Syftet med studien är att undersöka stödet som tidigare dömda erbjuds av myndigheter och civilsamhället samt vilka hinder som tillkommer med återintegreringsprocessen. Återintegrering innebär att individen återvänder till samhället efter ett avtjänat straff. Stödet som erbjuds samt de hinder som tillkommer under återintegrering har analyserats genom att dela upp resultatet av följande delar: Insatserna som erbjuds av både myndigheterna och civilsamhället, betydande faktorer och begränsningar samt belastningsregistret påverkan på återintegreringsprocessen. I denna studie utfördes fem semistrukturerade intervjuer med Kriminalvården, Krami, Kris och resursenheten ungdom och familj och dessa utgör basen för den aktuella studien. Utifrån studiens resultat uppmärksammas vikten av att skapa en god relation till den tidigare dömda snarare än att fokusera på insatsernas utbud. I resultatavsnittet inkorporerades tidigare forskning, systemteori och stigma. Detta eftersom tidigare forskning uppmärksammar vikten av en procosial omgivning då de som hade en sämre social krets var mer benägna att återfalla i brott. I slutsatsen lyfts det upp vikten av ett gott bemötande och relation till den tidigare dömda samt att belastningsregistret är ett hinder för en lyckad återintegrering. En slutsats är att antalet insatser är inte faktorn till en framgångsrik återintegrering, utan det handlar om ett samspel och en god relation mellan individen och yrkesutövaren Nyckelord: Återintegrering, bemötande, belastningsregister, insatser, stigma, systemteori / The ambition of this study is to examine the support that former convicts receive from authorities and civil society as well as the obstacles they face during their reintegration process. Reintegration implies that the individual returns to society after a served sentence. The offered support and the obstacles that former convicts face is analyzed by these following parts: The support that’s offered by both authorities and civil society, the significant factors and the barriers as well as the crime records impact on the reintegration process. This study has conducted five semistructured interviews with Kriminalvården, Krami, Kris and Resursenheten ungdom and familj which forms the basis of this study. This study’s result highlighted the importance of creating a valuable relationship with the former convict rather than focusing on the range of the interventions. The results chapter incorporates previous research, system theory and stigma. This is due to the fact that the previous research emphasizes the importance of a prosocial environment as those who had a poorer social circle were more likely to recidivist. The conclusion emphasizes the importance of a valuable relationship and encounter with the former convict as well as the obstacles with reintegration due to the criminal record. A conclusion is that the quantity of the available support is not a factor to a successful reentry, rather, it is about an interaction and a valuable relationship between the individual and theprofessional. Keywords: Reintegration, interaction, criminal records, support, stigma, system theory.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-65401 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Akay, Stella, Abdo, Michel |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds