Syftet med studien är att urskilja hur barnets bästa och behov konstrueras i familjebehandlares berättelser om sina erfarenheter kring dilemman och deltagande i umgängen mellan familjehemsplacerades barn och deras biologiska föräldrar. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju professionella familjebehandlare, vars berättelser analyseras utifrån en narrativ ansats. Resultatet tyder på att familjebehandlare utgår från olika perspektiv i sitt arbete med barn. En del familjebehandlare ser på barn som en kompetent aktiv individ medan andra ser på barn som passiva och i behov av skydd. Utifrån dessa perspektiv konstruerar familjebehandlaren vad den anser är barnets bästa. Familjebehandlarens synsätt på barnets bästa påverkar i sin tur det arbetssätt familjebehandlaren väljer, vilket främst handlar om i vilken utsträckning barnet görs delaktig. En viss grad av barnets delaktighet kan se som att familjebehandlaren tillämpar ett vuxenperspektiv, medan en hög grad av barnets delaktighet istället kan ses som att familjebehandlaren uppmärksammar barnets perspektiv i en större utsträckning. Vidare framkommer olikheter i hur familjebehandlare positionerar sig under umgängen, där en del intar en aktiv roll medan andra intar en observerande roll. / The purpose of the study is to distinguish how the child’s best interests and needs are constructed in family therapists stories about their experiences of dilemmas and participation in the interaction between children in foster care and their biological parents. The study consists of qualitative semi-structured interviews with seven professional family therapists, whose stories are analyzed on the basis of narrative approach. The result indicate that family therapists start from different perspectives in their work with children. Some family therapists see children as a competent active individual while others see children as passive and in need of protection. From these perspectives, the family therapist constructs what he or she considers to be the child’s best interests. The family therapist’s view of the child’s best interests in turn affects the working method the family therapist chooses, which is mainly about the extent to which the child is involved. A certain degree of the child’s participation can be seen as the family therapist applying an adult perspective, while a high degree of the child’s participation can instead be seen as the family therapist paying attention to the child’s perspective to a greater extent. Furthermore, differences emerge in how family therapists position themselves during contact, where some take an active role while others take on an observational role.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-53441 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Johansson, Elin, Dujsic, Anes |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds