modellen. Vi har genom litteratur och respondenternas svar kommit fram till att för att lyckas implementera viral marknadsföring är de viktigaste faktorerna målgruppen, budskapet som kommuniceras, spridning av budskapet och utvärdering av resultatet. De som bör genomsyra de olika faktorerna är               varumärket samt dess värden. Dessa kan då kommuniceras så att kundens uppfattning om varumärket överensstämmer med de företaget anser att de står för och vill förmedla.</p>

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring. Den teoretiska referensramen inleds med att definiera samt ge en förklarande bild av viral marknadsföring. Detta följs av ett avsnitt rörande varumärke och hur företag kan arbeta med detta på ett utvecklande sätt. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande relationen mellan dessa ämnen. Litteraturen ligger som grund för den modell som presenteras i slutet av den teoretiska referensramen. I detta kapitel återges de som framkommit från de fyra intervjuerna. Strukturen i detta kapitel utgår från modellen som presenterades i det tidigare kapitlet. I slutsatsen presenteras en modifierad version av den tidigare modellen. Vi har genom litteratur och respondenternas svar kommit fram till att för att lyckas implementera viral marknadsföring är de viktigaste faktorerna målgruppen, budskapet som kommuniceras, spridning av budskapet och utvärdering av resultatet. De som bör genomsyra de olika faktorerna är               varumärket samt dess värden. Dessa kan då kommuniceras så att kundens uppfattning om varumärket överensstämmer med de företaget anser att de står för och vill förmedla.

Viral marknadsföring har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat då många har insett fördelar med att kommunicera sitt varumärke via sociala medier. Idag kan ett budskap spridas oerhört snabbt via olika kommunikationskanaler och därmed skapa en "snackis", vilket naturligtvis är ett önskvärt läge för företagen. Det innebär dock inte att denna spridning är lätt att uppnå. För att ett innehåll ska bli viralt måste det helt enkelt förtjänas. Termen "viral marknadsföring" och därmed dess användning kan upplevas som tvetydig då några anser att det är möjligt att i förväg utforma en viral kampanj medan andra menar att det aldrig i förväg går att veta om någonting kommer att bli viralt eller ej. Idag flyter även vår fysiska yta samman med den digitala vilket skapar en dynamisk miljö som företag är verksamma inom och som vidare leder till att det krävs ett nytt förhållningssätt för att kunna möta denna dynamik. Vi har i undersökningen valt att med hjälp av sense, seize och transform ur ramverket Dynamic Capabilities skapa en ökad förståelse och bidra med ett nytt förhållningssätt till denna dynamik inom den virala marknadsföringen.

No description available.

<p>In this paper, we examine the attitudes of 16- to 19-year olds towards stealth viral marketing in the form of videos posted on websites such as Youtube. Apart from their general attitudes towards the phenomenon, we were also concerned with their views on the ethics involved in this marketing method and how this affects their view on the companies behind the advertising. To accomplish this, we administered a survey to a sample chosen by convenience. Using the Persuasion Knowledge Model and prior research on the subject, we then analyzed the gathered data and reached the conclusion that the respondents in our sample were mainly positive towards stealth viral marketing in this particular form, that they generally did not consider it unethical and that even though most considered the companies to be responsible for such videos, teenagers were not likely to take negative actions against them if they found out that a video that they had seen was in fact a stealth viral video.</p>

In this paper, we examine the attitudes of 16- to 19-year olds towards stealth viral marketing in the form of videos posted on websites such as Youtube. Apart from their general attitudes towards the phenomenon, we were also concerned with their views on the ethics involved in this marketing method and how this affects their view on the companies behind the advertising. To accomplish this, we administered a survey to a sample chosen by convenience. Using the Persuasion Knowledge Model and prior research on the subject, we then analyzed the gathered data and reached the conclusion that the respondents in our sample were mainly positive towards stealth viral marketing in this particular form, that they generally did not consider it unethical and that even though most considered the companies to be responsible for such videos, teenagers were not likely to take negative actions against them if they found out that a video that they had seen was in fact a stealth viral video.