Return to search

Läroplanen som redskap : en studie om hur idrottslärare resonerar kring sitt arbete med läroplanen / The national agencyfor education as a tool : a study about teachers in physical education and their daily work with the agency.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-25632
Date January 2012
CreatorsGustafsson, Mikael
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds