Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar läroplanen i arbetetmed de allra yngsta barnen i förskolan: ett till två-åringar samt hur detta uppdrag vävs sammanmed omsorg. Det vetenskapliga problemet är de konstaterande, minskande förutsättningarförskollärare har för sådant som inte faller inom ramen för kunskap och ämnesundervisning, iarbetet med läroplanen och de allra yngsta barnen (Johansson, 2018). Empirin är inhämtadgenom semistrukturerade intervjuer, kompletterande observationer samt analys av olika citat iläroplanen. Metoden för studien är kvalitativ med intervjuer som huvudsaklig datakälla.Intervjuerna har hållits enskilda med fem olika förskollärare inom en kommun i Skåne. Detteoretiska perspektiv studien huvudsakligen utgår från är läroplansteori med viss kompletteringav omsorgsetik. De läroplansteoretiska begrepp som återkommer är läroplanskoder,transformering och realisering. Omsorg behandlas under en egen rubrik utifrån Nel Noddingskomponenter. Resultatet visade på en generell positiv inställning till läroplanen somstyrdokument samt på ett stort tolkningsutrymme vad gäller hur läroplanen används i arbetetpå en yngrebarnsavdelning. Studiens resultat och empiri utgår utifrån fyra teman: Normer och värden, Språk ochkommunikation, Omsorg samt Förskollärarrollen. Motiveringen till valet av dessa teman är attvår insamlade empiri har visat sig ha särskilda mönster som studien fått styras efter. Läroplanför förskolan (Lpfö 18, 2018) har legat i bakgrunden för hela arbetet. Underrubriken Språk ochkommunikation syftar här på förskollärarnas språkarbete både i vuxenfokuserade delar avverksamheten och i mötet med barnen. Under Omsorg lyfts förskollärarnas upplevelser av hurmycket plats omsorgssituationer respektive lärandesituationer tar och ges i verksamheten.Normer och värden är ett av de största avsnitten i dagens läroplan. Det lär därför präglaverksamheten så pass mycket att det upplevdes av högsta vikt för oss, att höra förskollärarnasolika synvinklar kring just det. Slutligen fokuserar Förskollärarrollen på deltagarnasupplevelser av den egna rollen samt vilka skyldigheter och rättigheter de upplever sig hakopplat till läroplanens beskrivning av förskolläraren samt vad som utmärker arbetet påyngrebarnsavdelning.

Transformering och realisering av Läroplan för förskolan 2018, syftar till att återge en trovärdig bild över hur förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen i förskolan för de yngsta barnen. I föreliggande studie lyfter vi omständigheter som begränsar och möjliggör förskollärarens undervisningsuppdrag. Studien bygger på teoretiska utgångspunkter som Läroplansteorin och Harts samt Shiers delaktighetsstege. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ studie genom att intervjua och observera förskollärare. Vidare identifierar resultatdelen faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, åldersspridning på barnen och språkliga hinder som de strukturella omständigheterna som undervisningen står i relation till. Förskollärares egna erfarenheter, kommunikativa kompetens och stoff är de aspekter som påverkar undervisningens innehåll och förmedlingsform. Vidare sammanför studien dessa moment som det primära när det kommer till hur läroplanen realiseras. Vilket lärande som möjliggörs för barnen bygger på kriterier som består därmed av stoffet som väljs ut tillsammans med de behov som förskollärare bedömer att det enskilda barnet har. Barnens aktuella kunskapsnivå, det vill säga de förmågor de besitter ligger till grund för hur undervisningen organiseras och på vilken svårighetsnivå den hamnar på. Studien intresserar sig särskilt för de tillämpningar förskolläraren gör i arbetet med de yngsta barnen och hur detta står i relation till de strävansmål som omfattas i Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18 2018). Läroplanen lämnar både ett tolknings- och handlingsutrymme som begränsar eller möjliggör förskollärares uppdrag och föreliggande studie koncentreras till hur detta utrymme hanteras.

Dagens förskolor möter ständigt de allra yngsta barnen i åldrarna 1-2 år och förskolans utbildning ska lägga grunden för ett livslångt lärande. I förskolans utbildning ingår undervisning som ska genomsyras av utforskande och upplevelser, därtill estetiska uttryskformen drama ingår i förskollärarens arbetssätt. Flera studier framhäver att drama är en inlärningsmetod med positiva effekter på barns lärande men det saknas både studier och metoder på allra yngsta barns nivå. Till följd där av syftar denna studie till att  öka kunskaperna om svenska förskollärarens erfarenheter av drama som pedagogiskt verktyg i arbete med de yngsta barnen. Studien tar sitt stöd i Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv som visar på den didaktiska komplexiteten inom dramapedagogiken. Det empiriska materialet granskades via kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem verksamma förskollärare har deltagit. Resultatet granskades med utgångspunkt i innehållsanalys som metod och kopplades till studiens teorier och tidigare relevanta studier. Förskollärarna har en positiv syn på drama som verktyg och använder drama som metod i undervisning med de alldra yngsta barnen. Resultatet visar på att dramaaktiviteter bidrar till att de yngsta barnen skapar upplevelser och förundran samt förskolläraren iscensätter och illustrerar dessa olika dramaaktiviteter. En slutsats av undersökningen visar även på att det finns en framtidssyn om vidare kompetensutveckling i samband med drama som pedagogiskt verktyg. / Today's preschools constantly meet the youngest children aged 1–2 years, andthe preschool's education should lay the foundation for lifelong learning. Thepreschool's education includes teaching that is imbued with exploration andexperiences, and the aesthetic form of expression, drama, is part of thepreschool teacher's working methods. Several studies emphasize that drama isa learning method with positive effects on children's learning, but there is alack of both studies and methods at the level of the youngest children. As aresult, this study aims to increase knowledge about the Swedish preschoolteacher's experiences of drama as a pedagogical tool in work with the youngestchildren. The study takes its support from Sternudd's (2000) four dramapedagogic perspectives that show the didactic complexity within dramapedagogy. The empirical material was reviewed via qualitative semi-structuredinterviews in which five working preschool teachers have participated. Theresults were reviewed using content analysis as a starting point and linked tothe study's theories and previous relevant studies. The preschool teachers havea positive view of drama as a method and use drama as a method in teachingwith the youngest preschool children. The results show that drama activitiescontribute to the youngest children creating experiences and wonder, and thepreschool teacher stages and illustrates the various drama activities. Aconclusion of the survey also shows that there is a future view of furthercompetence development in connection with drama as a pedagogical tool.