The aim of this master's thesis is to study public libraries' marketing on the social media site Twitter. To achieve this goal, the Twitter accounts of four Swedish public libraries were studied for several months. The four libraries that were studied consist of Stockholm library, Lidingö library, Malmö library, and Gothenburg library. The marketing theory that inspired me is called the seven Ps of marketing, which is a marketing mix that is specifically developed for service industries. My main sources in the application of the theory have been the works of Ned Potter and Eileen Elliott de Sáez, which combine marketing with the field of library and information science. Netnography, a qualitative method that studies online communities, has been applied as methodology. The methods that have been used consist of online observations and e-mail interviews. It was seen that the libraries use Twitter as a marketing tool to attain more users and to strengthen their ties with the existing users. Through Twitter, libraries promote their products to users. The communication between the library and its users becomes an important factor in marketing the library on Twitter. It was observed that users play an active role in marketing the library on Twitter. Users not only shape the marketing of the library through their responses but they also contribute to the marketing of the library by retweeting libraries' tweets or "mentioning" the libraries on Twitter. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syftet med denna uppsats är att studera folkbibliotekens marknadsföring på det sociala mediet Twitter. För att uppnå detta mål, har aktiviteterna på fyra specifika folkbiblioteks Twitterkonton studerades i drygt fyra månader. De fyra folkbiblioteken vars Twitterkonton undersöktes består av Stockholms stadsbibliotek, Lidingö stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek samt Stadsbiblioteket Göteborg. Den marknadsföringsteori som inspirerade mig kallas för de sju P:na, vilket är en marknadsmix som är speciellt utvecklad för tjänstebranscher. Mina huvudsakliga källor i tillämpningen av teorin har varit verk av Ned Potter och Eileen Elliott de Sáez som kombinerar marknadsföring med biblioteks- och informationsvetenskap. Netnografi, en kvalitativ metod som studerar samhället på Internet, applicerades som metodik. Online-observationer och e-post-intervjuer har även utförts som en del av analysmetoden. Resultaten visar att biblioteken använder Twitter som ett marknadsföringsverktyg för att nå fler användare, göra reklam för sina produkter och för att stärka sina band med de befintliga användarna. Kommunikationen mellan biblioteken och dess användare blir en viktig faktor i marknadsföringen av biblioteket på Twitter. Användarna spelar en viktig roll, eftersom de både formar marknadsföringen av biblioteket genom sin respons och bidrar till ökad reklam för biblioteket genom att retweeta deras tweets eller nämna biblioteken i sina egna tweets. Detta är en tvåårig masteruppsats inom programmet Arkivvetenskap, Biblioteks- och informationsvetenskap samt Musei- och kulturvetenskap.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-200578 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Düzer, Gözde |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för ABM |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds