SAMMANFATTNING Bakgrund: Risken för att drabbas av ett intensivvårds-delirium under vårdtiden är av varierande storlek. Om patienten drabbas av ett delirium kan det leda till allvarliga konsekvenser. Konsekvenserna innefattar en ökad mortalitet, längre vårdtid, ett ökat lidande och även att kostnaderna blir högre. De bedömningsinstrument som finns används i varierande grad på olika intensivvårds-avdelningar världen över. Det mest valida och användbara är Confusion Assesment Method, CAM-ICU; ett mätverktyg utarbetat för att användas inom intensivvården där det kan användas på patienter som fortfarande är intuberade och således inte har en möjlighet att uttrycka sig verbalt. Syfte: Belysa den aktuella forskningen gällande omvårdnad av patienter som drabbats av intensivvårds-delirium. Metod: Studien är en litteraturöversikt med mixad metod och konvergent design. Resultat: Studien visar att omvårdnadsåtgärder gällande behandling av intensivvårdsdelirium används men det finns inga riktlinjer för hur patienterna ska behandlas. Den forskning som finns visar få signifikanta resultat. De kategorier av omvårdnadsåtgärder som litteraturen visar är kognitiv stimulans, miljö, läkemedelsanvändning och fysisk fasthållning. Slutsats: Studien visar att det är svårt att mäta effekterna av olika omvårdnadsåtgärder som patienter med intensivvårds-delirium blir behandlade med. Klinisk betydelse: Genom fördjupad kunskap om delirium får sjuksköterskan en bättre förståelse för tillståndet och således även för omvårdnaden som ges. Att belysa det faktum att forskningen kring omvårdnadsåtgärderna vid delirium är bristfällig skapas möjlighet till vidare efterforskning. / ABSTRACT Background: The risk for intensive care delirium during hospitalization is of varying size. If the patient experiences a delirium it can lead to serious consequences. The consequences include increased mortality, longer hospital stay, increased suffering and even higher costs. The screening tools that are available are used in varying degrees in different intensive care units worldwide. The most valid one are the Confusion Assessment Method, the CAM-ICU; a screening tool developed for use in intensive care where it can be used on patients who are still intubated and thus do not have a chance to express themselves verbally. Aim: Highlighting the current research regarding the care of patients suffering from intensive care delirium. Method: The study is a literature review with a mixed approach and convergent design. Results: The study shows that nursing interventions regarding the treatment of intensive care delirium are used but there are no guidelines for how the patients should be treated. The research shows few significant results. The categories found from the literature were cognitive stimulation, environment, medication and physical restraint. Conclusion: The study shows that it is difficult to measure the impact of nursing interventions that patients with intensive care delirium are treated with. Relevance to clinical practice: Increased knowledge of delirium may give the nurse a better understanding of the condition and thus also for the care they provide. To highlight the fact that the research on nursing interventions for delirium is flawed which creates the opportunity for further research.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-1394 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Eriksson, Sofia, Steffen, Simone |
| Publisher | Röda Korsets Högskola, Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds