Var går gränserna för vår rätt till yttrandefrihet? En tillsynes enkel fråga som dock inte erbjuder några enkla svar. Gränsdragning är ett resultat av mänskligt samspel. Olika filosofiska perspektiv och principer ger olika svar i fråga om när det är tillåtet med statlig inblandning för att begränsa rätten till yttranden. Syftet med uppsatsen är således att undersöka under vilka villkor yttrandefriheten kan begränsas. Jag belyser frågan genom att diskutera hur man kan ställa sig till Muhammedkarikatyrerna. I uppsatsen behandlas John Stuart Mills klassiska försvar av skadeprincipen, Joel Feinberg och förargelseprincipen, Stanley Fish och avvägningsmetoden, samt Rae Langton och Catharine MacKinnon som mot bakgrund av kvinnors strukturella utsatthet utifrån Ronald Dworkins princip om lika hänsyn och respekt försvarar deras rättigheter mot pornografi. Uppsatsen avslutas med en mer ingående diskussion om ”Muhammedkrisen” genom Elena Namli som även hon argumenterar för begränsningar av rätten till yttrandefrihet utifrån principen om lika hänsyn och respekt.