Introduction: In chapter 5 section 4 Social Services Act it’s stated that elderly should get to feel well-being and live an active life in a community. A survey by the National Board of Health and Welfare shows that elderly are dissatisfied with the activities at care homes, outdoor activities are limited and the elderly feel more involuntary loneliness than previous years. Aim: To investigate how professionals at service apartments understand aging and well-being among elderly and how the practical work for a social and active aging is implemented. Questions: 1. What does aging and well-being mean to the professionals? 2. What are the conditions for the ederly at service apartments to live an active, social and fulfilling life? 3. What meaning does the service apartments activities bring to the everyday life of the elderly? Previous research: Activities and social relationships can increase the well-being. Individual customizing and participation should be considered when planning activities. Theories: Activity and continuity theory, disengagement theory, gerotranscendence theory and Erikson’s stage theory. Method: A qualitative method, semi-structured interviews. Results: The professionals describe how they create conditions for an active and social life through individual customizing, participation and how the elderly can get a community through staff and neighbours. Keywords: Elderly, well-being, activity, social relationships, service apartments / Inledning: I 5 kap. 4§ socialtjänstlagen framgår det att äldre ska få känna välbefinnande och leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. I en enkätundersökning av Socialstyrelsen framgår det att äldre är missnöjda med aktiviteterna på särskilt boende, möjligheten till utevistelse är begränsad och äldre upplever större ofrivillig ensamhet än tidigare år. Syfte: Att undersöka hur yrkesverksamma på servicehus förstår åldrande och välbefinnande bland äldre samt hur det praktiska arbetet för ett socialt och aktivt åldrande genomförs. Frågeställningar: 1. Vad innebär åldrande och välbefinnande för de yrkesverksamma? Vilka förutsättningar finns det för den äldre människan på servicehus att leva ett aktivt och socialt liv samt att känna välbefinnande? Vilken betydelse har servicehusets aktiviteter i de äldres vardag? Tidigare forskning: Aktivitet och sociala relationer kan öka välbefinnandet. Individuell anpassning och delaktighet bör beaktas i genomförandet av aktiviteter. Teori: Aktivitet- och kontinuitetsteorin, disengagemangsteorin, gerotranscensdensteorin och Eriksons stadieteori. Metod: Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat: De yrkesverksamma beskriver hur de skapar förutsättningar för ett aktivt och socialt liv genom bland annat anpassning och delaktighet och hur de äldre kan få en gemenskap genom personal och grannar. Aktiviteterna har större betydelse för vissa än för andra. Nyckelord: Äldre, välbefinnande, aktivitet, sociala relationer och servicehus
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-61610 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Norgren, Angelica, Sundmark, Fanny |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds