No description available.

Virtual-team professionals have reported experiencing low job satisfaction due to lack of face-to-face interaction leading to stress, miscommunication, and role-confusion. Dissatisfaction among virtual teams has increased turnover and management costs for organizations. Despite these known associations, there was a gap in the literature investigating efficient leadership practices to improve job satisfaction for highly skilled virtual teams. Participative leadership offers an effective approach to increase job satisfaction among face-to-face teams and innovative teams. This study explored the relationship between participative leadership and job satisfaction among highly skilled virtual teams within the global software industry. A quantitative study with a correlational design was utilized among 173 participants from the International Association for Software Architects. Participants took a voluntary online survey by responding to an invitation post on the group LinkedIn page. The questionnaire included participative leadership scale (Ismail, Zainuddin, & Ibrahim, 2010), job satisfaction scale (Wall, Cook, & Warr, 1979), and demographic questions. Correlation analysis indicated that there was a positive relationship between participative leadership and job satisfaction, r(172) = .67, p < .001. Regression analysis revealed that job position had a control effect on job satisfaction, F(2, 170) = 89.46, p < .001, R2 = .51. Higher-ranked professionals enjoyed higher job satisfaction when participative leadership was present. Study results are beneficial for global software organizations to streamline leadership practices for highly skilled virtual teams to ensure high levels of job satisfaction. Ensuring high job satisfaction among skilled global talent helps innovative organizations cut costs, increase competitive advantage, and ensure high work quality.

A Grounded Theory of Emergent Leadership in Nonhierarchical Virtual Teams by Randall David Fleming MS, Colorado Technical University, 2008 BA, The Ohio State University, 1984 Dissertation Submitted in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Philosophy Management Walden University November 2018

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

Begreppet Metaverse har på senare tid uppmärksammats som det allra hetaste området inom IT-branschen, före både kryptovaluta och artificiell intelligens. En stor anledning till detta är att Facebook valt att döpa om sitt varumärke till Meta och tydligt indikerat vad som är deras framtidsvision. Metaverse är ett begrepp som används för att beskriva olika virtuella miljöer och tillsammans med olika teknologier som Virtual Reality och Augmented Reality kan det användas för att berika och transformera virtuell kommunikation. Samarbete med hjälp av virtuell kommunikation har redan prövats när covid-19-pandemin slog hårt mot företag och anställda fick arbeta hemifrån. Med Metaverse intåg på marknaden kommer virtuell kommunikation stå inför en ännu större utmaning vilket kommer ställa ännu högre krav på hur företag väljer att kommunicera. Syftet med studien var därmed att ta reda på hur tekniska medel kopplat till Metaverse kan tillåta nya virtuella arbetssätt och ifall detta kan förbättra samarbete i organisationer, samt vilka utmaningar som detta för med sig och hur dessa kan bemötas.   För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts på djupet och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som stöd. Samtliga respondenter som intervjuats har en expertis inom området Metaverse och flera års erfarenhet av arbete inom IT-branschen.  Studiens slutsats visar att Metaverse redan har en positiv påverkan på hur organisationer samarbetar och att utvecklingen inom området går med snabba steg framåt. Det finns flera fördelar med att använda sig av Metaverse-teknologier i organisationer, men samtidigt finns det utveckling kvar att göra då det finns en del utmaningar med Metaverse som kräver vidare forskning. / The term Metaverse has recently gained attention as the hottest area in the IT industry before both cryptocurrency and artificial intelligence. A big reason for this is that Facebook has chosen to rename its brand Meta and clearly indicated what their future vision is. Metaverse is a term used to describe different virtual environments and together with different technologies such as Virtual Reality and Augmented Reality it can be used to enrich and transform virtual communication. Cooperation through virtual communication has already been put to the test when the covid-19 pandemic hit companies hard, and employees had to work from home. With Metaverse entering the market, virtual communication will face an even greater challenge, which will place even higher demands on how companies choose to communicate. The purpose of the study was thus to find out how technical means linked to Metaverse can allow new virtual working methods and if this can improve collaboration in organizations, as well as what challenges this entails and how these can be met.  To achieve the purpose of the study, a qualitative approach has been applied. With the help of semi-structured interviews, the research area has been investigated in depth and to analyze the results, a thematic analysis has been used as support. All respondents interviewed have expertise in the Metaverse area and several years of experience working in the IT industry. The study's conclusion shows that Metaverse already has a positive impact on how organizations collaborate, and that the development is taking rapid steps forward. There are several benefits to using Metaverse technologies in organizations, but at the same time there is still development to be done as there are some challenges with Metaverse that require further research.

Andelen företag som erbjuder distansarbete har ökat både på grund av yttre förutsättningar i form av utvecklad teknologi samt att samhällets inställning till distansarbete ändrats. Ett ökat intresse för distansarbete skapar även nya sätt att utforma organisationer. Arbete på distans finns i olika omfattning på olika företag, därmed kan man säga att företag erbjuder distansarbete i olika grad. Organisationers val gällande i vilken omfattning företaget jobbar på distans kan i allt större utsträckning ses som ett resultat av ett strategiskt beslut. Med allt mer komplexa organisationer skapas även nya möjligheter och utmaningar, där tillit beskrivs som grundläggande för att få team på distans att prestera och känna jobbtillfredställelse. Samtidigt har tidigare studier sett att det är svårt för ledare att skapa tillit i virtuella organisationer och att det fortfarande behövs mer kunskap om hur team uppfattar de aktiviteter som ledarna gör närdet kommer till de nya typer av organisationsformer som uppkommit. Enligt problembakgrunden identifierades ett forskningsgap kring hur olika arbetssätt påverkar teams tillit till ledare. Baserat på det syftar studien till att beskriva hur teamets tillit till ledaren ser ut i företag som har olika grader av distansarbete genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar distansarbete teamets tillit till ledaren i ett remote-first bolag och i ett remote-friendly bolag? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ jämförelsestudie genomförts där vi undersökt ett remote-first bolag och ett remote-friendly bolag inom samma bransch (konsultbranschen),med liknande storlek (små företag) och som båda är lokaliserade på samma plats (Sverige) utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Två operativa ledare och fyra teammedarbetare intervjuades i varje bolag. Av studiens resultat framgår det att grad av distansarbete påverkar teamets tillit till ledaren. Vikan se att olika typer av tillit påverkas där organisationens utformning i remote-first ger förutsättningar för högre institutionsbaserad tillit än inom remote-friendly. Vidare kan vi se att det inom remote-friendly finns en större affektiv tillit än inom remote-first vilket underlättar för att skapa en personlig relation, sammanhållning och feedback. Inom remote-first används i huvudsak information- och kommunikationsteknologi med låg mediarikedom och vi kan se att det finns färre fysiska träffar vilket försvårar aktiviteter som skapar affektiv tillit.

No description available.

No description available.

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2018-10-08T15:50:28Z No. of bitstreams: 1 Manfred Weinberg_.pdf: 1835574 bytes, checksum: 46b2cf436002a018205b8d7e607c8d19 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-08T15:50:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Manfred Weinberg_.pdf: 1835574 bytes, checksum: 46b2cf436002a018205b8d7e607c8d19 (MD5) Previous issue date: 2018-07-27 / Nenhuma / Os Times Virtuais Globais têm características específicas em relação às equipes presenciais, e a dinâmica de trabalho e relações interpessoais são mais complexas em um time virtual, sendo necessário gerenciar de forma diferente. Em grande parte, isso ocorre pelo fato de os componentes de um time virtual global terem impactos com a tecnologia de comunicação (não é face to face) e muita interação eletrônica como meio de integração. Aliado a isso, existem barreiras no processo de trabalho, como diferenças culturais, fuso horário e idioma, que aumentam muito os desafios em relação às equipes presenciais. A presente dissertação buscou investigar e analisar os fatores-chave na gestão de um time virtual global sob o prisma de uma multinacional de um país em desenvolvimento. O método utilizado foi o estudo de caso único, por se tratar de um caso contemporâneo e pela acessibilidade dos dados, quando o pesquisador tem acesso limitado a outras fontes (GIL, 2002). Para análise de dados, foi utilizada a triangulação das informações e a técnica de conteúdo. Os resultados evidenciam fatores-chave para boa gestão dos times virtuais, corroborando com outras pesquisas sobre o tema. No entanto, este estudo permitiu observar peculiaridades, como fatores específicos em um país em desenvolvimento que não foram verificados na literatura. / Global virtual teams have specific characteristics in relation to face-to-face teams and the work dynamics and interpersonal relationships are more complex in a virtual team, and it is necessary to manage differently. This is largely due to the fact that the global virtual team components have communication technology impacts (not face to face) and a lot of electronic interaction as integration possibility. In addition, there are barriers in the work process such as: cultural differences; time zone; language, which considerably increases the challenges in relation to face-to-face teams. The present dissertation looked for to investigate and analyze the key factors in a global virtual team management under the multinational in a developing country focus. The method used was the single case study, because it was contemporary with limited data accessibility, when the researcher has limited access to other sources (GIL, 2002). For data analysis was used the triangulation data and content technique. The result shows key factors for virtual team’s good management, corroborating with other research on this subject. However, this study allowed us to observe peculiarities such as specific factors in a developing country multinational that were not verified in the literature.

A inicios del mes de marzo, en el año 2020, el gobierno peruano decretó el estado de emergencia sanitaria debido a la pandemia del COVID-19. Entre las medidas de prevención indicadas, se obligó que las empresas deberían adaptarse y enviar a sus colaboradores a trabajar desde casa; en otras palabras, hacer uso del Home Office, para evitar el contagio masivo por el virus. Este estudio explora la digitalización como un facilitador del manejo de equipos virtuales. El objetivo de esta investigación es identificar la percepción de los colaboradores de la empresa Belcorp respecto al Home Office y su aplicación durante la coyuntura de la pandemia del virus COVID-19. El presente trabajo basa su análisis en un paradigma interpretativo, pues estudia el punto de vista de los participantes. El enfoque de este proyecto es cualitativo, ya que busca entender un fenómeno, en este caso, la percepción de los colaboradores. En esta línea, la estrategia de recojo de información consiste en agrupar a individuos que hayan experimentado el mismo fenómeno. Para ello, el estudio plantea una serie de entrevistas que permitan entender la percepción de los colaboradores de la empresa Belcorp sobre el Home Office. / At the beginning of march, 2020, the Peruvian government decreed a state of sanitary emergency due to the COVID-19 pandemic. Among the prevention measures, in order to prevent a massive outbreak, it was indicated that the companies must adapt and send their employees to work from home, in other words, to make use of the Home Office. This study explores the digitalization as a facilitator for managing virtual teams. The objective of this investigation is to identify the perception of the workers at the Belcorp Company regarding the Home Office and its application during the conjuncture of the pandemic of the virus COVID-19. The present work bases its analysis on an interpretative paradigm, since it studies the participant´s point of view. This project´s focus is qualitative, because it seeks to understand a phenomenon: the perception of the workers. Therefore, the information gathering strategy consists of grouping individuals that have experimented the same phenomenon. That´s why this study proposes a series of interviews that allows the understanding the perception of the workers at Belcorp Company about the Home Office. / Trabajo de investigación