In this study, GIS methods were used in order to evaluate different wetness indicators — topographic indices and airborne gamma radiation measurements — from their ability to distinguish wet areas from other areas. As a surrogate measure of extreme wetness, the occurrence of mires from land use maps were used. The evaluation of each wetness indicator was made in two ways. First, mire and non mire values for each measure was tested for similarity. Then, predicted mire maps were produced by defining mire area class limits (threshold values), which gave the same fraction of mire area in the catchments as in the land use maps. The predicted mire maps were then compared to the map showing mires from land use surveys. The best predictions were made by the drainage efficiency index (46.8% correct mires of all mire cells), which was proposed as an alternative to the ln(α/tanβ) index (the TOPMODEL index) and slope. This index quantified the downslope drainage ability for any point in the catchment, which is likely to be important for the wetness status. Mire predictions from K-40 gamma radiation were correlated to the different geological regions in the area and did not reproduce an accurate overall mire pattern. The TOPMODEL index class limits were strongly correlated to the fraction of mire area, which prevented it from being a good indicator of mires. It did not reproduce accurate amounts of area in the subbasins from a global threshold value. However, the general pattern of the predicted mires agreed relatively well with the pattern of actual mires from the land use map. / I en studie undersöktes förmågan hos olika mått på markfuktighet — topografiska index samt flyguppmätt naturlig gammastrålning från K-40 att särskilja våta områden från övrig mark. Som ett mått på extremt fuktig mark användes förekomsten av myrar från Gröna Kartan. Utvärderingen av de olika fuktighetsmåtten gjordes först genom att jämföra frekvenskurvorna för myrmark respektive övrig mark och kvantifiera skillnaden mellan dessa fördelningar för varje fuktighetsmått. Därefter uppskattades ett tröskelvärde för varje fuktighetsmått, vilket delade frekvensfördelningen i två klasser. Tröskelvärdet valdes så att förhållandet mellan arean i våt respektive torr klass blev densamma som mellan myrmark och övrig mark ur Gröna Kartan. Med utgångspunkt från dessa tröskelvärden framtogs kartor med simulerade myrar för varje fuktighetsmått, vilka jämfördes med myrarna i Gröna Kartan. De simulerade myrarna från ett topografiskt index som kvantifierade dräneringsförhållanden nedströms i terrängen gav bäst överensstämmelse med de verkliga myrarna (46.8% rätt klassade myrceller av det totala antalet myrceller). Simuleringen av myrar från K-40 gammastrålning var starkt beroende av berggrundstypen i området, och det övergripande mönstret gav ingen god överensstämmelse med Gröna Kartans myrar. Tröskelvärdena för ett av de topografiska index som granskades, ln(α/tanβ) index (TOPMODEL index), visade ett mycket tydligt beroende av andelen myr i området som simulerades, vilket gjorde att det svart att sätta ett gemensamt tröskelvärde for alla delområden i studien. Trots detta överensstämde myrmönstret från detta index i huvudsak med myrområdena från Gröna Kartan. / <p>Delar av examensarbetet publicerades senare som ”Water Resources Research technical note”: https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2004WR003130</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-391974 |
| Date | January 1997 |
| Creators | Hjerdt, Niclas |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0174 seconds