Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns kulturella aspekter i boken Ronja rövardotter som har orsakat problem i översättningsarbetet till spanska. Vilka strategier har översättaren använt för att lösa dessa? Finns det ingrepp från översättarens sida som har påverkat bokens karaktär? Är dessa ingrepp typiska för översättning av barnlitteratur? Dels belyser studien barnlitteraturöversättningen som genre och forskningsområde, dels analyseras Ronja rövardotter utifrån en kategorisering av vanligt förekommande strategier för att anpassa den översatta texten efter den nya kulturella kontexten. Resultatet pekar på att det är främst i kategorierna humor och socialt liv som översättningen skiljer sig från orginaltexten. Konsekvenserna blir ett mindre grovt språkbruk. Nedtonade känsloyttringar, speciellt gällande Mattis, Ronjas pappa och rövarhövding. Rövarna parodieras inte såsom de gör i orginaltexten och framstår därför inte som lika fjantiga och barnsliga. De typiska, upprepande fraser som förknippas med historien har försvunnit i den spanska versionen för att anpassas till gällande textnormer hos den nya målgruppen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-72783 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Bartos, Eva |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för språkstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Spanish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds