Kunskap om svavelhalter i den svenska berggrunden är viktig när bergmassa ska losshållas och bearbetas, oavsett om det gäller gruvbrytning, infrastruktur eller andra byggnationer. Svavel förekommer ofta bundet i sulfider som oxiderar i kontakt med syre och vatten, vilket kan ha en försurande effekt på yt- och grundvatten. Sulfidförande berg har tidigare kartlagts mestadels i samband med malmprospektering och gruvbrytning. Det finns ganska omfattande svaveldata från norra Sverige, men det saknas tillräckligt med svavelmätningar i Stockholmsområdet för att dra några tydliga slutsatser om vart de förhöjda och potentiellt skadliga halterna av sulfider kan påträffas. Kandidatarbetet har utförts i samarbete med avdelningen för geologi och bergteknik på WSP i Stockholm, i syfte att få en bättre förståelse av vilka bergarter i Stockholmsområdet som kan förväntas inneha förhöjda halter av svavel och vart dessa bergarter kan förväntas påträffas. Under projektet har 329 prover av olika litologier samlats in och undersökts. Litologierna har kategoriserats till 7 förenklade bergartsgrupper. Proverna har skickats på geokemisk analys där olika metoder använts för att bland annat bestämma den totala svavelhalten hos bergarten. Vid halter över 1000 ppm har ytterligare analyser utförts med acid base accounting [ABA] samt net acid generation [NAG]. Dessa tester beskrivs i rapporten och används för att ta reda på om bergarten har försurande egenskaper. Bergartprovlokalerna har digitaliserats som punkter i geopackages i kartprogrammet QGIS. Punkterna för proverna har sammanförts med en digitaliserad version av Stålhös (1968) detaljerade geologiska karta över Stockholms berggrund. Svavelhalten i varje enskild stuff har kopplats till en yta från den sedimentära gnejsen, uppdelad enligt Stålhös (1968). Den producerade kartan har analyserats i QGIS för att ta fram geologiska och bergartskopplade trender av svavelhalten i Stockholms berggrund. 7 olika symmetriska histogram, så kallade fioldiagram, som visar svavelhalten och den relativa provdensiteten i respektive bergartskategori har tagits fram i rapporten. Slutligen har amfibolit och sedimentär gnejs, med underkategorin granatådergnejs identifierats som bergarterna med högst risk att innehålla förhöjda svavelvärden i Stockholmsområdets berggrund. / Knowledge of sulfur levels in the Swedish bedrock is important when rock mass is to be detached and processed in any way, whether it concerns mining, infrastructure, or other constructions. Sulfur is often found bound in sulfides that oxidize in contact with oxygen and water, which can have an acidifying effect on surface- and groundwater. Sulfide-bearing rock has previously been mapped mostly in connection with ore exploration and mining. There is quite extensive sulfur data from northern Sweden, but there are not enough Sulphur measurements in the Stockholm area to draw any clear conclusions about where the elevated and potentially harmful levels of sulfides can be found. The bachelor's thesis has been carried out in collaboration with the Division of Geology and Rock Engineering at WSP in Stockholm, with the aim of gaining a better understanding of which rocks in the Stockholm area can be expected to possess elevated levels of sulfur and where these rocks can be expected to be found. During the project, 329 samples of different lithologies have been collected and examined. The lithologies have been categorized into 7 simplified rock categories. The samples have been sent for geochemical analysis where different methods have been used to determine, among other things, the total sulfur content of the rock. At concentrations above 1000 ppm, further analyses have been performed using acid base accounting [ABA] and net acid generation [NAG]. These tests are described in the report and are used to find out if the rock has acidifying properties. The rock test premises have been digitized as points in geopackages in the QGIS mapping program. The points for the samples have been combined with a digitized version of Stålhös (1968) detailed geological map of Stockholm's bedrock. The sulfur content of each individual sample has been linked to an area from the sedimentary gneiss, divided according to Stålhös (1968). The produced map has been analyzed in QGIS to produce geological and rock-linked trends of the sulfur content in Stockholm's bedrock. 7 different violin graphs showing the sulfur content and relative sample density in each rock category have been produced in the report. Finally, amphibolite and sedimentary gneiss, with the subcategory of garnet vein gneiss, have been identified as the rocks with the highest risk of containing elevated sulfur values in the Stockholm bedrock area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-476741 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Åhrberg, Immanuel |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete vid Instutitionen för geovetenskaper ; 2022:11 |
Page generated in 0.0029 seconds