<p>Aim & Questions at issue</p><p>The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children?</p><p>This is our questions at issue:</p><p>• Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP?</p><p>• Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP?</p><p>• What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children?</p><p>• Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose?</p><p>• How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment?</p><p>Method</p><p>We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together.</p><p>Result</p><p>All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods.</p><p>Conclusion</p><p>The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP.</p> / <p>Syfte & Frågeställningar</p><p>Syftet med vår studie har varit att studera hur speciallärare/specialpedagoger i Stockholmsskolor ser på fenomenet ADHD/DAMP. Vi har jämfört deras syn på diagnostisering med de forskarläger som finns i Sverige idag. Nedan följer de frågeställningar vi har valt att inrikta oss mot.</p><p>• Hur arbetar speciallärare/specialpedagoger med elever som fått diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det någon optimal inlärningssituation för barn med diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det något som kännetecknar barn med diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Vad är positivt respektive negativt med att barn får diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det yttre faktorer som kan påverka att det i dagens samhälle är så många barn som får diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Hur ser speciallärare/specialpedagoger på amfetaminbehandling?</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i Storstockholmsområdet. Intervjuerna har bearbetats var och en för sig och därefter jämförts i syfte att urskilja sam- och/eller särsyn på fenomenet ADHD/DAMP.</p><p>Resultat</p><p>Alla de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna nämnde att när man undervisar barn med ADHD/DAMP så är en strukturerad tillvaro grunden för att barnen ska kunna tillgodose sig kunskap. Viktigt är även ett variationsrikt arbetssätt för att barnen ska kunna koncentrera sig och behålla intresset. Om det finns någon generell optimal inlärningssituation för barn med ADHD/DAMP är svårt att säga eftersom de svar vi fått skiljer sig markant åt. Samma tvetydighet var det kring frågan om kännetecknande egenskaper hos dessa barn. De flesta speciallärare/specialpedagoger ansåg ändå att en igenkännande faktor var att de hade ”myror i rumpan”. Samtliga speciallärare/specialpedagoger var ointresserade av själva diagnosen. De menade att alla barn med behov av stöd i någon form ska få hjälp. Överlag nämndes inte några positiva sidor med att ha eller att ställa en diagnos ur barnets synvinkel, men ur skolans perspektiv kan en diagnos leda till att större resurser tilldelas. Många menar att den stress som finns i samhället idag påverkar antalet diagnostiserade barn. Speciallärarna/specialpedagogerna var överens om att amfetaminbehandling till barn med svåra koncentrationssvårigheter är positiv om den kombineras med andra metoder.</p><p>Slutsats</p><p>De olikartade svaren som vi fått i vår studie visar att det inte finns någon gemensam riktning bland de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna gällande bemötandet av barn med ADHD/DAMP.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-90 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Dahlberg, Elin, Eriksson, Ingrid |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | C-uppsats Lärarprogrammet, ; 4:2005 |
Page generated in 0.0024 seconds