Bakgrund:  Diabetes mellitus typ 1 är ett långvarigt hälsotillstånd som påverkar många människor världen över. Att leva med diabetes typ 1 innebär en rad utmaningar och krav, särskilt för unga vuxna som befinner sig i en period av snabb utveckling och förändringar.  Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med Diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes i enlighet med en tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterar hur unga vuxna upplever livet med Diabetes mellitus typ 1 utifrån två huvudteman ‘’Förhållningsätt’ till diabetes’ & ‘’Stödets betydelse’’. Slutsats: Att leva med Diabetes mellitus typ 1 har en betydande inflytande på de unga vuxnas liv som skapar utmaningar och påverkar livskvalitén. Utöver andra stora livsförändringar så behöver dessa individer dessutom parera med att hantera en livslång sjukdom där olika relationer spelade en stor roll, samtidigt som känslor av utanförskap bekämpas. Fortsatt forskning krävs att uppnå en djupare förståelse och för att säkerställa tillämpning av god omvårdnad.

The purpose of this study has been to describe and understand the meaning of adult children´s experience of growing up in a family with addiction. The study is based on a lifeworld phenomenological approach where the adult children have been the focus. The data collection consisted of five open interviews, where the adult children gave their experience of their childhood. The result of the study shows that adult children all have experienced the sense of shame/stigma, de-prioritized, a dysfunctional everyday life, a body that reacts and a body that remembers. This has led to various challenges and consequences while growing up, the adult children have handled this differently according to their own abilities and circumstances. It has also resulted in challenges in adulthood, which also have been handled differently depending on the person. Based on the results, it has been possible to understand the importance of preventive work towards families where there is an addiction problem. Something that further needs continuous research to prevent dysfunctional upbringing.

Swedish society is characterized by trust and confidence in authorities. In connecting with society changing and becoming more multicultural, shortcomings and mistrust against authorities have become increasingly common. The police are seen as a threat and are subjected to threats. The threats are a consequence of repeated situations where discrimination and special treatment of certain groups of people took place rather than being treated with respect and helpfulness. The aim of the study was to investigate to what extent experiences, in terms of meetings and interactions, shape young adults' attitudes towards the police. Furthermore, we wanted to find out whether geographical residence area plays a role in an individual's attitudes, and if so, in what way. Earlier research shows that the pronounced value base of the police and guidelines do not always agree with their treatment of and contacts with all groups of people. Through qualitative interviews with young adults, living in different areas of Gothenburg, it emerges that previous experiences of police actions have the greatest significance for the young adults' attitudes towards the work of the police. / Det svenska samhället utmärks av tillit och förtroende för myndigheter. I samband med att samhället förändrats och blivit mer mångkulturellt har brister och misstro mot myndigheter blivit allt vanligare. Polisen ses som ett hot och utsätts för hot. Hotet är en konsekvens av upprepade situationer där diskriminering och särbehandling av vissa grupper av människor ägt rum. Syftet med studien är att undersöka i vilken grad erfarenheter, i form av möten och interaktioner, präglar unga vuxnas attityder till polisen. Vidare vill vi undersöka om geografisk bosättning spelar roll för en individs attityd och i så fall på vilket sätt. Tidigare forskning visar att polisens egen formulerade värdegrund och riktlinjer inte avspeglas i kontakt med alla grupper. Det finns en skillnad i behandling, bemötande och tillit. Genom kvalitativa intervjuer med unga vuxna, bosatta i olika områden i Göteborg, framkommer att tidigare erfarenheter av polisers agerande har störst betydelse för de unga vuxnas attityder till polisens arbete.

Levels of loneliness are high in young adults, meanwhile they are the most connected generations ever through social media. Potential links between loneliness and the increased use of social media is of sociological interest to study. Potential gender differences are also of interest as previous research has mixed views on whether there are differences or not. The purpose of this study is to explore whether age is a factor in loneliness for young adults (18-35 year olds), and whether there are gender differences. Furthermore, the connection between perceived negative experience of social media usage and loneliness levels is studied. Potential gender differences in this connection are also studied as a variable. The theoretical frames used are Giddens (1996) ontological security and Connell and Pearse (2015) gender socialization framework. The approach used is a quantitative method. The data was collected through a digital survey spread through personal networks, workplaces, and the Facebook group “Dom kallar oss studenter”. The data was then analyzed through multivariate regressions. The results show that the majority of observations did not show a prominent level of loneliness, and that gender does not have an impact. However, these results were not significant. There seems to be a link between perceived negative impact of social media usage and levels of loneliness. Gender does however not seem to have an impact on this connection. / Ensamheten är hög bland unga, trots att de, via sociala medier, är den mest uppkopplade generationen någonsin. Därmed är det potentiella sambandet mellan ensamhet och sociala medier av sociologiskt intresse att undersöka. Potentiella könsskillnader är även av intresse att inkludera eftersom tidigare forskning har lett till delade uppfattningar om skillnader i upplevd ensamhet på grund av kön. Syftet med denna studie är att undersöka om huruvida ålder är en determinant för unga vuxna i åldern 18-35 år. Genom att särskilt fokusera på genusskillnader och utforska möjliga samband mellan ensamhet och sociala medier ämnar studien att bidra till en djupare förståelse av de faktorer som kan påverka graden av ensamhet i denna åldersgrupp. Den teoretiska referensramen som har använts för studien är Giddens (1996) begrepp ontologisk trygghet och Connell och Pearse (2015) genus- och kön socialiseringsteori. Studien genomfördes genom kvantitativ metod och datainsamling genom en digital enkät. Datainsamlingen skedde genom personliga nätverk, arbetsplatser, och Facebook Gruppen “Dom kallar oss studenter”. Datan analyserades genom multivariate regressionsanalyse. Studiens resultat visar att majoriteten av observationerna inte upplevde en hög nivå av ensamhet, och att det inte fanns några betydande könsskillnader. Dessa resultat var dock inte signifikant. Däremot verkar det finnas ett samband mellan den negativa upplevelsen av användningen av sociala medier och ensamhet nivå. Kön verkar inte ha någon påverkan på detta samband.

Bakgrund: Fenomenet ensamhet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor men den ofrivilliga ensamheten innebär, oavsett känsla, ett utanförskap och brist på sammanhang. Tidigare forskning har haft stort fokus på äldre men på grund av att ofrivilligt ensam ter sig kunna leda till permanent psykiskt lidande under människans hela livslopp har dagens forskning riktat större fokus på de unga vuxna. Ensamhet som begrepp förknippas som negativt och ett pinsamt tillstånd med stor komplexitet och många unga vuxna uppfattar lida i det tysta. Ensamhet kan utifrån livsvärldsperspektivet vara social, emotionell eller existentiell. Syfte: Syftet är att beskriva unga vuxnas upplevelser och hantering av ofrivillig ensamhet i samband med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i samstämmighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och åtta subteman som bildade studiens resultat. Resultatet bygger på de beskrivningar och upplevelser som insamlats från befintlig empiri gällande ofrivillig ensamhet hos unga vuxna i samband med psykisk ohälsa. Utifrån denna data kunde deras upplevelse kategoriseras och beskrivas och de bildade åtta subtema som sedan slutgiltligen mynnade ut i de tre tema; Negativa tankar och känslor, sociala faktorers påverkan samt förutsättningar och copingstrategier som visat sig vara centrala och inverka ömsesidigt på deras upplevelse av ensamhet och psykiska ohälsa. Slutsats: Det finns flera olika faktorer till upplevelser av ofrivillig ensamhet hos unga vuxna. Författarna kan se ett komplext samband mellan psykisk ohälsa och ensamhet. Bland annat en negativ spiral där både inre- och yttre faktorer tillsammans med individens förutsättningar har en avgörande roll för hur problematiken utvecklas. Denna studie skulle kunna vara utgångspunkten för fortsatt kvalitativ forskning och på vilka preventiva insatser som skulle kunna leda till minskad ensamhet och psykisk ohälsa hos unga vuxna. / Background: The phenomenon of loneliness is a concept that has different meanings for different people, but loneliness means regardless of feeling, an exclusion and lack of context. Previous research has focused heavily on the aged people, but due to the fact that loneliness can lead to permanent mental suffering throughout a person’s lifetime today´s research has focused more on young adults. Loneliness as a concept is associated as negative and an embarrassing condition with great complexity and many young adults perceive suffering in silence. Loneliness can, from the lifeworld-perspective, be social, emotional or existential. Aim: The aim of this study is to describe young adults' experience and coping strategies with involuntary loneliness in combination with mental illness.  Method: A qualitative literature study with a systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of thirteen qualitative, scientific articles. Results: The data analysis resulted in three themes and eight sub-themes that formed the study’s results. The results are based on the description and experiences collected from existing empirical evidence regarding involuntary loneliness in young adults in connection with mental illness. Based on this data, their experience could be categorized and described, and they formed eight sub-themes which then finally resulted in the themes; negative feelings and thoughts, the influence of social factors and conditions and coping strategies that have been shown to mutually affect their experience of loneliness and mental illness.  Conclusion: There are several different factors to experiences of involuntary loneliness in young adults. The authors can see a complex relationship between mental illness and loneliness. Among other things, a negative spiral where both internal and external factors together with the individual’s conditions have a decisive role in how the problem develops. This qualitative study could inspire others to continue qualitative research and preventive measures could lead to reduced loneliness and mental illness in young adults.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd. / The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.

Bakgrund: Orsaken till diabetes typ 1 är i dagsläget okänt, vilket innebär att sjukdomen är obotlig och kan medföra allvarliga komplikationer. Patientens egenansvar är därav nödvändigt i egenvården med stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskans roll är betydelsefull för att ge patienten stöd och kunskap som kan främja patientens egenvård samt hälsa. För att patienten ska få makt och kontroll över hälsan utgör begreppet empowerment en betydande del i egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 i vardagen. Metod: Litteraturöversiktens design var kvalitativ med en induktiv ansats, där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som publicerades mellan 2015–2022. Använda databaser var CINAHL och MEDLINE. Analys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Första huvudkategorin blev strategier med underkategorierna; hanteringsstrategier i egenvården, rutinernas betydelse i vardagen, den mentala inställningens påverkan på egenvården samt teknikens betydelse i egenvården. Andra huvudkategorin blev utmaningar med underkategorierna; svårigheter att hitta balans i vardagen samt faktorer som kan påverka egenvården negativt. Tredje huvudkategorin blev stöd med underkategorierna; påverkan från familj och vänner samt påverkan från vårdpersonal.  Slutsats: Genom strategier och stöd kan egenvårdens utmaningar hanteras, vilket kan främja en god egenvård.

Introduktion: Teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället sker i en hög hastighet. Äldre vuxna är en grupp som ofta saknar den kompetens, kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna nyttja de hälsoresurser och hälsoinformation som finns tillgängliga online. För att kunna engagera sig i e-hälsa och söka hälsoinformation online krävs det att de äldre vuxna har en viss nivå av eHealth literacy. eHealth literacy är förmågan att söka, hitta, förstå och värdera hälsoinformation från elektroniska källor, och tillämpa den kunskap som erhålls för att lösa ett hälsoproblem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa om det finns ett förhållande mellan eHealth literacy och hälsobeteenden samt hälsoutfall hos äldre vuxna, 55 år och äldre. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Analysmetoden som användes var en induktiv tematisk analys av 10 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 3 teman; Förbättrad livsstil, Engagemang i egenvård och eHealth literacy en mellanliggande faktor till hälsobeteenden och hälsorelaterad livskvalité. Resultatet visade att en ökad nivå av eHealth literacy hos äldre vuxna förbättrade deras hälsobeteenden, hälsobeslut och hälsoutfall i form av välmående och hälsorelaterad livskvalité. eHealth literacy hade både en direkt och en indirekt effekt på de studerade utfallen. Slutsats: Resultatet belyste betydelsen av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med äldres eHealth literacy förmåga för att i sin tur stärka deras hälsa, livskvalité och delaktighet i sin egenvård. eHealth literacy är en central faktor för äldres hälsa och för att de ska kunna nyttja de e-hälsotjänster som finns tillgängliga till sin fulla potential. / Introduction: Older adults often lack the skills and competence necessary to be able to use health resources and health information available online. To be able to get involved in digital health and search for health information online older adults are required to have a certain level of eHealth literacy. eHealth literacy is defined as the ability to seek, find, understand, and appraise health information from electronic sources and apply the knowledge gained to addressing or solving a health problem. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on whether there is a relationship between eHealth literacy and health behaviors and health outcomes in older adults. Methods: The method used was a structured literature review. The method of analysis used was an inductive thematic analysis of 10 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis generated in 3 themes; Improved lifestyle, Commitment to self-care and eHealth literacy an intermediate factor to health behaviours and health-related quality of life. The results showed that an increased level of eHealth literacy in older adults improved their health behaviours, health decisions and health outcomes in terms of well-being and health-related quality of life. eHealth literacy had both a direct and an indirect effect on the outcomes studied. Conclusion: The results highlighted the importance of working health-promoting with the elderly's eHealth literacy to be able to strengthen their health and participation in their own healthcare. eHealth literacy is a key factor for the health of the elderly and for theme to be able to use the e-health services available to their full potential.

Background: In Sweden and Europe adults fail to reach the recommendations for fruit and vegetable intake. Additionally in Sweden, young adults have the worst overall diets. Frozen vegetables have shown to take less time to cook, are less expensive and might be healthier than fresh vegetables.  Aim: The aim of this study was to explore by interviews how 18-30-year-old individuals experience eating microwaved frozen vegetables. Method: This study was a focus group interview with an intervention. The study recruited 13 individuals who microwaved frozen vegetables for a week. Three virtual focus group interviews were conducted.  Results: Five categories were found which described how the participants perceived eating frozen vegetables. 1) The idea of eating frozen vegetables, 2) The attributes of frozen vegetables, 3) Prefer other/different, 4) The microwave oven routine as a whole, and 5) Vegetables in relation to meals. Many enjoyed eating microwaved frozen vegetables although other vegetables and cooking methods were preferred. The advantages and disadvantages discussed by the participants resulted in four categories. 1) The cooking, 2) At the dinner table, 3) Experiences of frozen vegetables as a product, and 4) The importance of cost.  Many advantages were found in category one and three, but an overall downside was the lack of variation. Conclusion: It is important when designing methods to increase individuals vegetable intake that the method is simple, not time-consuming, flexible and have variation. The microwave oven fulfils most of these criteria, however it might not be for everyday use and individuals who enjoy cooking. / Bakgrund: Vuxna i Sverige och Europa når inte upp till rekommendationerna för frukt och grönsaksintag. Dessutom har unga vuxna den sämsta övergripande kosten i Sverige. Frysta grönsaker har visat sig ta mindre tid att tillaga, är inte lika dyra och kan vara hälsosammare än färska grönsaker.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka via intervjuer hur 18-30 åriga individer upplever att äta mikrovågsuppvärmda frysta grönsaker.  Metod: Den här studien är fokusgruppstudie med en intervention. Studien rekryterade 13 individer som mikrovågsugns värmde frysta grönsaker i en vecka. Sedan utfördes tre virtuella fokusgrupper.  Resultat: Fem kategorier hittades som beskriver hur deltagarna upplevde att äta frysta grönsaker. 1) Föreställningen av att äta frysta grönsaker, 2) Frysta grönsakers egenskaper, 3) Föredrar annat, 4) Mikrovågsugnrutinen som helhet, och 5) Grönsaker i relation till måltider. Många av deltagarna tyckte det var trevligt att äta mikrovågsugnsuppvärmda frysta grönsaker även om dem föredrog andra grönsaker och tillagningsmetoder. Fördelarna och nackdelarna deltagarna diskuterade resulterade i fyra kategorier. 1) Matlagningen, 2) Vid matbordet, 3) Erfarenheter av frysta grönsaker som produkt, och 4) Vikten av kostnad. Många fördelar hittades i kategori ett och tre men en gemensam nackdel som deltagarna upplevde var en avsaknad av variation.  Slutsats: Det är viktigt vid design av metoder som ska öka individers grönsaksintag att metoden är lätt, icke tids konsumerade, flexibel och har variation. Mikrovågsugns rutinen uppfyller de flesta av kriterierna, men den kanske inte är till för daglig användning och för individer som gillar att laga mat.

Syftet med studien är att studera föräldrars, mamma respektive pappas emotioner och känslomässiga likheter och skillnader till unga vuxna barn med narkotikamissbruk utifrån spelfilm. Analysen består av två amerikanska spelfilmer. I studien syftar vi till droger i form av narkotika och inte alkohol. Metoden vi använt i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att föräldrar till missbrukande vuxna barn känner många liknande emotioner ur ett emotionssociologiskt och emotionspsykologiskt perspektiv. Däremot finns det skillnader i hur dessa emotioner synliggörs utåt och vad reaktionerna blir som resultat av emotionerna som de känner. Känslor som ofta uppstår för föräldrar till vuxna barn med missbruk är ilska, rädsla, glädje, sorg, skam och skuld. Dessa emotioner som föräldrarna känner kombineras på olika sätt vilket skildras i filmerna. Några mönster som skildras i båda filmer avseende emotioner är att ilska ofta döljer sorg, skam, skuld eller rädsla. Pappan i Beautiful Boy visar ilska tydligt utåt samtidigt som det döljer känslor av ilska, glädje, sorg, skam och skuld. Mamman i Ben is back känner också ilska men det visas inte utåt på samma sätt, utan snarare i form av sorg och illamående. Däremot döljer illamåendet en ilska som i sin tur döljer ovanstående känslor av skam, skuld, sorg eller rädsla. Andra mönster som också skildras i filmerna är att sorg döljer ilska samt att skam döljer ilska eller rädsla. I filmerna skildras att mamman och pappan känner skam över att de misslyckats som förälder. Däremot döljer denna känsla av skam, känslor som ilska och rädsla då föräldrarna är irriterade över situationen deras barn befinner sig i samt oro och rädsla för vad som kan hända och de risker som finns med missbruket. Emotioner som syns utåt ur både mamma och pappa är ilska i olika former, skuld, sorg och framförallt oro som skildras ständigt genom båda spelfilmerna. / The aim of this study was to understand how films depict how it is emotionally and also emotional similarities and differences to be a parent, mother and father of a young adult child with a narcotics addiction. The analysis is based on two American films. In this study we refer to drugs in the form of narcotics and not alcohol. The method for this study was a qualitative content analysis. The study found that parents of adult children with drug addiction feel many similar emotions from a perspective of sociology of emotions and psychology of emotions. However, there are differences in how these emotions are made visible to the outside world and what the reactions are as a result of the emotions they feel. Emotions that often arise for parents of adult children with addiction are anger, fear, joy, grief, shame and guilt. These emotions that the parents feel are combined in different ways, which is depicted in the films. Some patterns depicted in both films regarding emotions are that anger often hides grief, shame, guilt or fear. The father in Beautiful Boy clearly shows anger outwards while hiding feelings of anger, joy, grief, shame and guilt. The mother in Ben is back also feels anger but is not shown outwards in the same way, rather in the form of sadness and nausea. On the other hand, the nausea hides an anger which also hides the feelings mentioned above of shame, guilt, grief or fear. Other patterns that also are depicted in the films are that grief hides anger and that shame hides anger or fear. The films depict that the mother and father feel ashamed that they have failed as a parent, however, this feeling of shame hides feelings such as anger and fear when the parents are annoyed about the situation their sons are in, as well as worries and fears about what might happen and the risks that comes with the addiction. Emotions that are seen externally from both mum and dad are anger in various forms, guilt, grief and above all anxiety that is constantly portrayed through both feature films.