2017 gick Landstinget Blekinge 77 miljoner kronor i förlust och för 2018 räknar organisationen med fortsatta förluster. För att minska underskottet har organisationen bestämt att ett åtgärdspaket ska används för att effektivisera verksamheten. En effektiviseringåtgärd är att förbättra inköpsprocessen. Inköpen består bland annat av förbrukningsmaterial vilka antingen kan inhandlas på avtal eller utanför avtal. För att inköpsprocessen ska fungera på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är det enligt Landstinget Blekinge viktigt att inköpen görs enligt avtal. Problemet är att en stor mängd produkter inhandlas utanför avtal. Landstinget Blekinge är ett relativt litet landsting med cirka 4950 anställda. Verksamhetens mål är att förenkla vardagen för Blekingeborna i form av sjukvård och annan typ av förvaltning, verksamheten finansieras till 85 procent av anslagsmedel. Landstinget Blekinges effektivitet är resultatet av den samverkan mellan medarbetare i organisationen och hanteringen av de processer som finns inom organisationen. Med utgångspunkt i att mycket varor handlas utanför avtal blev syftet att utvärdera Landstinget Blekinges inköpsprocess, belysa utvecklingsmöjligheter och att presentera förbättringsförslag. De första frågorna som söktes svar på var varför de handlas utanför avtal samt vad Landstinget Blekinge måste göra för att få personalen att handla innanför avtal. För att besvara frågorna och få en förståelse för personalen på Landstinget Blekinge tillämpades ett induktiv tillvägagångssätt. Semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval genomfördes för att skapa denna förståelse. Studien kom fram till att ansvarsenheterna inte får den information kring Landstinget Blekinges ekonomiska situation som de behöver för att kunna skapa förändring. Landstinget Blekinge har också ett affärssystem som inte är användarvänligt, där det saknas support och som de anställda inte är utbildade i. Det brister i kommunikationen, mål med förändringsarbete kommuniceras inte ut till medarbetare. Chefernas roll är otydlig och medarbetare vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. Tillsammans bör medarbetare och chefer tolka den ekonomiska situationen i möten där det finns en struktur i form av ett uppstartsmöte, uppföljningsmöte samt ett bokslutsmöte. Det bör även titta på de enheter som är duktiga på att handla innanför avtal och därifrån skapa en standiserad inköpsprocess. Raindance (affärsystemet) behöver uppdateras med tydliga beskrivningar och bilder som förenklar navigering samt involvera slutanvändrana i vidare uteckling av systemet. Kommunikationen i organisationen bör förbättras med verktyg som scenariobyggande övningar och möten mellan ledning och medarbetare samt utföra utvärderingar av den interna kommunikationen. Det är även viktigt att förändring kommuniceras ut i organisationen för att det ska ske på det smidigaste sättet möjligt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-74662 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Klang, Robin, Leijon, Oliver, Alic, Haris |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0063 seconds