Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Dessutom ska en redogörelse av hur bruxism påvisas av tandvårdspersonal klargöras. Metoden har varit att studera artiklar, bearbeta innehållet för att därefter välja ut det mest passande för syftet. Artiklarna är baserade på longitudinella epidemiologiska studier utförda i Sverige. Informationen redovisas i en tabell. Hälsodeklarationer har insamlats från fem avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola samt Folktandvården. Resultat visar att av totalt åtta artiklar visar samtliga att bruxism är ihållande från barndom till vuxen ålder. Två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola disponerar frågor i hälsodeklarationen gällande bruxism. Slutsatsen blir därför att bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder, men livssituationen och medvetenheten om sin vana är avgörande faktorer. Tandvårdspersonal kan upptäcka patienter där bruxism har lett till smärta och funktionsstörningar genom att ställa frågorna: 1) Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? 2) Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? / Bruxism is a habitual movement, which is often divided into two different phenomena; clenching and grinding. Clenching is considered to occur during day- and nighttime while grinding is more prevalent during sleep. The etiology of bruxism is explained either by the mechanical theory or the psychological theory. Currently there is no definitive way of determining bruxism, that both has validity in diagnosis and that is cost-effective at the same time. The aim of this study was to evaluate if bruxism could be predicted from childhood to adulthood. Furthermore identify how bruxism can be discovered by dental practitioners.The method has been to study articles, value the content and after that choose those articles that would be most suitable for our aim. The articles is based on longitudinal epidemiological studies made in Sweden. The information that was found is introduced in a table. Health declarations has been collected from five departments at Malmö Tandvårdshögskola and Folktandvården. Results in eight articles show that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood. Two departments at Malmö Tandvårdshögskola disposes questions related to bruxism. Therefore it is concluded that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood, but the living conditions and awareness of the habit are key factors. Dentistry staff can identify patients where bruxism have led to pain and dysfunction by asking following questions 1) Do you have pain in the face, jaw, temples, in front of the ear or in the ear once a week or more often? 2) Do you have pain when you open your mouth, or chew once a week or more?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-19895 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Clarance, Emily, Göransson, Charlotte |
| Publisher | Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), Malmö högskola/Odontologiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds