Den praktiska effekten av BFN:s införande av K-regelverk är att många bostadsrättföreningar förväntas ett redovisningsmässigt underskott, förutsättningsvis att inte medlemsavgifterna höjs för att kompensera de ökade avskrivningarna. Diskussionerna kring att bostadsrättsföreningarna inte får gå med förlust har fått omfattande utrymme i media, dock menar forskare att det istället är av större vikt att redogöra för bostadsrättsföreningarnas förmåga att möta löpande utgifter och dess behov av att avsätta medel för framtida underhåll. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och förklara bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll samt vilka konsekvenser detta kan tänkas medföra. Studiens syfte är även att undersöka och förklara vilka faktorer som påverkar bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll. För att kunna besvara syftet har studien utgått från tre forskningsfrågor. Hur har bostadsrättsföreningarna valt att hantera utgifter för löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll under räkenskapsår 2014? Hur har bostadsrättsföreningarna hanterat gränsdragningen mellan aktivering och kostnadsföring? Vilka konsekvenser kan hanteringen av utgifter för löpande/planerat underhåll och framtida underhåll tänkas medföra för bostadsrättsföreningen, nuvarande bostadsrättsägare och framtida bostadsrättsägare? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader eller likheter i bostadsrättsföreningarnas hantering av löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll? För att besvara syftet har en kvantitativ metod tillämpats tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Empirisk data har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar och presenterats i form av diagram och tabeller. Det empiriska resultatet har därefter analyserats mot vedertagna teorier och tidigare forskning. Resultatet från den empiriska undersökningen påvisar hur majoriteten av bostadsrättsföreningarna hanterat underhåll på ett likvärdigt sätt. De bostadsrättsföreningar som tillhör minoriteten visar dock på att en spridning förkommer. Studien visar att 65% av de undersökta föreningarna aktiverat utöver byggnad och mark, trots detta kostnadsför föreningarna utgifter för underhåll i allt större utsträckning. Bostadsrättsföreningarnas årsavgifter och avskrivningar har ökat under 2014. Faktorer såsom storlek, skuldsättningsgrad och ålder påvisar ett samband med bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll, medan marknadssituation och geografiskt läge inte påvisar något samband. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns behov för både avskrivningar och avsättning till underhållsfond eller om någon av dessa kan exkluderas från redovisningen. Ett ytterligare förslag är att undersöka de två faktorer som inte påvisat något samband i följande studie samt andra faktorer som kan tänkas påverka bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21697 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Eismar, Jonathan, Hellström, Tove |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds