I detta examensarbete undersöks frågan om vad elever väljer att representera i en egenproducerad teckning när de ska bearbeta en naturvetenskaplig faktatext. Arbetet undersöker även möjliga anledningar till att elever representerar vissa element före andra samt hur eleverna själva kan uppleva ritandet som arbetsform. Studien i arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 elever från en femteklass. Eleverna intervjuades enskilt där de fick rita fritt samtidigt som de lyssnade på en faktatext om hjärnan. Därefter ställdes frågor till eleverna om teckningen och elevens upplevelser. Resultatet indikerar att elever använder bilder för att skapa helhetsbilder av det aktuella ämnet samt för att knyta ihop sin förståelse av kunskapen med omvärlden. Däremot visade resultatet även att elever som upplevde att deras förmåga att rita var undermålig, eller att själva ritandet var ointressant, inte upplevde samma positiva effekt för lärandet som övriga elever gjorde. Ritandet var också svårt att använda för eleverna när de skulle bearbeta okänd fakta eller svåra begrepp. Slutsatsen av arbetet är att ritandet bör få ta minst lika stor plats som traditionella text- och talbaserade aktiviteter i klassrummet, men att ritandet ska ses som en förmåga som eleverna behöver få träning och stöttning i. / This thesis examines the question of what pupils choose to represent in a pupil-produced drawing when they are going to process a scientific factual text. The thesis also explores possible reasons why pupils represents certain elements before other as well as how the pupils themselves experiences drawing as a work form. The study in this thesis builds upon semi-structured interviews with 11 pupils from a fifth grade. The pupils were interviewed individually where they would draw freely while listening to a factual text about the brain. Then questions were asked to the pupils about the drawings and the pupils’ experiences. The result indicates that pupils use images to create holistic images of the subject in question and to link their current understanding of the subject to the outside world. However, the result also showed that pupils who felt that their ability to draw was substandard, or that the drawing itself was uninteresting, did not experience the same positive effects on learning as other pupils did. Drawing was also difficult to use for pupils if they had no prior knowledge of the subject at hand, or if the concept was too difficult to understand. The conclusion of the study is that drawing should be given as much space as traditional text- and speech-based activities in the classroom, but also that drawing should be seen as a ability that pupils need training and support in to unlock the work forms learning potential.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27582 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hansson, Mattis |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds