I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-231583 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Tuikkanen, Karl |
| Publisher | KTH, Samhällsplanering och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 18306 |
Page generated in 0.0023 seconds