Swedish Instrument of Governance and Housing Sustention Responsibility state that everyone living in Stockholm County has the right to housing. This thesis deals with norms created by the first-, second-hand rental market and priority housing rules and regulations in the Stockholm County. Using a queer theoretical framework this thesis analyses the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in housing market in relation to “housing for all” policy and suggests possible policy changes in order to make the rental housing market more inclusive. Queer theory asserts that subjects are precisely constituted by the existing power structures through socio-political arrangements that are based on assumptions. Urban planning by its nature also uses assumptions therefore it also reproduces accepted truths and risks generalizing heterogeneous social groups’ needs, these generalizations might also create cases that are insensitive to personal needs. According to queer theory identities change over time and individuals can belong to more than one category simultaneously and therefore rental housing market requires having awareness of fluidity. This study by using the queer theoretical framework, analyzes the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in Stockholm’s rental housing market by using stories, interviews, policy documents, reports and statistical data to clarify how accepted truths/norms effects the constitution of housing categories, and how these housing categories, for that matter norms that are created by rules and regulations, exclude/include different social groups from the rental housing market. In order to fulfil the laws for “housing for all”, there is a need for more affordable rental housing units as well as regulation luxury renovations, supporting research that is related to housing prices and so on. The laws can also be fulfilled by changing in the norm for rental housing tenants; this can be done decreasing the demands for being eligible tenants including requirement on income for regular queue and requirement of study phase of 50 percent for students. For the second-hand rental housing there is a need of a system that minimizes possible discrimination, a database of accessible housing units could help those that need accessibility issue solved and a wider variety with a bigger housing stock for homeless could benefit homeless that want to change their realities. Concerning usage of housing stock in Stockholm, policy changes like “kompis kontrakt” make it possible to use the existing rental housing stock more efficiently. The conclusions of this study shows that the requirements set by the rules and regulations on first-hand rental housing excludes individuals that have record of non-payment related to housing, an income that is lower than the total of the monthly rent and 4 675 SEK, and that are not credit worthy. For many including homeless sensitiveness to personal needs are critical. The results show that there is number of shelters in Stockholm County is insufficient and the aid given by the social services to shelters reproduces gender binaries through laws. / Sveriges grundlag samt Bostadsförsörjninglag fastslår att alla boende i Stockholms län har rätt till bostad. Denna uppsats berör de normer som skapats av första- och andrahandsuthyrning på bostadsmarknaden samt regler om förtur i Stockholms län. Med ett queerteoretiskt ramverk analyserar denna uppsats situationen för unga unga vuxna och studenter, äldre, hemlösa, LBGTQ samt misshandlade personer i behov av skydd på bostadsmarknaden i relation till principen om "bostad för alla" och föreslår möjliga policyförändringar med syfte att att göra hyresmarknaden mer inkluderande.  Queerteori menar att subjekt är precist skapade av befintliga maktstrukturer genom sociopolitiska uppställningar baserade på antaganden. Även stadsplanering använder genom sin natur antaganden och reproducerar på detta sätta accepterade sanningar och riskerar på detta sätt att generalisera behoven hos heterogena sociala grupper. Dessa generaliseringar kan även skapa scenarion okänsliga för personliga behov. Enligt queerteori ändras identiteter över tid och individer kan tillhöra mer än en kategori samtidigt varför hyresmarknaden fordrar medvetenhet om denna fluiditet.  Denna studie undersöker bostadssituationen i Stockholm för unga vuxna, studenter, pensionärer, hemlösa, HBTQ och utsatta personer, ur ett queerteoretiskt perspektiv. Genom metoder som berättelser, intervjuer, dokument, rapporter och statistik är syftet att klargöra hur vedertagna sanningar och normer ligger till grund för boendekategorier, och hur dessa boendekategorier utesluter eller inkluderar olika sociala grupper från hyresmarknaden. För att nå målet ”bostad åt alla”, behövs prisvärda hyresrätter, åtstramning/minskning av renovering av lyxlägenheter samt forskning kring hyressättning, och så vidare. Lagarna kring ”bostad åt alla” kan även följas genom att ändra på normen för hyresvärden, bland annat genom att minska på kraven för vem som anses vara en lämplig hyresgäst (och stå i bostadskö) på basis av sin inkomst samt minimum 50 procent studiefart för studenter. När det gäller andrahandsuthyrning finns ett behov av att minska risken för diskriminering. En möjlig lösning är en databas med lediga lägenheter som finns tillgängliga för de som är i behov av tillgänglighetslägenheter och således nå grupper som, tex hemlösa, som vill ändra sina levnadsförhållanden. Ytterligare en lösning är möjligheten till ”kompiskontrakt” som skulle göra utnyttjandet av hyresbeståndet mer effektivt. Denna studie visar att reglerna kring förstahandskontrakt utesluter vissa individer/grupper som har ett förflutet av att inte kunna betala hyran, lägre inkomst än den totala månadshyran eller som inte är kreditvärdiga. Särskild hänsyn bör därför tas till många gruppers, även hemlösas personliga situation. Resultaten från denna studie visar även att antalet härbärgen i Stockholms län är för få och att Socialstyrelsens bidrag till dessa reproducerar könsbinärer.

Underbyggd av ett teoretiskt ramverk inom livsloppssociologin undersöker föreliggande studie effekterna av Sense of Control (SoC) och framtidsutsikter på den teoretiska relationen mellan psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsposition (LMP) hos unga studenter på högskolenivån. Materialet består av enkätsvar från totalt 155 studenter, i åldrarna 19-30, boende på olika platser i Sverige. En multipel regressionsanalys genomfördes där välbefinnande, LMP, framtidsutsikter och Sense of Control (SoC) ingick. Tvärtemot hypotesen förmådde LMP inte predicera välbefinnande. SoC, däremot, förmådde måttligt predicera välbefinnande (β = .237). Multivariat analys visade även på ett måttligt samband mellan LMP och SoC (r = 0.226, p = 0.005), samt mellan SoC och framtidsutsikter (r = 0.275, p < .001). / Underpinned by a theoretical framework within life course sociology, this study examines the effects of Sense of Control (SoC) and future expectations on the theoretical relationship between psychological well-being and labour market position (LMP) among young students within the academia. The data consists of survey responses from a total of 155 students, aged 19-30, living in various parts of Sweden. A multiple regression analysis was conducted in which well-being, LMP, future expectations and Sense of Control (SoC) were featured. Contrary to the hypothesis, LMP was unsuccessful at predicting well-being. SoC, on the other hand, was found to modestly predict well-being (β = .237). Multivariate analysis also showed a modest relationship between LMP and SoC (r = 0.226, p = 0.005), as well as between SoC and future expectations (r = 0.275, p < .001).

The purpose of the study was to understand which perspective is reflected in the Swedish alcohol legislation. The study's research questions was how the children's perspective is set against the perspective of the adult world, as well as how children's perspectives are taken into account in these documents. The empirical material consists of the alcohol law investigation (SOU 2009:22), the alcohol law (SFS 2010:1622), the alcohol ordinance (SFS 2010:1636) and How Swedish legislation and practice comply with the rights in the Convention on the Rights of the child – a survey (Ministry of Social Affair ́s 2011:37). The study's theoretical starting point was social constructionism. Critical discourse analysis was used as theory and method. The terms age power system and childism were used to explain the parts of the discourse that is not of a linguistic nature. The study showed that the order of power between children and adults results in a restriction of children's right to have a say in Swedish alcohol legislation. These results are important as they show that children's right to be heard is not met and that children are discriminated on the basis of age in Swedish alcohol legislation, which has consequences for how alcohol legislation meets children's right to the best possible health.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.

Bakgrund: Tidigare studier visar på att en hälsosam kost kan kopplas till kognitiv funktion, såsom minne och andra mentala funktioner i hjärnan. Människan behöver regelbundet intag av näringsämnen och vid ett balanserat intag av kolhydrater, fett och protein kan hjärnan och kroppen uppnå optimal funktion. Syfte: Syftet är att undersöka kostens samt olika livsmedels effekt på hjärnhälsa hos friska vuxna individer i åldern 50 år och uppåt. Metod: Litteraturöversikten baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Medline och PubMed. Analysen utfördes enligt systematisk översikt med hjälp av ramverket PICO. Resultat: Sammanställningen av tidigare forskning lyfter fram kunskapen om sambandet mellan kost och hjärnhälsa samt betonar speciella framgångsfaktorer inom ämnet.  Samtliga artiklar uppnådde statistisk signifikans och syftet kunde besvaras. Slutsats: Fortsatt forskning bör studeras med bredare perspektiv för att tillgodose alla kriterier för främjande av hjärnhälsa. Aktuella studien har ringat in viktiga faktorer för att utveckla en god hjärnhälsa via kosten. Att studera kostens påverkan på hjärnhälsa kan vara nyckeln till att förbättra hälsan globalt. / Background: Previous studies show that a healthy diet can be linked to cognitive function, such as memory and other mental functions of the brain. Humans need a regular intake of nutrients, and with a balanced intake of carbohydrates, fat and proteins, can the brain and body achieve optimal function. Objective: The aim is to research the effect of nutrition and different food on brain health on healthy adults aged 50 and over. Method: The literature review was based on eight scientific articles found in the databases Medline and PubMed. The analysis was performed according to a systematic review using the PICO framework. Results: The compilation of previous research highlights the knowledge of the connection between diet and brain health and emphasizes special success factors within the subject. All articles achieved statistical significance and the purpose could be answered. Conclusion: Continued research should be studied with broader perspectives to satisfy all criteria for promoting brain health. The current study has identified important factors for developing good brain health through nutrition. Studying the impact of diet on brain health may be the key to improving health globally.

Bakgrund: Det pågår en bostadskris i många av Sveriges kommuner - framför allt i storstäderna. I dess svallvågor växer andra typer av boendeformer fram när förstahandskontrakt och bostadsrätter är allt svårare att få tillgång till. Unga vuxna är en av de grupper som är som mest utsatta på bostadsmarknaden och som har svårt att få tillgång till ett eget eller långsiktigt boende. I relation till tidigare forskning visar det att det finns ett tomrum när det kommer till att undersöka sexuellt välbefinnande och hälsa i relation till prekära boendeformer. Däremot finns det studier som berör andra aspekter av prekära boenden och bostadskris - där det tydligt identifieras att prekära boenden medför bland annat stress och psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida prekära boendesituationer påverkar sexualitet, sexuellt välbefinnande och sexualliv hos unga vuxna. Målet är även att fånga upp hur enskilda individer förstår och navigerar sina boendesituationer i relation till sin sexualitet, möjligheten till intimitet och att utveckla relationer.  Metod: Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har erfarenhet av olika prekära boendeformer. Flera bor inneboende eller i kollektiv, en bor med förälder och en annan med ett andrahandskontrakt.  Resultat:Genomgående teman som identifierats i empirin är hur boendet påverkar sexualiteten, möjlighet till privatliv, relationer och intimitet. En viktig aspekt som fångas upp i empirin är hur prekära boendeformer på flera sätt suddar ut en given gräns mellan det privata och publika i de intervjuades liv - där boendet traditionellt får representera privatlivet. Empirin har analyserats med hjälp av Erving Goffmans begreppspar frontstage och backstage, Simon och Gagnons sexuella skript-teori samt Gayle Rubins sexuella värdehierarki.  Ett prekärt boende bidrar i många fall till att vissa interpersonella och intrapsykiska sexuella skript förändras i relation till boendet, där vissa strategier behöver tillämpas för att uppleva en möjlighet till sexuellt välbefinnande. Strategier som att vara tyst, bara ha sex när hyresvärden eller rumskamraterna är borta eller att ha sex hos andra framkommer i empirin. Studien visar också att möjligheter till handlingsutrymme också är en viktig aspekt av att få sex, relationer och intimitet att funka inom ett prekärt boende.  Slutsats: Ett prekärt boende påverkar aspekter av sexuellt välbefinnande och möjligheter till relationsskapande och intimitet. En aspekt som påverkar detta är de sociala, emotionella och materiella aspekterna av att bo i ett prekärt boende samt bristen eller få möjligheter till privatliv. Studien ger incitament till vidare forskning kring hur olika boendesituationer påverkar individers sexuella välbefinnande. / Background: There is a housing crisis in many of Sweden's municipalities, especially in the major cities. In its aftermath, other types of housing options are emerging as first-hand contracts and owned housing are becoming increasingly difficult to access. Young adults are one of the groups most vulnerable in the housing market and struggle to attain their own long-term accommodation. In relation to previous research, there is a gap in investigating sexual well-being and health in relation to precarious housing situations. However, studies exist that address other aspects of precarious housing and the housing crisis, clearly identifying that precarious housing leads to stress and mental health issues, among other things. Purpose: The purpose of this study is to examine whether precarious housing situations affect sexuality, sexual well-being, and sex life among young adults. The goal is also to understand how individuals comprehend and navigate their housing situations in relation to their sexuality, the possibility of intimacy, and developing relationships. Method: The study is based on six qualitative interviews involving young adults with experience in various precarious housing forms. Several participants live with roommates or in collective housing, one lives with a parent, and another has a sublease agreement. Results: Consistent themes identified in the empirical data include how housing affects sexuality, privacy, relationships, and intimacy. An important aspect captured in the data is how precarious housing blurs the boundary between the private and public spheres in the lives of the interviewees, where housing traditionally represents privacy. The data has been analyzed using Erving Goffman's front stage and backstage concepts, Simon and Gagnon's sexual script theory, as well as Gayle Rubin's sexual hierarchy of value. Precarious housing often leads to changes in interpersonal and intrapsychic sexual scripts related to the housing situation, requiring certain strategies to experience sexual well-being. Strategies such as being quiet, only having sex when the landlord or roommates are away, or having sex elsewhere emerged in the data. The study also demonstrates that opportunities for agency are a crucial aspect in achieving sexual experiences, relationships, and intimacy within a precarious housing situation. Conclusion: Precarious housing affects aspects of sexual well-being and opportunities for forming relationships and intimacy. One aspect influencing this is the social, emotional, and material aspects of living in precarious housing, as well as the lack of or limited opportunities for privacy. The study provides incentive for further research on how different housing situations impact individuals' sexual well-being.

hälsotillstånd. Individer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, eller båda nedsättningar, har ofta högre risk att hamna i social isolering än individer utan dessa funktionsnedsättningar. Forskning saknas kring hur Augmented Reality-spel kan tillämpas för att underlätta sociala interaktioner för vuxna individer med autism, intellektuell funktionsnedsättning, eller båda funktionsnedsättningar. Tidigare forskning undersöker ämnet mer generellt och fokuserar mer frekvent på barn och unga individer som målgrupp, denna forskning har dock visat positiva resultat gällande Augmented Reality som stöd för utlärandet av viktiga vardagskunskaper. Det problem denna studie ämnar att undersöka är hur vuxna individer med dessa typer av funktionsnedsättningar har en högre risk att hamna i social isolering, samt att det idag finns en brist på forskning kring riktlinjer om hur spel kan utformas för denna målgrupp. Social isolering är när en individ upplever social ensamhet, bristfällig kontakt med familj, social oro och depression Genom att utveckla en Augmented Reality-app-prototyp ämnar författarna att undersöka dess potential för att öka sociala interaktioner mellan vuxna individer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller båda funktionsnedsättningar. Genom att individerna använder funktionen i appen “ring en vän” så uppstår det en chans för att de träffas. På det sättet hoppas författarna av denna studie att slutprodukten skulle kunna skapa fler sociala interaktioner. Datainsamlingen utförs genom observationer och intervjuer med personal från en daglig verksamhet som dagligen interagerar med individer från målgruppen, med syfte att ge kunskap om Augmented Reality som undervisningshjälpmedel för individer med förutnämnda funktionsnedsättningar. Författarna av denna studie kodar och kategoriserade sedan datan i teman för att undersöka resultatet. I denna studie uppkommer det att det är svårt för personalen på den dagliga verksamheten att motverka social isolering för individerna med de förutnämnda funktionsnedsättningarna. Resultatet visar att det finns intresse och potential för Augmented Reality som ett hjälpmedel för att motverka social isolering. Författarna uppfattar det som att studien har brister då den data som samlats in inte hämtats från den aktuella målgruppen. Framtida forskning skulle kunna vidareutveckla artefakten som har skapats för denna studie. Framtida forskning skulle också kunna utforska möjligheten att utveckla “ring en vän” funktionen till ett verktyg som skulle kunna appliceras på olika applikationer / Social isolation, which is when an individual is distanced from their desired or necessary social networks, can lead to deteriorated mental health. Individuals with intellectual disabilities, autism, or both disabilities often have a higher risk of experiencing social isolation compared to individuals without these disabilities. There is a lack of research on how Augmented Reality games can be applied to facilitate social interactions for adults with autism, intellectual disabilities, or both disabilities. Previous research has explored the topic more generally and has focused more frequently on children and young individuals as the target audience. However, this research has shown positive results regarding the use of Augmented Reality as a support for learning essential life skills. The problem this study aims to investigate is how adults with these types of disabilities are at a higher risk of experiencing social isolation, and there is currently a lack of research on guidelines for designing games for this target group. Social isolation occurs when an individual experiences social loneliness, lack of contact with family, social anxiety, and depression. By developing an Augmented Reality app prototype, the authors intend to examine its potential to increase social interactions among adults with intellectual disabilities, autism, or both disabilities. By using the "call a friend" feature in the app, there is an opportunity for individuals to meet face to face. In this way, we hope that the end product could create more social interactions. Data collection is performed through observations and interviews with staff from a daily activity center who interact with individuals from the target group on a daily basis. The purpose is to provide knowledge about the use of Augmented Reality as an educational tool for individuals with the aforementioned disabilities. The authors of this study then code and categorize the data into themes to investigate the results. This study reveals that it is challenging for the staff at the daily activity center to counteract social isolation for individuals with the aforementioned disabilities. The results demonstrate that there is interest and potential for Augmented Reality as a tool to counteract social isolation. The authors perceive the study to have limitations as the data collected was not obtained directly from the actual target group. Future research could further develop the artifact that has been created,and could also explore the possibility of expanding the "call a friend" function into a tool that could be applied to different applications.

Bakgrund Sväljning bedöms utifrån två aspekter - hur säker och hur effektiv den är. Tidigare studier har visat att vid stigande ålder blir sväljningen mindre effektiv och att förekomst av penetration ökar. Åldrande sväljning har i tidigare studier inte studerats specifikt utifrån säkerhet och effektivitet. Tidigare forskning med avseende på sväljning har enbart fokuserat på äldre individer respektive snävare åldersgrupper.  Syfte Aktuella studiens syfte är att undersöka om det ses en försämring i normal sväljförmåga vid stigande ålder. Studien syftar  även till att undersöka om det finns könsskillnader i hur sväljförmåga förändras vid ökande ålder, men även oavsett ålder. Bedömning av sväljfunktion, sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet genomfördes med Flexibel videoendoskopisk Undersökning av Sväljning (FUS).  Metod Totalt inkluderades 65 deltagare (33 st kvinnor och 32 st män), i åldrarna 21-91 år (median 44 år). FUS genomfördes för att undersöka sväljningen. Vid FUS sväljer deltagarna föda i olika konsistenser. Fynden från FUS bedömdes utifrån standardiserade skalor: The Dysphagia Outcome and Severity Scale (DOSS), Penetration-Aspiration Scale (PAS) och The Yale Pharyngeal Residue Severity Rating Scale (YPRSRS).  Resultat Majoriteten av alla deltagare bedömdes ha funktionell sväljning. Kvinnor uppvisade en bättre sväljfunktion överlag, men inga könsskillander kunde påvisas gällande säkerhet och effektivitet. Deltagare med en högre uppnådd ålder uppvisade en sämre sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet. Ålder kan således vara en påverkande faktor för sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet.   Slutsatser Denna studie visade att sväljfunktionen hos äldre deltagare var sämre än hos yngre deltagare. Sväljningens säkerhet och effektivitet var inte försämrad hos friska äldre deltagare, jämfört med friska yngre deltagare. Det fanns könsskillnader i sväljförmåga avseende sväljfunktion, kvinnor har en högre förekomst av normal sväljning än männen. Könsskillnader gällande sväljningssäkerhet kunde inte konstateras. Könsskillnad för sväljningseffektivitet kunde ses för sinus piriformis, men inte vallecula. Männen uppvisade genomgående en mindre effektiv sväljning, jämfört med kvinnorna.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt. / The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.