<p>Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform. Syftet är att öka anmälnings-benägenhet och kunskap kring klotter/skadegörelse som brott. Denna information riktar sig till lärare, föräldrar och ungdomar. En annan metod som presenteras är av mera praktisk natur och syftar till att omhändertaga föremål som klotterutövare kan tänkas använda för att begå skadegörelse i form av klotter. Genom att använda sig av Polislagen 19 § 2st. 2pt. kan man kroppsvisitera personer som man misstänker bär med sig föremål som används i skadegörelse i form av klotter om man tror att dessa föremål skall förklaras förverkade enl. BrB 36:3 §. Denna kroppsvisitering kan polisman på plats själv besluta om och kräver inte beslut från vakthavande befäl. Detta ger en ökad möjlighet för polisen att agera offensivt mot denna brottslighet. Vidare har skadegörelse fått en ökad straffsats och ligger nu i häktningsskäl 2. Polisen har därmed möjlighet att gripa dessa personer enligt detta häktningsskäl.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-27382 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Ingolfsson, Borgar, Lundgren, Daniel |
| Publisher | Umeå University, Basic training programme for Police Officers, Umeå University, Basic training programme for Police Officers |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds