Return to search

Possibilities and limitations of exhaust gas analysis for expanded use in control of an AOD-converter

The main purpose of the AOD-converter is to lower the carbon content in stainless steel production. The carbon content can be estimated by static theoretical models. It can also be estimated through dynamic models based on analysis of the exhaust gases from the converter. This master thesis is a study on an extended use of exhaust gas analysis data on the AOD-converter at Outokumpu’s stainless steel plant in Avesta, Sweden. There are two main methods of predicting the carbon content based on exhaust gas analysis, mass balance and a linear regression between decarburization rate and carbon content. This master thesis mainly focuses on the development of the linear regression model for steel grades ASTM 304L, 316L, S32101 and S32205 for the last step of the decarburization, as well as ASTM S32205 and S30815 for the second last step of the decarburization. The results showed that the linear regression model can predict the carbon content at the last step of decarburization with a standard deviation between 0,00626 %C and 0,0109 %C for the different steel grades. An equation for carbon prediction dependent on the steel composition was also developed in the master thesis, making it theoretically possible to use for all steel grades, it has however not yet been tested on other steel grades. The CRE measured from the exhaust gases was also studied to find out if it is possibleto use as basis for step changes during the decarburization, but the resultswere inconclusive. / Huvudsyftet med AOD-konvertern är att sänka kolhalten i produktionen av rostfritt stål. Kolhalten kan uppskattas av statiska teoretiska modeller. Den kan också uppskattas av dynamiska modeller baserade på analys av avgaserna från konvertern. Det här examensarbetet handlar om utvidgning av användandet av avgasanalysdata på AOD-konvertern på Outokumpus stålverk i Avesta, Sverige. Det finns i huvudsak två metoder för att bestämma kolhalten med hjälp av avgasanalys, massbalans och en linjär regression mellan kolfärskningshastigheten och kolhalten. Det här examensarbetet fokuserar i huvudsak på utvecklingen av den linjära modellen för stålsorterna ASTM 304L, 316L, S32101 och S32205 för sista steget i kolfärskningen. Samt stålsorterna ASTM S32205 och S30815 för näst sista steget i kolfärskningen. Resultaten visade att den linjära modellen kunde uppskatta kolhalten i sista steget av kolfärskningen med en standardavvikelse mellan 0,00626 %C och 0,0109 %C för de fyra olika stålsorterna. En ekvation som anger sambandet mellan sammansättningen på stålet under kolfärskningen och ekvationen för den linjära regressionen togs också fram i examensarbetet. Teoretiskt kan ekvationen användas för alla stålsorter men den har inte än blivit testad på andra stålsorter. CRE uppmätt med hjälp av avgasanalys undersöktes också för att ta reda på om CRE kan användas för att bestämma när stegbytena ska ske, det gick dock inte att utgöra från resultaten.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-103256
Date January 2012
CreatorsLaxén, Jonas
PublisherKTH, Tillämpad processmetallurgi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds