I denna studie utreder jag om hur branded content mottas av målgruppen för digitala tidskrifter inom populärkultur genom en framträdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering. Målgruppen för denna studie är unga opinionsbildare som konsumerar innehåll från digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Branded content, sponsrat innehåll, är innehåll som skapas för att ett varumärke skall förknippas med en kreatörs målgrupp. Alltså kan ett varumärke be Nöjesguiden skapa redaktionellt innehåll som bör tilltala målgruppen för den digitala tidskriften, och på så sätt skall målgruppen få en ny uppfattning eller fortsatt positiv syn på varumärket. Hyperpersonalisering är en teknik som appliceras för att kunna rikta innehåll, tjänster eller produkter mot individer inom en målgrupp med träffsäker relevans. Tekniken kräver en stor mängd insamlad social data och det blir därför intressant att föra en diskussion kring hur målgruppen reagerar på att man kan genomföra en sådan enorm insamling av data. Även en etisk diskussion kring tekniken förs i rapporten. För kunna besvara om mottagligheten för branded content genom hyper-personalisering är god eller ej genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkät och en kvalitativ studie med ett användarexperiment. Enkäten besvarades av 87 personer från målgruppen och fyra personer från målgruppen fick vara med och uppleva användarexperimentet. Valet att genomföra ett flertal metoder grundar sig i att kunna ha möjlighet till en bred diskussion kring problemformuleringen. / In this study I am investigating how branded content is received by the target audience for digital periodicals in popular culture through a prominent technology in web personalization, hyper-personalization. The target group for this study is young opinion builders who consume content from digital periodicals such as “Nöjesguiden”. Branded content is content that is created for a brand to be associated with a creator’s audience. Thus, a brand might ask “Nöjesguiden” to create editorial content that should appeal the target audience for the digital magazine and so should the target audience get a new impression or a continued positive view of the brand. Hyper-personalization is a technology applied to target content, services or products to individuals within a target audience with accurate relevance. The technology requires a large amount of collected social data and it will therefore be interesting to conduct a discussion on how the target group reacts to that you can implement such an enormous collection of data. An ethical discussion about the technology is held in the report. In order to answer the susceptibility of branded content through hyper-personalization is good or not, a quantitative study in the form of a survey and a qualitative study with a user experiment was conducted. 87 people answered the survey from the target group and four people from the target group were taking part of the user experience. The choice of having a multiple number of methods was fundamental for having a broad discussion about the issue.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-170643 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Sombo, Alexandros |
| Publisher | KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds