The housing and construction sector is responsible for 40% of global greenhouse gas (GHG) emissions, making it crucial for achieving the Paris Agreement goals. One of the most effective ways to mitigate emissions in this sector is by optimizing the use of existing building stock and minimizing the construction of new houses. Through enhanced space efficiency, the on-demand storage service has the potential to decrease the demand for new construction and thereby reduce GHG emissions by converting existing attic spaces in inner-city areas to additional apartments. However, the service introduces additional emissions from its operations and for the service to have a significant impact on reducing construction needs, it must expand on a large scale and be integrated in the housing stock. The aim is to quantify the operational emissions and potential emissions avoided through a theoretical large-scale expansion of the on-demand storage service, to determine the potential net impact. Secondly, it aims to explore the opportunities and barriers to the concept's large-scale expansion within the housing and construction sector. Both quantitative and qualitative methods are utilized. The quantitative approach involves modeling emissions and potential reductions for large-scale expansion, while the qualitative method consists of 12 interviews with various stakeholder groups. Rogers' diffusion of innovation theory guides the analysis of qualitative findings. The results indicate that the on-demand storage service can potentially reduce overall GHG emissions if implemented on a large scale, due to the potential emissions avoided surpassing the operational emissions associated with the service by a large margin. The utilization of collective storage in warehouses, which offers superior space efficiency compared to traditional attic storage, is the key factor behind this outcome. By connecting this service to an entire apartment building, there is an opportunity to repurpose existing attic storage spaces into additional new apartments, thereby decreasing the need for constructing new buildings and effectively mitigating emissions in the housing and construction sector. However, the diffusion rate of the concept is assessed as modest due to significant barriers, particularly current regulations and a lack of market pull. While there are noteworthy opportunities such as potential economic benefits for customers and the ability to function as a circular economy platform, these opportunities are not as prominent as the existing barriers. This study represents an initial exploration of the on-demand storage concept, emphasizing its eco-potential and the need for regulatory revisions. It provides an assessment of the climate impact, barriers, and opportunities for the expansion of the storage concept within the housing and construction sector. However, further academic and practical work is required to better understand the concept's interaction with cities and society. On-demand storage has the potential to enhance space efficiency and reduce the environmental impact of housing and construction. Continued exploration of this concept paves the way for a more sustainable and efficient future in urban living. / Bygg- och bostadssektorn står för 40% av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en av de mest avgörande för att uppnå Parisavtalet. Ett av det mest effektiva sättet att minska utsläppen inom denna sektor är genom att optimera användningen av befintliga byggnadsresurser och minimera byggandet av nya hus. Genom förbättrad utrymmeseffektivitet har on-demand-lagring en potential att minska behovet av nybyggnation och därigenom minska utsläppen av växthusgaser, genom att använda befintliga vindsutrymmen i innerstadsområden för ytterligare lägenheter. Dock medför tjänsten ytterligare utsläpp från transport, varuhus och renoveringar av vindar till lägenheten. Dessutom måste tjänsten expandera storskaligt och integreras i bostadsbeståndet för att ha en betydande inverkan byggbehovet. Målet med studien är att kvantifiera de operationella utsläppen och de potentiella utsläppsminskningarna som konsekvens av en storskalig implementering av konceptet för att avgöra om den samlade effekten skulle kunna vara positiv eller negativ. För det andra syftar den till att utforska de praktiska möjligheterna och hindren för konceptets storskaliga expansion. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Den kvantitativa delen består av modellering av utsläpp vid storskalig expansion inom bostads- och byggsektorn, medan den kvalitativa metoden består av 12 intervjuer med olika intressentgrupper. Rogers teori om innovationsspridning används som teoretisk grund i analysen av de kvalitativa resultaten. Resultaten visar att förvaringstjänsten kan minska de totala utsläppen av växthusgaser om den implementeras i stor skala, eftersom den potentiella utsläppsminskningen överstiger de operationella utsläppen markant. Användningen av kollektiv lagring i lagerlokaler, som erbjuder överlägsen platsutnyttjande jämfört med traditionell vindslagring, är den avgörande faktorn bakom detta resultat. Genom användning av tjänsten finns det möjlighet att omvandla befintliga vindsutrymmen till nya lägenheter, vilket minskar behovet av att bygga nya byggnader och därmed även utsläppen inom bostads- och byggsektorn. Dock bedöms de praktiska spridningsmöjligheterna för konceptet som låga på grund av betydande hinder, bestående primärt av regelverk och avsaknad av utbredd marknadsefterfrågan. Även om det finns ekonomiska fördelar för kunderna och möjligheten att fungera som en plattform för cirkulär ekonomi är dessa möjligheter inte lika framträdande som de befintliga hindren. Denna studie är den första att utforska konceptet självförvaring on-demand från ett helhetsperspektiv och betonar dess potential för positiv miljöpåverkan samt behovet av att revidera befintligt regelverk. Den ger en bedömning av klimatpåverkan, hinder och möjligheter för expansion. Ytterligare akademiskt och praktiskt arbete krävs dock för att bättre förstå konceptets interaktion med städer och samhälle. Förvaringstjänsten har potential att bidra till en mer effektiv användning av befintliga ytor och därigenom minska miljöpåverkan inom bostads- och byggsektorn. Fortsatt utfosrkning av detta koncept banar vägen för en mer hållbar och effektiv framtid för utvecklingen av städer.

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning av byggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden då tomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnaden vid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshus bör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav.   Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilka till följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan för nyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också inför uppfyllandet av framtida energikrav.   Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom att effektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan. Frågeställningarna vilka besvaras i arbetet är ”Vilken är den minsta möjliga bostadsarean för entréplanet i ett enbostadshus, med bibehållen tillgänglighet enligt svenska krav?”, ”Hur kan rumsfunktionerna disponeras för ett enbostadshus i tre våningar med bibehållna boendekvalitéer?”, ”Hur kan ett enbostadshus utformas för att klara EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda?”. Målet med arbetet är att utforma ett enbostadshus i tre våningar med minsta möjliga bostadsarea på entréplanet, som klarar EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda.   En litteraturstudie genomfördes för att utreda kompaktboendets effekter på boendekvalitén samt energieffektiv byggnadsutformning. En fallstudie av tre byggnader utreddes boende i flera plan. Utformningen av framtidens enbostadshus genomfördes i ett skissarbete och slutligen beräknades byggnaden för att uppfylla den rådande kravspecifikationen för NNE-hus.   En yteffektiv planutformning åstadkoms genom överlappandet av betjäningsareor, effektiv disposition av rumsfunktioner samt gemensamma kommunikationsytor. Entréplanets utformning resulterade i en bostadsarea på 51,4 m2. Byggnaden är utformad för att tillgodose kravet på tillgänglighet i enlighet med BBR och SIS. Rumsfunktionerna som finns representerade på entréplanet är kök, badrum, avskiljbar sängplats samt utrymme för sittgrupp, matplats, tvätt och förvaring. Plan 2 utgörs till största del av ett vardagsrum vilket knyts samman med entréplanets sociala funktioner. Byggandens privata våning utgörs av plan 3 vilket inrymmer två av byggandens tre sovrum.   Byggnaden följer nu gällande krav för 2020-målet, utformat som ett NNE-hus genom en energieffektiv utformning och egenproduktion av el från solceller. Vår slutsats är att förhållande, disponering, kommunikation av rumsfunktioner samt åtskild placering av privata och sociala utrymmen är väsentligt för att minimera bostadsarean samt för att bibehålla en god bostadskvalité. / Building plots in urban settlements are becoming more attractive. A reduction of the gross floor area allows a positive economic impact on the cost when the prices tend to become high in urban settlements. A large amount of the total cost for the production of a new one-family house is the price of the building plot. The future one-family house should be designed with a limited need of land and also meet future energy demands.   The work was performed in collaboration with the small house manufacturer Eksjöhus, which due to the increased price of land are experiencing a decline in demand for construction of new one-family houses. Like the rest of the small house manufacturer, Eksjöhus are also facing the fulfillment of future energy requirements.   The purpose of this study is to design tomorrow's one-family house, by increasing the efficiency of land use and to improve the energy performance. The questions, which are answered in this work are "What is the minimum floor space for the ground floor of a one-family house, while maintaining accessibility according to Swedish demands?", "How can room functions be arrange for a one-family house in three floors with maintained housing qualities?", "How can a one-family house be designed to meet the future EU energy strategy towards 2020 concerning energy performance of buildings? ". The goal of this work is to design a one-family house in three floors with a minimum floor space on the entrance floor, which meet the future EU energy strategy towards 2020.   A literature study was conducted to investigate the impact of compact living on the living quality and energy efficient building design. In a case study of three buildings, housing in several floors was investigated. The design of a future onefamily house was conducted in a sketch work and finally the building was calculated to fulfill the current specification for a Zero-energy building.   A space-efficient plan design is accomplished by overlap the service areas, efficient disposition of room functions and by shared communication areas. The design of the entrance floor resulted in a gross internal area of 51,4 m2. The building is designed to meet the requirement of accessibility according to BBR and SIS.   Room functions which are represented on the entrance floor are kitchen, bathroom, separable bed space and space for sitting, dining, laundry and storage. Plan 2 consists of a large living room which is connected to the social functions on the entrance floor. The private floor of the building is plan 3 which consist of two of the building's three bedrooms.   The building is designed to meet the future EU energy strategy towards 2020. The building is a Zero-energy building due to the energy efficient design and the selfproduction of electricity from solar cells.   Our conclusion is that the relationship, disposition, communication and the separate placement of private and social spaces is essential to reduce the living space and to maintain good housing quality.