Syfte: 3D-skrivartekniken har etablerat sig inom flera stora industrier och nu talas det om en introducering i byggbranschen. Branschen är känd för att vara konservativ, men en rad fördelar ses med den nya tekniken; kortare byggtider, mindre materialspill och arbetsplatser som är hälsosammare och mer säkra. Därför är det av intresse att se hur tekniken kan användas inom byggbranschen samt att se vad ett första steg skulle kunna vara. Realistiskt sett är det också viktigt att se till vilka hinder som finns för 3D-skrivarens etablering. Målet med arbetet är att konkretisera på vilka sätt 3D-skrivare kan användas inom husproduktion i byggbranschen. Metod: För att nå målet med studien används litteraturstudie för att ta del av tidigare forskning kring ämnet och i växelverkan utförs kvalitativa intervjuer för att få en god inblick i byggbranschens syn på 3D-skrivartekniken och dess implementering i husproduktionsstadiet. Totalt 9 personer som arbetar inom byggbranschen intervjuas. Resultat: 3D-skrivartekniken används i dagsläget till komplicerade gjutformar till exempelvis fasadutsmyckningar. Tekniken öppnar upp möjligheter för arkitekter. Möjligheter som på traditionellt byggnadssätt hade blivit för dyrt, för komplicerat eller helt enkelt omöjligt. Tekniken har stor potential och när tekniken kommit längre finns möjlighet att använda den i fler led inom byggproduktionen. Många fördelar ses vid användning av tekniken i prefabindustrin. Där är miljön kontrollerad och det behöver inte oroas över hur 3D-skrivare skulle klara arbetsplatsens klimat. Konsekvenser: Byggbranschen kommer att använda sig mer och mer av digitala verktyg och automatisering i framtiden. En rekommendation författarna har är att uppmana företag eller personer att ta del av tekniken och ligga i framkant då tekniken sprider sig i byggbranschen för att genom denna investering kunna tjäna pengar och även bidra till utveckling inom den allmänt känt konservativa byggbranschen. Begränsningar: Examensarbetet behandlar 3D-skrivare som skriver ut enskilda byggnadselement som sedan monteras på traditionellt vis och fokuserar på användning i den svenska byggbranschen. Intervjustudien begränsas till att intervjua en person från följande yrkesroller: affärschef, arbetschef, arbetsledare, arkitekt, forsknings och utvecklingschef, kundcenterchef, produktionschef, utvecklingschef och VD.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-31827 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hummelblad, Jonas, Antonsson, Jenny |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds