We study the variability of intensity of Io’s aurora asa function of Jupiter’s rotation measured in system III longitude.The far-ultraviolet intensity of Io’s aurora was measured by theHubble Space Telescope (HST) using the FUV-MAMA photondetector of the STIS. The data was processed using Matlab tofilter background and reflection, and account for the detector’soptical systems. Target regions of the detector were isolated forthe measurement of the OI(1356 ̊A) and SI(1479 ̊A) emissionsrespectively. By sampling photon detections within each emissionregion, we compute intensity reconstructions that we map tosystem III longitude. Curves were then fitted to the reconstruc-tions using a sinus fit. The results show two intensity peaks atsystem III longitudes (140±5)◦and (284±2)◦for both OIandSI. The difference in amplitude between the peaks are (38±6)%and (28±6)% for OIand SIrespectively. The asymmetriespeak intensities is possibly caused by the probability of excitingsulphur being higher than the probability of exciting sulphur.For a full explanation measurement of the oxygen to sulphurproportion in Ios atmosphere would be needed. We compare theresults to peaks of Io’s footprint on Jupiter measured by JUNOand other HST data sets. We find it likely that we confirm furthervariance in peak angle than reported in other research. This isespecially clear in the first intensity peak as it has a significantlylarger angle. Variability in Jupiter’s magnetic field and densityof the Jovian plasma torus is likely to explain peak angle andintensity variability, but further research is necessary to explainthe mechanisms in detail. / Vi studerar hur intensiteten av Ios aurora varierar i relation till Jupiters rotation mätt i system III longitud. Ios aurora mättes inom UVC området av Hubble Space Telescope (HST) med FUV-MAMA fotondetektorn. Matlab användes för att filtrera bort oönskade signaler som reflektion och bakgrund samt ta hänsyn till sensorns optiska system. Observationsområderna på sensorn konstruerades för mätningen av syre OI (1356Å ) och svavel SI (1479Å ) emissionerna. Genom att sampla fo- tondetektioner inom varje observationsområde så rekonstruerar vi en intensitetskurva som vi mappar till system III longitud. En kurva var sedan anpassad till rekonstruktionen med hjälp av en sinusanpassning. Resultaten visar två intensitetstoppar vid system III longituderna (140 ± 5)◦ och (284 ± 2)◦ för både OI och SI . Kvoten mellan topparna var (38 ± 6)% för OI och (28 ± 6)% för SI . Skillnaden i topparna kan förklaras av att sannolikheten att excitera svavel är större än att excitera syre. För fullständig beskrivning av skillnaden i topparna skulle mätningar av syre till svavel proportionen i Ios atmosfär behövas. Vi jämför våra reslutat med mätningar av Ios avtryck på Jupiter från JUNO och andra HST mätningar. Vi finner det sannolikt att vi bekräftar ytterligare varians i topparnas vinkel, främst för den första toppen vars vinkel är signifikant större. Variationer i Jupiters magnetfält och plasmadensitet av Jupiters plasmatorid kan sannolikt förklara positionen av topparna och intensitetsvariationerna. Vidare forskning behövs för att utförligt förklara dessa mekanismer. / Kandidatexjobb i elektroteknik 2020, KTH, Stockholm
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-293888 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Eilers Bischoff, Jens, Jovancic, Sebastian |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2020:141 |
Page generated in 0.0022 seconds