Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) infördes 2011 med syfte att bredda upptagningen till lärarutbildningen. Utbildningen riktar sig till personer som redan studerat en universitets- eller högskoleutbildning, och som bedöms ha tillräckliga ämneskunskaper för att bli lärare efter tre terminers komplettering av utbildningsvetenskap och VFU. Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka som väljer att läsa till att bli lärare via KPU, och varför de valt denna utbildningsväg. Uppsatsen tar utgångspunkt i en utbildningssociologisk forskningstradition grundad av Pierre Bourdieu, där nyckelbegreppen kapital, habitus och utbildningsstrategier hämtats. Materialet för studien utgörs av individbaserad statistik från SCB samt sjutton intervjuer med studenter som läser KPU. Resultatet visar bland annat att KPU-studenter primärt söker sig till utbildningen på grund av starka ämnesintressen och att drygt var fjärde KPU-student har en förälder som jobbar som lärare. Utbildningen attraherar ett stort antal personer som väljer att återvända till utbildning efter flera år i arbetslivet. Sammantaget kan man se att KPU fyller en central funktion genom att den fångar upp studenter med starka ämnesintressen som troligtvis inte skulle ha sökt sig till, eller genomgått den ordinarie ämneslärarutbildningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-516717 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hansson, Nils Petter |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Master's Theses in Sociology of Education ; 32 |
Page generated in 0.0017 seconds