SAMMANFATTNING Bakgrund: Afasi är en nedsättning av språkliga funktioner som oftast orsakas av stroke. För en person med afasi är det i varierande grad svårt att kommunicera. Efter en stroke följer ofta rehabilitering av ett vårdteam. För att rehabiliteringen ska bli optimal behöver patienten ta till sig information och vara delaktig i sin vård. Vikten av att vårdpersonalen har kunskap om afasi och hur man kan underlätta i kommunikationen med en patient med afasi är betydande för en säker vård med hög kvalitet. Kommunikationsproblem mellan vårdpersonal och patient kan medföra hinder vid diagnos och behandling vilket kan leda till en sårbar och utsatt situation. I vårdteamet kring strokepatienter ingår bland annat fysioterapeut (FT) för rehabilitering av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke ofta medför. Det saknas kunskap om hur FT anpassar sitt kommunikativa beteende utifrån patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke. Syfte: Syfte med denna pilotstudie är att inför en av delstudierna i forskningsprojektet U-GATE undersöka hur FT anpassar sin kommunikation under behandling med strokepatienter med afasi. Ytterligare syfte är att observera eventuella skillnader i kommunikativt beteende hos FT vid behandling av strokepatienter med respektive utan afasi. Metod: Observationer gjordes av videoinspelningar av en FT vid vårdbesök med tre strokepatienter, två med afasi och en utan afasi. En kvalitativ analys gjordes utifrån noteringar i ett studiespecifikt observationsschema av bemötande och användning av kommunikationsstödjande strategier. Resultat: Resultatet visar att FT använder flera olika kommunikativa strategier, att användandet av dessa delvis skiljer sig för strokepatienterna med respektive utan afasi samt mellan patienterna med olika svårighetsgrad av afasin. Slutsats: Trots att FT använder vissa mer generella kommunikationsstrategier vid kommunikation med patienterna med afasi finns det brister i FT:s kommunikativa beteende som hade kunnat åtgärdas med en större kunskap om afasi, samtalsstrategier och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). Att utgå från skattningsformuläret SiK (Stöd i kommunikation) i utformande av observationsschema är att rekommendera, men för att passa hos en FT eller andra professioner inom sjukvården bör det analyseras och prövas ytterligare. Ytterligare forskning där fler FT kan observeras behövs för att säkerställa resultaten. Nyckelord: Stroke, afasi, rehabilitering, fysioterapeut, kommunikation / ABSTRACT Background: Aphasia is an impairment of language functions that is usually caused by stroke. For a person with aphasia, it is difficult to varying degrees to communicate. After a stroke, rehabilitation by a care team often follows. For the rehabilitation to be optimal, the patient needs to take in the information and be involved in the care. The importance of the healthcare staff having knowledge of aphasia and how to facilitate communication with a patient with aphasia is significant for safe, high-quality care. Communication problems between healthcare staff and patients can cause obstacles in diagnosis and treatment, which can lead to a vulnerable and exposed situation. The care team for stroke patients includes, among other things, physiotherapists (PT) for rehabilitation of the physical impairments that stroke often entails. There is a lack of knowledge about how the PTs adapts their communicative behavior based on patients with communication difficulties after stroke. Purpose: The purpose of this pilot study is to investigate, as a preparation for one of the sub-studies in the U-GATE research project, how PT adapts communication during treatment with stroke patients with aphasia. A further aim is to observe any differences in communicative behavior of PT when treating stroke patients with and without aphasia. Method: Observations were made of video recordings of a PT during care visits with three stroke patients, two with aphasia and one without aphasia. A qualitative analysis was made based on notes in a study-specific observation schedule of treatment and use of communication support strategies. Results: The results show that the PT uses several different communicative strategies, the use of these partly differs for the stroke patients with and without aphasia and between the patients with different severity of aphasia. Conclusion: Even though PT uses certain more general communication strategies when communicating with the patients with aphasia, there are shortcomings in PT's communicative behavior that could have been remedied with a greater knowledge of aphasia, conversation strategies and AAC. To start from the assessment form SiK (Support in communication) is recommended as a design of observation schedule. However, the instrument needs further adaptations, testing and analyses for optimal use by PTs or by other professions. Further research where more PT can be observed is needed to confirm the results. Keywords: Stroke, aphasia, rehabilitation, physiotherapist, communication
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-495208 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Rydén, Linnéa |
| Publisher | Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisterarbete i logopedi ; 215 |
Page generated in 0.0019 seconds