Studien handlar om patienters upplevelse av vilka fördelar och nackdelar det finns med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar som en resurs i vårdarbetet. Insamlingen av empirin genomfördes i form av åtta stycken kvalitativa intervjuer där forskaren intervjuade patienter som går i behandling för ätstörningar. Samtliga intervjupersoner hade varit i kontakt med personal som har egna erfarenheter av ätstörningar. Ämnet analysers utifrån teoretiska begrepp som erfarenhetskunskap, förståelse, bemötande, identifikation och att vara en förebild respektive överidentifikation, motöverföring samt självexponering. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar. Denna personal kan bland annat tillhandahålla en särskild resurs inom vårdarbetet, nämligen erfarenhetskunskap, vilket är en typ av kunskap som inte går att läsa sig till och som övrig personal därför inte kan bistå med. Patienterna upplever även att personal med egna erfarenheter av ätstörningar har en ökad förståelse för deras sjukdomssituation och kan hjälpa patienterna att förstå sig själva bättre genom att förklara varför de tänker, känner eller agerar på att visst sätt. Patienterna beskriver även att denna personal har ett bättre bemötande gentemot dem på så sätt att de får patienterna att inte känna sig lika utsatta i den hjälpsökande positionen samt har förmågan att se sjukdomen utifrån ett individuellt perspektiv istället för att enbart utgå ifrån diagnosens kännetecken. Deltagarna upplever att de kan identifiera sig med personalens sjukdomsupplevelse och resa till att bli frisk vilket leder till att patienterna lättare tar till sig denna personals budskap. Patienterna kan se anställda med egna erfarenheter av ätstörningar som förebilder eftersom att de lyckades bli friska och stå emot ätstörningen. Denna personal har även en förmåga att reducera patientens känsla av skam kring sjukdomen eftersom att den anställde själv har varit sjuk tidigare. Studiens resultat visar även att det finns nackdelar med att personal använder sig av sina egna erfarenheter av ätstörningar i vårdarbetet. En nackdel är när personalens arbete påverkas av överidentifikation vilket ges i uttryck när personalen antar saker som inte stämmer om patienters sjukdomstillstånd baserat på deras egna sjukdomsupplevelser, vilket skapar frustration hos patienten. Personalens motöverföring kan även påverka hur de utformar behandlingen eftersom att denna personal har en känslomässig koppling till sjukdomen vilket kan resultera i att det är svårare att ställa krav på patienterna. Patienterna beskriver även att personalens självexponering kan påverkar deras behandling negativt om personalen berättar något om sin tidigare sjukdomsupplevelse som kan ge patienten nya ätstörda idéer eller vara triggande. Alternativt om personalen fokuserar för mycket på att berätta om sina egna erfarenheter istället för att fokusera på patientens behandling. Om personalens självexponering uppfattas vara oprofessionell i patientens ögon kan det få vårdtagaren att tveka på den professionellas kompetens. / The study is about patients' experience of the advantages and disadvantages of staff using their own experience of eating disorders as a resource in the care work. The gathering if empiric was conducted in the form of eight qualitative interviews where the researcher interviewed patients undergoing treatment for eating disorders. All interviewees have previously been in contact with staff who have their own experience of eating disorders. The subject of the study is analyzed based on theoretical themes such as experience knowledge, understanding, treatment, identification, being a role model, over-identification, countertransference and self-disclosure. The results show that there are several benefits that staff use their own experience of eating disorders. This staff may, among other things, provide a special resource in the field of care, namely experience knowledge, which is a type of knowledge individuals can’t learn by reading, so other staff do not possess this knowledge. Patients also find that staff with their own experiences of eating disorders have a better understanding of their disease situation and can help patients to understand themselves better, by explaining why they think, feel or act in a certain way. Patients also describe that these staff treat them better, in a certain way that they make the patients feel less vulnerable in their care-seeking position and has the ability to see the disease from an individual perspective instead of being based solely on the diagnosis's characteristics. Participants find that they can identify themselves whit the staff's disease experience and travel to recovery, which leads to that the patients more easily receive this personals message. Patients can see employees with their own experience of eating disorders as role models, because they managed to get healthy and resist eating disorders. This staff also has the ability to reduce the patient's sense of shame about the disease, because the employee self has been ill previously. The study's results also show that there are disadvantages to staff using their own experience of eating disorders in the care word. On disadvantage is when staff work is affected by over-identification, which is expressed in terms of staff assuming things that do not match patient's disease state based on their own disease experiences, which causing the patient to feel frustrated. The countertransference of the staff can also affect how they design the treatment because these personal have an emotional link to the disease, which may result that it is more difficult to make demands to the patient. Patients also describe that staffs’ self-disclosure may adversely affect their treatment if the staff tells something about their own previous disease experience that can give the patient new eating ideas or be triggering. Alternatively, the staff focus too much on telling their own experiences instead of focusing on the patient's treatment. If the self-disclosure of the staff is perceived to be unprofessional in the patient's eyes, it may cause that the patient will be doubtful about their professional competence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6868 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Larsson, Ammie |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds