Return to search

Vilka speciella problem finns att ta hänsyn till vid astmabehandling hos barn och ungdomar.

Barnastma är en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige är drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pälsdjursallergi. Astma är en sjukdom av inflammatorisk karaktär som ger hyperreaktivitet och förträngning av luftvägarna. De inflammatoriska förändringarna i luftvägarna beror på att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir känsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pälsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall. Behandling av astma sker i huvudsak med β2-agonister och glukokortikoider. β2-agonister vidgar luftvägarna i astmaanfallets tidiga fas och relaxerar den glatta muskulaturen och glukokortikoider har en anti-inflammatorisk effekt i astmaanfallets sena fas. Dessa två behandlingar sker ofta i kombination. Syftet med denna litteraturstudie var att utreda vilka problem som finns vid astmabehandling av barn och ungdomar speciellt avseende längdtillväxt, compliance och passiv rökning. Sex studier varav en meta-analys hittades i PubMed. Studie 1 och 2 handlade om påverkan på längdtillväxt hos barn vid behandling med inhalationssteroider. Resultatet visade att behandling med inhalationssteroider hade en påverkan på tillväxthastighet på barnen med en mellanskillnad på -0,5 till -1 cm per år. Studie 3 och 4 handlade om barns följsamhet vid astmabehandling och hur den kunde förbättras. Resultatet i studie 3 var svårtolkat eftersom det fanns stora skillnader i grupperna i början av studien. Studie 4 visade att ett samarbete mellan barn och föräldrar vid astmamedicinering ökade följsamheten mest i Team Intervention (TI-gruppen) där 81 % tog sina förskrivna doser. Studie 5 och 6 handlade dels om hur barn med astma påverkas av passiv rökning och dels om hur foster påverkas under en graviditet. Resultatet visade att barn påverkas negativt av passiv rökning i båda fallen. Sammanfattningsvis visar resultaten att längdtillväxten påverkas negativt hos barn och ungdomar vid behandling med inhalationssteroider, olika sätt att påverka följsamhet kan vara att övervaka astmabehandlingen i skolan och att föräldrarna hjälper sina barn med medicineringen och passiv rökning påverkar barn med astma negativt med ökad känslighet i luftrören och ökat antal astmaanfall.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-43310
Date January 2015
CreatorsJanicke, Anette
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds