One fifth of Sweden's children growing up have under their childhood had at least one parent who had an alcohol use disorder. Children are individually affected in different ways by the circumstances of their upbringing and it is not something that is always apparent to those outside the family circle.  It becomes a dilemma when these children's voices aren't heard. Another compounding factor can be an absence of social support and intervention often carried out by social workers. Social programs adapted to these children’s situation can help break the silence and reach the individuals hiding behind the masks put on to shield off the world outside. We were interested how individuals who had been subjected to having a parent with an alcohol disorder described their experiences and how they felt they had been affected by that circumstance. We wanted to leverage this to reach a deeper understanding of how to better support children living with this situation. This formed the purpose of the of this study and gave rise to the questions investigated. The method employed to conduct the study was a thematic analysis on six swedish autobiographies within this framework. After the autobiographies had been read, four different themes to further investigate emerged: escape from reality, consequences embodied as adults, socioeconomic situation, and relevant social work. Analyses showed that the authors were affected by difficult childhoods impacted by parental alcohol use disorders in a multitude of different ways.  By example, they devised different methods to flee their predicament as children. The results also showed these children could be found in different types of homes and strata across the spectrum of socioeconomic statuses. The now grown children also believed that their childhoods would have been improved if they had had more caring, secure adults in their vicinity to their lives otherwise filled with chaos.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom globalt. Kostnader för samhället och sjukvården beräknas öka de kommande åren. Sjuksköterskors kunskap är viktig för att hjälpa personer med diabetes typ 2 att hantera sjukdomen. Därför är det viktigt att kunskapsläget hos sjuksköterskor behöver vara brett för att kunna ge stöd, information och kunskap till personer med sjukdomen, även i det förebyggande arbetet för att undvika komplikationer och främja hälsa.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden är en litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes, från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman. Dessa teman var: Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan och Individanpassad vård. Sammanfattning: Resultatet visade att diabetes mellitus typ 2 påverkade pden psykiska hälsan, det var stressigt och svårt att ändra livsstil och bibehålla den. Stöd från familjen underlättade för egenvård, och vårdpersonalens stöd, information samt kunskap var av stor vikt för personerna. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing global health issue, the cost of which is expected to rise in the coming years for societies and healthcare organizations. Nurses’ knowledge is an essential part in assisting people to be able to manage Diabetes type 2. It is therefore important that nurses are broadly educated concerning this disease in order to provide useful information and knowledge to this group of people in order to avoid complications and maintain health. Aim: To describe the experience of living with and dealing with Diabetes Mellitus type 2  Method: The method for this study was in the form of a literature overview in accordance with Fribergs description of the process. Ten qualitative scientific original articles regarding the topic were chosen using the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The result was in the form of three emerging main themes. These were Support, motivation and challenges to lifestyle changes, The diseases impact on the psychological wellbeing and Individually adapted care.  Summary: Results showed that diabetes mellitus type-2 affected the psychological well-being and that it was associated with considerable stress to change and maintain a new lifestyle. Support from family facilitated self-care and the support and knowledge of healthcare staff was of great importance to this group of people.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle som orsakar stora samhällskostnader och ett stort lidande hos de drabbade. Forskning tyder på att självkritik kan vara en sårbarhetsfaktor för utvecklandet av stressproblematik. För att kunna bidra med kunskap till hur psykologiska interventioner kan utformas kan det vara av värde att undersöka individers upplevelser av självkritik och stress närmare. Syftet med studien var följaktligen att öka kunskapen om självkritik hos individer med stressymtom, vilket undersöktes genom följande frågeställning: Hur upplever vuxna personer med stressymtom självkritik? Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades kvalitativt utifrån en generisk analysmetod. Analysen resulterade i fem huvudkategorier, som speglar olika aspekter av upplevelsen av självkritik: Höga inre krav, Negativ bedömning av sig själv, Rädsla för omgivningens reaktioner, Överträdande av egna gränser och Försämrat psykiskt mående. Sammantaget framkom flera olika aspekter av självkritiska tankar och beteenden hos studiedeltagarna, vilket indikerar att självkritik kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till vid utvecklandet av interventioner för patienter med stressproblematik. / Stress-related mental illness is a major problem in today's society that causes great social costs and great suffering for those affected. Research indicates that self-criticism can be a vulnerability factor for the development of stress problems. In order to contribute knowledge to how psychological interventions can be designed, it may be of value to examine individuals' experiences of self-criticism and stress more closely. The aim of the study was therefore to increase the knowledge of self-criticism in individuals with stress symptoms, which was investigated through the following question: How do adults with stress symptoms experience self-criticism? Five semi-structured interviews were conducted and qualitatively analyzed based on a generic analysis method. The analysis resulted in five main categories, which reflect different aspects of the experience of self-criticism: High internal demands, Negative assessment of oneself, Fear of the reactions of others, Violation of own boundaries and Deteriorated psychological well-being. To conclude, several different aspects of self-critical thoughts and behaviors emerged among the study participants, which indicates that self-criticism can be an important factor to take into account when developing interventions for patients with stress problems.

The rapid advancement of technology has led to evolving user needs and expectations, with a growing demand for efficient and intuitive digital experiences. Simultaneously, many young adults lack financial literacy, highlighting the need to enhance their understanding of personal finance and investment options. Bridging the generational gap and effectively engaging young adults in financial management is a significant challenge in the fintech industry. To address this, fintech companies must adapt their products to meet the specific needs of young adults. This study utilizes a design process to identify the needs and problems of young adults, aged 18 to 25, resulting in an interactive prototype of a redesigned financial dashboard. Applying the Design Thinking methodology, the research study gains a comprehensive understanding of users’ perspectives, enabling the creation of a user-centered design. Through qualitative evaluations of the prototype, this study demonstrates the impact of the redesigned financial dashboard on user engagement. Specific design elements that contribute to increased user engagement and perceived financial literacy are highlighted. This research offers valuable insights for the fintech industry to effectively engage young adults and enhance their financial literacy through tailored design solutions, ultimately improving their financial well-being. / Den snabba utvecklingen av tekniken har lett till att användarnas behov och förväntningar har förändrats, med en växande efterfrågan på effektiva och intuitiva digitala upplevelser. Samtidigt saknar många unga vuxna finansiell kunskap, vilket understryker behovet av att öka deras förståelse för privatekonomi och investeringsalternativ. Att överbrygga generationsklyftan och effektivt engagera unga vuxna i finansiell förvaltning är en betydande utmaning inom fintechbranschen. För att bemöta detta måste företagen anpassa sina produkter för att tillgodose unga vuxnas specifika behov. Den här studien använder en designprocess för att identifiera behov och problem hos unga vuxna mellan 18 och 25 år, vilket resulterar i en interaktiv prototyp av en finansiell instrumentpanel. Genom att tillämpa Design Thinking-metodiken får forskningsprojektet en omfattande förståelse för användarnas perspektiv, vilket möjliggör skapandet av en användarcentrerad design. Genom en kvalitativ utvärdering av prototypen visar studien hur den omdesignade finansiella instrumentpanelen påverkar användarnas engagemang. Specifika designelement som bidrar till ökat användarengagemang och upplevd finansiell kunskap lyfts fram. Denna forskning erbjuder värdefulla insikter för fintechbranschen för att effektivt engagera unga vuxna och öka deras finansiella kunskaper genom skräddarsydda designlösningar, vilket i slutändan förbättrar deras finansiella välbefinnande.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en extra sårbar grupp i frågan om att utsättas för våld i nära relation. Denna uppsats syftar till att undersöka professionellas perspektiv och upplevelser i arbetet med våldsutsatta vuxna som också har en intellektuell funktionsnedsättning. Vi genomförde en kvalitativ studie där sex informanter från offentlig och ideell sektor, som alla har erfarenhet av stödjande arbete med målgruppen, intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och med stöd av empowerment-teori samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Detta resulterade i tre huvudteman: Behovet av synliggörande, Främjandet av ett gott stöd och Organisatoriska förutsättningar för arbetet. Dessa teman speglade behovet av att synliggöra och stärka målgruppen, att arbeta mer förebyggande och hur de professionella resonerar kring sin förmåga att erbjuda stöd och hjälp. Resultatet pekade även på behovet av mer samverkan mellan sektorer och hur organisatoriska skillnader kan påverka handlingsutrymmet för de professionella. Några viktiga slutsatser är att arbetet behöver bli mer individanpassat för att kunna möta de särskilda behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och att samhället som helhet behöver ta ett större ansvar för att nå ut till målgruppen och lyfta samt motverka deras ökade sårbarhet att utsättas för våld i nära relation. / Individuals with intellectual disabilities constitute an especially vulnerable and marginalised group concerning the risk of being exposed to domestic violence. This paper aims to examine the perspectives and experiences of professionals working with adults who are both victims of domestic violence and have an intellectual disability. We conducted a qualitative study in which six informants from the public and non-profit sectors, all with experience in providing support to this target group, were interviewed. The collected data were analysed using thematic analysis, supported by empowerment theory and Lipsky’s theory of street-level bureaucracy. This resulted in three main themes: The need for visibility, The promoting of competent support and Organizational working conditions. These themes reflected the need to raise awareness of and empower the target group, work more preventively, and how professionals reason about their ability to offer support. The findings also indicated the necessity for increased collaboration between sectors and highlighted how organizational differences can affect the discretion of professionals. Some key conclusions include the imperative for more individualized approaches to meet the specific needs of those with intellectual disabilities, and that society as a whole needs to take greater responsibility in reaching out to the target group. This involves raising awareness and counteracting their increased vulnerability to domestic violence.

Denna kandidatuppsats har syftat till att undersöka hur media i form av nyhetstidningar använder språket och bilder för att skapa förståelse för fenomenet unga vuxna förövare. Utifrån teorier om genus och diskurs fokuserar studien på hur diskursen om unga vuxna förövare skapas och reproduceras i relation till genus. Studien belyser på så sätt medias makt i förståelsen av diskursen och därmed allmänhetens vetande. Med en kritisk diskursanalys analyseras nyhetsartiklar om två brottsfall, där förövarna är av olika kön. Analyserna jämförs sedan i syfte att identifiera eventuella skillnader i medias framställning av de två unga vuxna förövarna utifrån ett genusperspektiv. Studien visar att det finns skillnader utifrån kön i både bild och språk, och att skillnaderna överensstämmer med vad som framkommit i tidigare forskning om ungdomar och vuxna som förövare / The aim of this bachelor thesis has been to analyze how media, in the form of newspapers, use language and pictures to create an understanding of the phenomenon of young adult offenders. Based on theories about gender and discourse, the study focuses on how the discourse about young adult offenders is created and reproduced in relation to gender. The study shows how the power of the media effects the discourse and thereby also the knowledge of the public. With a critical discourse analysis, news reports from two cases, where the offenders were of different genders, are analyzed. The analyses were also compared to each other to identify possible differences in the media's portrayal of the two young adult offenders, from a gender perspective. The study shows that there are differences based on gender, in both language and pictures, and that the differences are consistent with what’s been shown in previous studies of youth and adult offenders

Syfte &amp; Frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan parametrarna: Träning ochvardagsmotion, Psykisk hälsa och Arbetsmiljö i relation till sjukfrånvaro. Utöver detta fannsett sekundärt syfte i att kunna ge en grov riktning för organisationer om prioriteringen avinsatser för att minska sjukfrånvaro. 1. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer av rapporterad mängd träningoch vardagsmotion? 2. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer rapporteradstress och psykisk hälsa? 3. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåerrapporterad kvalité på arbetsmiljö? Metod: Studien baserades på data insamlat från 312 personer genom en enkätundersökning somomfattade frågor om mängd styrketräning, konditionsträning och vardagsmotion samtfrågebatterier för att undersöka den psykiska hälsan och den upplevda arbetsmiljön. Även sjukfrånvaro efterfrågades i “antal dagar det senaste året” och “antal tillfällen det senaste året”. Analyser har genomförts genom binomial logistisk regression genom dikotomiseringar avrespektive beroende variabel. Dikotomiseringarna har gjorts på flera index som omfattar deolika exponeringarna och utfallen. Resultaten beskrevs genom oddskvoter (OR) med ensignifikansnivå på 95%. Resultat: Minskad risk för sjukdagar men inte för tillfällen sågs för Index för Träning &amp; Vardagsmotionmed 41,3% (p=0,046). Minskad risk för sjukdomstillfällen men inte för dagar sågs förStyrketräning med 45,4% (p=0,013). Minskad risk för både dagar och tillfällen såg förKonditionsträning med 47,3% lägre (p=0,016) /39,3% (p=0,037, Arbetsmiljö med 41,4 %(p=0,047/ 51,6% (p=0,003) och Psykisk hälsa med 48,6% (p=0,015) / 38,1% (p=0,046). För Vardagsmotion sågs ingen minskad risk för vare sig dagar eller tillfällen. Slutsats: Arbetsmiljö, psykisk hälsa och konditionsträning har betydelse för mängden sjukfrånvaro isamtliga utfall, medan styrketräning endast har en signifikant oddskvot på antal tillfällen(frekvens) sjukfrånvaro uppstått. Vardagsmotion verkar inte ha någon skyddande effekt motsjukfrånvaro. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Bakgrund: När individer diagnostiseras med ADHD är det inte ovanligt att individen påbörjar en centralstimulerande läkemedelsbehandling. Men forskningen kring läkemedelsbehandlingens påverkan på sexualiteten är skral både nationellt och internationellt. Det finns ett behov av att få bättre förståelse de konsekvenser som centralstimulerande läkemedelsbehandling kan ha för individers sexuella hälsa och välbefinnande. Syfte: För att fördjupa kunskapen inom detta område syftade denna studie att undersöka hur vuxna personer med ADHD upplever att centralstimulerande läkemedelsbehandling påverkar deras sexuella hälsa och välbefinnande samt vilka upplevelser de har av hälso- och sjukvårdens bemötande i relation till frågor som rör sexualitet och ADHD-läkemedel.Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign bestående av nio semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatdelen bygger på tre huvudteman: Medicinska biverkningars påverkan på sexualitet, Intervjupersoners upplevelser av sitt medicinerande sexuella jag – individuellt och relationellt och Sexualitet i en vårdkontext. Dessa har analyserats med hjälp av begreppen compulsory sexuality och compulsory able-bodiedness för att förstå hur normer kring sexualitet och kroppslig funktion samverkar och påverkar individers upplevelse av sin sexualitet. Slutsats: Resultaten visar att centralstimulerande läkemedel påverkar sexualiteten både positivt och negativt i relation till kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer. I studien uppkommer även behov och önskemål om att sexologiska frågeställningar och information om sexuella biverkningar lyfts i hälso- och sjukvården. Resultaten är av vikt för den kliniska sexologin för att ämnet ska synliggöras och uppmärksammas i praktiken för att möjliggöra sexuellt välbefinnande hos vuxna personer med ADHD. / Background: When individuals are diagnosed with ADHD it is not uncommon that they begin a treatment with stimulant medication. However, research about the impact of said treatment is sparse, both nationally as well as internationally. There lies a need to make better understanding of what consequences central stimulants can have for the individual's sexual health and well-being. Aim: To deepen the knowledge within this field, the study aims to examine how adults diagnosed with ADHD experience how being treated with central stimulants affects their sexual health and well-being, as well as what experiences these individuals have regarding how they are being approached by health care professionals with reference to questions about sexuality and medication for ADHD. Method: A qualitative research method has been used in this study, consisting of nine semi-structured interviews. The observations have been analyzed with a reflexive thematic analysis.Results: The results are divided into three major themes: The influence that medical side effects have on sexuality, How the interviewees view their medicating sexual self - individually and with others and Sexuality in a health care context. The themes have been analyzed together with the concepts of compulsory sexuality and compulsory able-bodiedness in order to understand how social norms regarding sexuality and bodily function intertwine with - and affect – individuals’ view on their own sexuality. Conclusion: The results show that central stimulants affect sexuality in both positive and negative ways regarding bodily, psychological and social factors. The study also shows that there is a need for questions of sexological matter to be brought up by health care professionals, as well as giving information about potential side effects that have an impact on sexual health. The results are important for the clinical sexology field and practition, in order to raise awareness for this subject and to enable sexual well-being for adults with ADHD.

The ami of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the trasition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults' chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults' transition from school to work or daily activity? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten youn adults with intellectual disabilitities who have completed upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study's empirical data material is based on Bronfenbrenner's (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The study's resluts indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability's establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities?  The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning?  Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.