This study aims to analyze and evaluate three non-profit organizations regarding how their sustainability accounting reports have changed and developed between year 2017 and year 2019. The study analyzes how parameters in the sustainability index have been taken into consideration to perceive which parameters are the three non-profits organization’s focal points. In addition, the study will analyze how sustainability accounting reports meet the stakeholder's information needs. Given the prevailing issues and purpose of the study, a qualitative method is relevant to this study. The selection of organizations is based on organizations' availability of sustainability reports for the assessment period. In this study, non-probability selection was chosen, where the selection was made through a preliminary investigation. The study is based on a secondary data method which is a flexible and appropriate approach. This thesis consists of empirical studies that will help strengthen the quality of the study. The data collected in the empirical data have been analyzed on the basis of the theoretical frame of reference. Frame of reference in this thesis is based on sustainable development, sustainability accounting, Venn diagram of sustainable development, triple bottom line and stakeholder theory. The empirical data in this thesis consists of Red Cross Sweden, Save the Children Sweden and WWF. Based on the result of this thesis, the parameters under dimensions, environmental responsibility, social responsibility and financial responsibility in each organization have similarities. For example, the environmental requirements for purchasing and procurement are seen in both the Red Cross' and Save the Children's sustainability reports. Another example of similarity that can be seen in all three organizations' sustainability reports is gender equality and diversity. The organization's focus for different parameters in sustainability reports depends on the type of business they have. The development of each organization's sustainability reports in 2017 has been remarkable. Prior to 2017, Save the Children was a pioneer in presenting sustainability reports. While the Red Cross and WWF began to present sustainability reports in 2017. According to their stakeholder analysis, all three respective organizations have included all parameters that are important to their stakeholders. Through their dialogues with both internal and external stakeholders, the respective organizations meet the stakeholders' need for information. / Syfte: Denna studie syftar till att analysera och utvärdera tre ideella organisationer och hur deras hållbarhetsredovisning rapporter har förändrats och utvecklats mellan åren 2017 och2019. Studien analyserar hur parametrar i hållbarhetsredovisning rapporter har beaktats. Studien kommer också att analysera hur hållbarhetsredovisning rapporter möter intressenternas informationsbehov. Metod: Med hänsyn till uppsatsens syftet och frågeställningar har studien en kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån en sekundärdata metod som är ett flexibelt och lämpligt tillvägagångssätt. Studien består också av empiriska studier som kommer att bidra till att stärka studiens kvalitet. Den insamlade datan i empirin har analyserats med underlag av den teoretiska referensramen. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på är hållbarutveckling, hållbarhetsredovisning, triple bottom line och intressentteori. Empiri: De tre ideella organisationer som har undersökts i denna uppsats är Röda Korset, Rädda barnen och WWF. Resultat: Parametrarna under dimensioner, miljöansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar i respektive organisation har likheter. Till exempel ses miljökraven för inköp och upphandling i både Röda korsets och i Rädda barnens hållbarhetsrapporter. Ett annat exempel på likhet som kan ses i alla de tre organisationernas hållbarhetsrapporter är jämställdhet och mångfald. Organisationens fokus för olika parametrar i hållbarhetsrapporter beror på vilken typ av verksamhet de har. Utvecklingen av respektive organisations hållbarhetsrapporter under 2017har varit anmärkningsvärt. Före 2017 var Rädda barnen en pionjär när det gäller att presenterahållbarhetsrapporter. Medan Röda Korset och WWF började presentera hållbarhetsrapporter först år 2017. Alla de tre respektive organisationerna har enligt sin intressentanalys inkluderat alla parametrar som är viktiga för deras intressenter. De respektive organisationerna försöker genom sina dialoger med både interna och externa intressenter möter intressenternas behov av information.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-26554 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Ahmad, Sadaf |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds