<p>1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft och har sedan dess varit kraftigt debatterad. Vissa anser att lagen fyller sin funktion, medan andra anser att den bara utgör en möjlighet för skuldsatta att komma undan sina förpliktelser och att många skuldsaneringar är misslyckade, eftersom gäldenärerna återskuldsätter sig.</p><p>Uppsatsen syfte är att mot bakgrund av de grundläggande syftena i skuldsaneringslagen utröna vilka kriterier som kan avgöra huruvida en skuldsanering är lyckad eller misslyckad. Återskuldsättning under pågående skuldsanering diskuteras utifrån olika intressenters statistik och om återskuldsättningen är ett problem som innebär att möjligheten till skuldsanering bör avskaffas.</p><p>En misslyckad skuldsanering kan sägas föreligga när gäldenären av någon anledning inte fullföljer skuldsaneringen och det rehabiliterande syftet därför inte uppnås. Återskuldsättning kan vara orsak till att en skuldsanering inte slutförs, men utgör i sig inget hinder för skuldsaneringsinstitutet. I stället måste hänsyn tas till vilken typ av skulder det handlar om samt ur vilket tidsperspektiv som bedömningen är relevant.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-4846 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Göthberg, Erika |
| Publisher | Linköping University, Department of Management and Economics, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Spanish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0017 seconds