Tidigare forskning visar att ett av tio barn i Sverige upplevt våld i hemmet och att de själva många gånger blir utsatta. Att bli utsatt för våld kan ge både psykiska och fysiska konsekvenser och som barn är man speciellt utsatt. Det sker förändringar för att främja barns rättigheter i samhället, ett steg var att FN:s barnkonvention år 2020 inkorporerades i svensk lag för att tydliggöra barns rättigheter på alla samhällsnivåer. En del av barnkonventionen beskriver barns rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem. Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att verka för att barn och unga växer upp i trygga förhållanden och följa barnkonventionen men socialarbetare har ett handlingsutrymme som begränsas av tid och rättsliga förutsättningar. Denna uppsats undersöker hur professionella inom behandlingssidan och myndighetssidan inom socialtjänsten samt kvinnojourer som kommer i kontakt med våldsutsatta barn definierar barns delaktighet samt arbetar för att göra barn delaktiga. Undersökningen har gjorts genom nio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt arbete träffar våldsutsatta barn. Genom Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Shiers teoretiska delaktighetsmodell har intervjuerna analyserats och resultatet visar på en del skillnader, likheter och utmaningar i arbetet. Resultaten visar att anställda inom socialtjänsten och kvinnojourer definierar barns delaktighet på ett övergripande gemensamt sätt, där det kan konstateras att tre framträdande sätt beskrivs; informera, lyssna och möjliggöra. Vidare framkommer att skillnader i arbetssättet beskrivs utifrån det upplevda handlingsutrymmet inom verksamheten, vilket grundar sig i de arbetsuppgifter den professionella har samt vad som styr dessa. Även aspekter hos barnet och utomstående personer beskrivs som försvårande i arbetet. Socialarbetare inom myndighetssidan upplever ett mer begränsat handlingsutrymme utifrån rättsliga förutsättningar, medan kvinnojourer upplever ett friare rättsligt handlingsutrymme men snarare upplever begränsningar utifrån ekonomiska faktorer. Behandlingsidan upplever att arbetsmetoden eller själva behandlingen är vad som kan styra möjligheten till arbete med delaktighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530024 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Elder, Maya, Johansson, Kajsa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0129 seconds