<p>Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utan</p><p>undantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegala</p><p>graffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällan</p><p>utvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftet</p><p>med denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagliga</p><p>väggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrott</p><p>undersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner under</p><p>perioden 1996-2004. De viktigaste resultaten i uppsatsen är 1) den vanligaste åtgärden i</p><p>Sveriges kommuner – snabbsanering – uppvisar ingen negativ effekt på illegal graffiti.</p><p>Tvärtom ger resultaten indikationer på att anmälda graffitibrott ökar som en följd av denna</p><p>metod 2) resultaten för lagliga väggar visar att denna metod inte verkar påverka illegal</p><p>graffiti överhuvudtaget, vilket således motsäger både förespråkare och kritiker av detta som</p><p>en klotterförebyggande åtgärd.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-6381 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Claeson, Tobias |
| Publisher | Uppsala University, Department of Economics, Uppsala : Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds