Eftersom att snoozning är en vanlig morgonvana behandlar denna studie studenters snoozning. Studier visar på att snoozning kan påverka ens sömnkvalitet negativt, och eftersom att studenter är under stor akademisk press, som också kan ha en negativ påverkan på sömnkvaliteten, är detta ett viktigt ämne att undersöka. I denna uppsats kommer vi presentera hur mobilapplikationen Alarmy kan minska studenters snoozande. Vi har undersökt detta genom att låta en grupp av studenter som regelbundet snoozar först logga sin dagliga användning av smartphones inbyggda väckarklockan. Efter dessa dagar fick de använda två av Alarmys funktioner samtidigt som de kontinuerligt fyllde i loggen. Första funktionen, Matteproblemet, tvingar användaren att lösa tre matteproblem för att stänga av larmet, medan den andra funktionen, Ta en bild, tvingar dem att gå ur sängen och ta en bild på ett objekt i ett annat rum. Resultatet visade att Matteproblemet fungerade bra när det kom till att minska studenters snoozande, men att studenterna tenderade att stanna i sängen efter sista larmet ringt. Ta en bild var mindre effektiv när det kom till att minska snoozetid, samtidigt var det mindre sannolikt att studenten stannade i sängen efter sista larmet. Vi drog slutsatsen att detta förmodligen berodde på att Ta en bild tvingade testpersonen att stänga av sitt larm i ett annat rum vilket gör det mer omständigt att gå och lägga sig igen. Vi konstaterade också att Matteproblemets effektivitet förmodligen berodde på svårigheten att lösa matteproblemen. Svårighetsnivån på talen medförde dock att Ta en bild blev den mer omtyckta funktionen. / Since snoozing is a common morning routine this study will treat the subject of students snoozing. Studies have shown that snoozing can affect your sleep quality negatively, and since students are under immense academic pressure, which also can have a negative impact on sleep quality, it is an important subject to investigate. In this paper, we will present how the mobile application Alarmy can affect students snoozing. We have examined this by letting a test group of students (who regularly snooze) log their daily usage of their smartphones’ built-in alarm clock. Then they used two of Alarmy’s functions while continuing to fill in their log. The first function, Math Problem, forces the user to solve three math problems to turn off their alarm, whilst the second function, Take a Picture, force them to get out of bed and take a picture of a distant object. The result showed that the function Math Problem worked well in decreasing the test persons to snooze-time, however, the students tended to stay in bed after the last alarm rang. The function Take a Picture was less effective in decreasing their snoozing-time, yet it was less likely that the students stayed in bed after the last alarm rang. We concluded that this was probably because Take a Picture forced the test person to turn off their alarm in another room making it more inconvenient to go back to bed. We could also state that the Math Problem’s effectiveness was due to the difficulty to solve the problems. However, that difficulty also made Take a Picture the more likable function.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254758 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, Emma, Persson, Mikaela |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2019:190 |
Page generated in 0.0026 seconds