Syftet med arbetet är att undersöka hur 14 kommuner i Stockholms län integrerar grön infrastruktur i den kommunala planeringen. Utöver det vill arbetet även utreda hur kommunernas arbete med grön infrastruktur relaterar till Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur och till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS2050. Rapporten avser att besvara följande frågor: Hur arbetar kommuner i Stockholmsregionen med grön infrastruktur? Hur relaterar kommunernas arbete med grön infrastruktur till RUFS2050 och till Länsstyrelsens handlingsplan för grön infrastruktur? Vilka insatsområden för grön infrastruktur prioriteras över lag i den kommunala planeringen? Hur arbetar kommunerna med mångfunktionella områden och konnektivitet? För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie av kommunernas styrdokument med koppling till grön infrastruktur gjort. Inventeringar av respektive kommuns hemsida har gjorts för att hitta dessa styrdokument. För varje kommun presenteras vilka planer som kan kopplas till deras gröna infrastruktur, hur de vill arbeta med sina grön- och blåstrukturer, samt hur kommunen arbetar med uppföljning av sitt arbete och mellankommunal samverkan. Arbetet påvisar att de flesta kommuner saknar en konkret handlingsplan för grön infrastruktur, och ingen standardiserad process för att arbeta med ämnet finns etablerad. RUFS är ett mycket viktigt underlag, men Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur finns inte implementerad i dagsläget, antagligen på grund av att den är relativt ny tidsmässigt. Störst fokus läggs på kulturella och försörjande ekosystemtjänster, följt av stödjande tjänster. Alla kommuner vill jobba med mångfunktionella områden, men enbart ett fåtal fokuserar på de barriärer som påverkar konnektiviteten, samt arbetar för att motverka dem. Sammantaget kan man se att ett behov finns för en mer standardiserad process berörande integreringen av grön infrastruktur i den kommunala planeringen. / The purpose of this report is to explore how 14 municipalities in the county of Stockholm incorporate green infrastructure into their municipal planning. Furthermore, the work also investigates how the municipalities work with green infrastructure in relation to the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region. The following questions are answered: How does the municipalities within the Stockholm region work with green infrastructure? How does the municipalities implementation of green infrastructure relate to the action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region? What areas within green infrastructure are mostly prioritised in municipal planning? How does the municipalities work with multifunctional areas and connectivity? To answer these questions a literature study of municipal documents related to green infrastructure has been made. These documents were found by thoroughly searching through each municipality's website. For each municipality there is a summary describing what documents were found, how the municipality integrates green and blue structures into their planning, and also how they follow-up their work and co-operate with neighbouring municipalities. The study shows that most municipalities lack an actual action plan for green infrastructure, and there is no established process for the municipalities to follow when working with green infrastructure. The regional development plan for the Stockholm region is a great asset for the municipalities, as all of them base their municipal planning on it. However, the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure has not been implemented into the municipal planning as of today, probably because of it being relatively new. The main areas within green infrastructure that are being prioritised are cultural and provisioning ecosystem services, followed by supporting services. All municipalities want to work with multifunctional areas, but only a few of them prioritise barriers that affects the connectivity within their green infrastructures. Overall, there is a clear need for a more standardised process for the integration of green infrastructure into municipal planning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-301602 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Donoso, Andrés, Ozims, Naima |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21197 |
Page generated in 0.0021 seconds